Senaste kommentarerna i forumet

Så var det lugnt några dagar och jag tänker att ok jag får väl leva med det här. Det mesta är ju ändå rätt så bra. Och vi pratar om vår framtid och att vi är nöjda med vår familj och det liv vi har byggt upp. Vi träffar vänner och har det trevligt. Så i kväll hör jag den där tunga andningen igen och märker hur han fyller på sitt vinglas. Han har varit ensam hela eftermiddagen och jag känner igen hans slöa blick och sega rörelser. Jag ber honom att inte dricka mer och då slår han igen dörren och går. Kommer tillbaka efter några timmar och vill att jag också ska hälsa på grannarna. Nej, det känns inte roligt, jag stannar hemma. Nu kom han för en stund sen och kunde varken gå eller stå. Raglade in och la sig med alla kläder på och började snarka efter två minuter.
I morgon kommer släktingar och barn och barnbarn, bara att förtränga och vara glad. Yes!
Jag förstår om andra som läser min historia tycker att jag är ett våp som inte skaffar mig ett eget liv. Men priset är så högt, vi är en familj med starka band och vi har så mycket gemensamt efter 40 år tillsammans. Ingenting tycks få honom att fatta hur han skadar sig själv och andra. Samtalsterapi - han prövade tre fyra gånger men det ledde ingenstans tyckte han. Campral - det ligger mängder med oöppnade förpackningar i badrummet. Kloka barn och vänner som ser och bryr sig, han tar inte in vad de säger.
Jag vill inte se mig som medberoende, han är beroende av alkohol men jag är inte beroende av hans missbruk. Och det är inte jag som har skapat det eller håller det vid liv. Jag är inte född att vara kontrollmänniska, få som känner mig skulle beskriva mig så.
Det är en roll jag vantrivs med. I morgon är en ny dag. Det blir en tyst frukost, helt omöjligt att kommentera den här kvällen utan bråk så det är bara att bita ihop.

Borde inte skriva nu.... Lullig... Tar ni bort detta förstår jag!!

Som jag planerade, fyllde på BiB med nytt vin, druckit 4 glas. Känner mig otrogen!?!? Han såg 2 o sedan gick o la sig. Nu sover han men han fattade inte att nu kan jag dricka mer utan att jan märker. Måste bara slänga kartongen som ligger i min troslåda så den inte syns....

Men jag har bakade bullar med mina små, färgade håret på min stora. Alla skrattade alla hade kul! Jag är nästan bättre mamma nu än den sura bitchen jag är annars.... Lite go o lullig hoppar jag i säng. Lovade mig själv, inte mer än 3 glas... Det blev 4, men brukar ta 6-7. Duktig? Nä vaknar som vanligt vid 2,4,6 o 8! Har en pojk med diabetes som jag sköter varje eller varannan natt! Vi delar o nu när han mannen är sjuk är det självklar jag! Då klart! Då jag känner ångest o kan inte somna om utan ligger vaken tills nästa pass är nu när jag inte höll mitt ord. ..... Det gör att jag inte orkar leka dagen efter.... Suck!
Ett glas till????? .............. Nä sova.....
Kram alla kämpar!

Vilken bra liknelse.....-jag skall se till att det bara blir en lite fjutt jag har kvar på axeln:-) Just nu så är det som sitter där något större än en fjutt - men jag har faktiskt inte något sug efter alkohol, och det känns oerhört skönt. Det hade nog varit ännu jobbigare om jag hade suttit och övervägt att dricka. Jag har nog med att slicka såren efter sista vändan. Nu är jag uppe i 11 dagar utan A! Är fortfarande rätt mosig och nollställd i huvet - men det tar väl ett tag innan det blir lite balans där uppe?!

Kram på dig och grattis till alla nyktra dagar som gjort djävulen till en liten fjutt:-)

Jag kämpar jag med, Drycker nu kör vi det nyktra racet! När jag läser om hur bra man mår efter en tids nykterhet vill jag ännu mer hamna där, tyvärr finns det inga genvägar. Kram Kotten

Hehe, önskar din nykterhet går bra. Drack ikväll, men allt de gjorde va o gjodre mitt tillstånd värre.

Vad det känns motigt att skriva om den senaste tiden. Det är ingen idé att summera juli månad, jag har låtit bli att notera mängden A. Visst fler vita än svarta, det är dom grå som är problemet. Släkten har varit på besök och de är ena riktiga svampar i sociala sammanhang. De blir stimmiga och som nykter tar jag på mig rollen att rodda. De respekterar utan vidare om jag skulle säga nej tack, det är jag själv som är problemet, vill slappna av och tjata på samma villkor som dom. Men släkten har inga alkoholproblem, de dricker inte ensamma och figuren är viktig för dom - allihopa. Från att ha varit smalast är jag nu rultan i gänget.
Som sagt de grå dryckesdagarna (2-3 glas vin) har jag tappat räkningen på. Varför? Jo om jag medvetandegör mina handlingar måste jag stå till svars för dom inför mig själv. Mitt mål är inte måttlighet, för det skulle inte fungera för mig i längden. Jaha börja om från början, börja om på nytt. Återfall är lögn! Här är det knas som ni märker, ska i alla fall hädanefter dokumentera ev intag av A.

Citerar Andreas nick ovan #30, (tål att upprepas):
"... man hittar kanske alltid ursäkter o i slutändan e de allt de e, ursäkter."

Tack vilja och valeria! Det jag framför allt inte trodde var att jag skulle kunna njuta av att vara där, men det gjorde jag. Jag tror jag har fokuserat för mycket på att jag inte ska dricka, att jag ska köpa en massa a-fria ölsorter eller viner... Jag måste fokusera mer på livet, att leva ett liv ned det innehåll jag vilk och som jag mår bra. Om mitt inte mantra hela tiden bara handlar om att jag inte ska dricka a blir detta min identitet och mitt fokus. Jag måste hitta mig själv, vara den jag är, låta tankarna kretsa runt det och låta "att inte dricka a" bara vara en självklarhet (som jag ändå måste ta ställning till varje dag, jag menar inte att förminska problemet eller sopa det under mattan). Så som det har varit innan har jag tappat bort mig själv lite, jag har i mina egna ögon blivit "personen sim måste avstå a". Hur lätt är det att slappna av då, att vara mig själv och ta vara på allt som finns i livet? Jag har skapat mitt eget fängelse och låtit allt handla om a, eller mer om att avstå a. Det måste kanske vara så ett tag men jag vill ta ett steg bort från sorgen över vad jag överger. Ska jag vara ärlig är det ju bara en romantisk fantasi om ett normalt förhållande till a med ett par glas rosé o solen som jag sörjer.... Även om jag klarar det ibland innebär dock a för det mesta något helt annat och detta sörjer jag inte. Om jag kan avromantisera a och se det för vad det betytt i mitt liv blir det lättare att hitta ett nytt liv med bra saker som får mig att må bra. Sen vet jag att sir väs kommer att viska i mitt öra många gånger men just nu ser jag klart. Jag måste sluta fly FRÅN a och istället ta mig TILL något bättre.
Vi spelade bowling med familjen för några dagar sedan, just detta är för mig förknippat med ett precis lagom rus där jag "bara" dricker två öl. Vi har spelat en gång tidigare när jag var nykter och då var det bara jobbigt men den hör gången kunde jag koppla sv och ha roligt. Jag vet att det kommer att komma fler tunga dagar men just nu känns det bra och då vilar jag i det.

Mulletant.
Jo när jag väl kom till insikt känns det som mina tankebanor gått snabbt.
Men ändå har jag varit där under lång tid å det har gnagt. Men har sett det som "bara" dåligt ölsinne som man så fint säger .

Har inte ork att ge mig in i nån låssas värd av lögner å hopp om bättring å all denna jäkla besvikelse. Den kapasiteten finns inte hos mig nu.
Därför finns inte så många vägar Att gå.
Ja, förtroende tar tid....på samma tid det sakta sakta raseras....
Tid av mitt liv, våra barns liv.....tid som kan vara bortkastat.
Vill inte kasta bort mer av tid....
Blir bitter av tanken bara.

Inget är enkelt....Men måste nog välja den enklare utvägen.

Nu dricker ja vatten de senaste 2-3 timmarna så ja slipper bakfylla.

Ok blev 4 öl istället o en whisky o 1 white russian, nu om ja bara kan hålla mig till fredag nästa gång e de fortfarande en minskning. Kännde dock att min psykos kom med alkoholen.

Har försökt att skriva till mig själv i min egen tråd men uppdateringen tar emot så jag passar på att skriva nå't här istället. Depptanten (alltså jag) kan bara komma på saker som bör undvikas när man "got the blues". Listan kan göras lång men här följer några smakprov:
- åka till monopolbutiken för att köpa gott à-fritt vin, vips så har man en promille pava med sig hem
- hälsa på en bekant som har fått kattungar igen, säger att du kan få en. Kattungar är bland det sötaste som finns, vips så har man en med sig hem
- hålla sin vän i handen hos tatueraren, tänker att ett "carpe diem" vore snyggt på armen, vips kommer man hem med dess motsats "vanitas vanitatum" taggat på barmen.

Blue(å)ser sommar hälsningar Kotten

Jag håller också tummarna för dig! Kram

Välkommen hit!

Bara ett kort inlägg; det finns medicin mot sug, t ex campral. Gå till din vårdcentral och be om hjälp, i det läge du är i nu tror jag du behöver hjälp utifrån. Styrkekramar

Hej! Är bakfull Idag med grym ångest. Jag e 28 å tidigare Varit med i AA. Ska träffa pappa snart, skäms och han vill inte att jag dicker. Vad säger jag för att inte göra honom besviken? Ska kämpa nu en dag i taget

Ingen aning att det fanns sokerfri energidryck. Då janske det är koffeinet. Du får ta en kopp kaffe

Vilka kontraster. Är med äldsta vännen o hennes barn o mina barn på Liseberg. Sitter i solen som råkat titta fram och småpratar m min vän medan vi väntar på barnen som åker nåt vi inte vågar... Får en ingivelse att kolla fb snabbt. Och det första som kommer upp är ett alldeles nytt inlägg från en fd kollega som jag tycker mycket om. Vi umgås inte privat, men har haft mycket kul på jobbet. Hennes partner är död, omkommen. Tiden stannar, jag blir alldeles kall. Jag har ju träffat henne, och de verkade mycket lyckliga ihop. Tänker tillbaka på det datum som står som den dagen det hände o minns den dagen. AJ detta gör så ont i mig. Inte dem!!! Ja inte någon, men absolut inte dem!!!
Och livet pågår. Hela tiden, här och nu. Nej, jag ska aldrig ångra något jag gjort även om en del saker varit lite förhastade och spontana ibland...rentav ogenomtänkta. Jag ska inte hålla igen på livet. Livet är så skört.

Klokt att du bytt namn på tråden. Tror det vi har i huvudet betyder väldigt mycket.
När jag ser tillbaka så tror jag ibland att det funkade lite såhär för mig...jag brukade tänka på alkoholen som en lite djävul som lockade och pockade på att jag skulle börja igen. Det blev nästan som en tävling, vem ska vinna. Den lille djävulen eller jag:) Än så länge har jag vunnit och jag tycker att han har krympt betydligt sedan i vintras. En liten fjutt :) är det nu.
Hoppas att du ser fjutten och vinner du med....varje dag framöver.
Nu var jag på lite skojhumör :)
kram på dig
mod60

Etanoldrift har en stor poäng där.

känner jag också. Så länge att går sin gilla lunk funkar det men man klarar inte minsta lilla motgång i början. Jag för min del tror att även motgångarna blir lättare att klara av med tiden. Inget blir ju bättre för att man tar sig ett rus utan tvärtom.

Tog en öl nu, vet inte om ja ska springa till systemet o köpa mer. Väntar på boken "what's right with you; debunking dysfunction and changing your life". Träffade en gammal kvinna för ett tag sen som hade samma diagnos som ja o sa terapi hjälper inte utan att nycklen är att tänka att man inte är sjuk. Så väntar med spänning på att få den boken. Har fastnat i "The miracle method- a radically new approach to problem drinking. Vilket annars med är en bra bok. Kanske borde postat det här i den klistrade (litteratur) tråden. Annars har ja sagt att det för nu är ok för mig o dricka 2 ggr i veckan, även om ja kämpar för att göra det till bara fredagen.

Du gör allt rätt. Lyssnar till ditt förnuft. Bra

Stolt!! Bra jobbat. Ett stort steg framåt.

Har stöd från familj p de vänner som vet om problemet! Har äntligen lyckats ta mig i väg på ett möte igår och det känns otroligt bra!
Är självklart på ännu en nykter vecka ;)

Men det känns som att det spelar mindre roll hur mycket jag tycker om honom, det måste va upp till honom, känns som destu mer känslor jag ger så destu mindre behöver han själv hjälpa sig själv....
Så om jag älskar honom e det nog tusan upp till mig att va vän, kräva rätten till mitt eget liv utan hans behov av kontroll på mig.
Jag hoppas jag e på rätt spår