Senaste kommentarerna i forumet

Och jag har alkoholism.
Prövar detta o finner viss...tröst?
Oj vad mycket du skrivit! Här finns ju massor att ta till sig.
Ha en fin vit tisdag

...för dem som inte uppfattar vad de begär och stjäl från andra. Jag anar att du som jag jobbar med människor som på olika sätt behöver dig. Igår gömde jag mig t o m inne på ett behandlingsrum för att just då, just där hade jag inte något över att erbjuda. Övrig personal hjälpte mig att lämna avdelningen obemärkt så alla ser ju det lass som ligger på mina axlar. Jag har högt arbetstempo normalt sett men utrymmet att öka mer är nu ytterst begränsat. Därför så glad att mina nuvarande arbetskamrater ser o förstår där ledningen i övrigt är blind.
Bra med hund, också någon med behov men ytterst beskedliga sådana - inte sant. Luft, rörelse, mat o beröring. Den enkelheten är så läkande.
Tänker även att din hen kanske idag fick möta den distans hen behöver...
En fin kväll önskar jag dig, mig o alla andra här på Forumet!

Hade jag igår tillsammans med min dotter. Vi åt mat, pratade och pratade om liv och framtid. Vi drack en massa mineralvatten och det fanns inte en tanke på alkohol hos mig. Jag var så innerligt glad över att jag kunde vara verkligt närvarande i samtalet. Att få vara i nuet, kunna lita på mina egna tankar, komma ihåg dagen efter.
Så lycklig över det.

Ge dig det, ge dig själv detta o kom igen... Jag har själv fallit o grubblat mig till ångest o självförakt ett par dagar, men på't igen - häng med mig Zinga, vi gör detta lättare om vi slipper höra det ensamma! Jag är här!
Kram!

Allt bra här Amanda varit en bra dag, för mitt nya jag.
Jobbar med en riktig energivampyr som i vanliga fall brukar betyda att jag har hällt i mig vin så fort jag kommit hem.
Men idag sa jag till mig själv redan på morgonen, låt inte hen driva dig dit.
Så när pulsen ökade hitta jag på ett ärende andades och gick sen tillbaka. Hen tyckte nog jag var ovanligt upptagen idag, men jag mådde toppen☺
Tog en promenad med hunden när jag kom hem och hade inte en tanke på vin.
Så nu gäller det att jobba med stressen och lära mig förbereda mig, bryta och andas för att komma i lugn igen.
Hoppas ni alla har en bra tisdagkväll/ kram L

Det kan vara bra att haja till och verkligen föreställa sig skammen och ångesten kravlandes på botten. Jag längtar fortfarande sjukt mycket efter ruset men har ändå börjat tänka tillbaka och inser att det är en ganska kort stund lyckan är total. Gillar inte att vara full men har som sagt fastnat för det första glasets avslappnande effekt och konstgjorda glädje. Tråkigt nog måste man fylla på och det är där det inte alls är charmigt längre. Nåja, det är dag 2 och trots en natt med usel sömn känner jag mig starkare. Tack för pepp och för att du delat din historia, det är till mycket hjälp för mig!

...och ni andra. Hoppas ni haft en bra dag.

Och mellanmänsklig kärlek. Detta ger mig hopp!
Li-Lo o ni andra på Alkoholhjälpen - visst är det häftigt att få känna kraften som finns i detta Forum! Jag tror på gruppbehandling men att samma härliga dynamik också är möjlig på en nätsida är en mycket positiv upptäckt!
Generositet, klokskap, delade erfarenheter och att få heja på varandra. Att få ge och att: FÅ!
Känner mig tacksam över möjligheten att vara medlem här!

Jag har faktiskt sträckt på mig så jag är en dm längre idag än igår.
Strålar gör jag väl inte direkt men har känt att glädjen är på väg tillbaka. Min vita vecka var en glad vecka, tvärtemot vad jag trott. Jag skrattade mer, log ofta och kände för var dag en slags inre glädje.
Nu fortsätter jag o känner också i detta nu mig faktiskt rätt så glad!
Tack ni som trott på mig också då jag själv tvivlat. Betyder MASSOR!

Lön istället lån, det hade varit något det! :) känns jäkligt orättvist att jag skulle få mer lön en någon jämlik mig i samma arbetsposition. Lite det jag vill jobba med, rätt person på rätt plats vid rätt tillfälle.

Idag har jag åter igen utmanats i skolan, haft teater i liten grupp. Inte visste jag att jag hade talang att leva mig in (och agera) i en roll. Sjukt läskigt, men väldigt väldigt kul. Övaraskande!
I morgon kommer jag utsättas för ytterligare 3 utmaningar. Först ska jag till studievägledaren för att sedan hå till min samtalsmänniska för att sedan befinna mig på ett födelsedagsfirande med utgång. Jupp det kommer finnas alkohol, nepp jag är inte hundra på vad jag verkligen vill. Just nu vill jag helst bara hoppa allt och sitta hemma i soffan, men det går inte riktigt. Funderar på att vara med på själva kalaset men inte gå med på utgången. Jag vet inte hur jag kommer agera.
Speciellt inte efter mötet med min samtalsmänniska :/
Jag kommer inte köpa med mig någon alkoholhaltig dryck, det är ju en bra start iaf.

I övrigt har jag mått bra idag, kännt mig stolt och faktiskt snygg i mina nya jeans. Den som sa att man inte kunde köpa lycka har obvious fel. Kram! ?

Du låter allt annat än insnöad... Tvärtom otroligt klarsynt. 3 mån. Det är mycket som hinner ändras och förbättras på den tiden. Och vi delar en erfarenhet i lugnet. Det finns nån slags lugn i att inte dricka.

Tänkte lite på din trådinledning idag. Den är så bra på nåt sätt. Jag var nämligen och tog några prover. Och jag behöver verkligen inte vara orolig längre för att missbruket ska synas. 10 mån har gått. Bara det att man kan gå till läkaren som vanliga människor, utan att undra om någon av krämporna kan vara orsakade av alkohol. Bara i det finns ett lugn. Ingen mörk hemlighet som riskerar att uppdagas.

...och kämpar på, ville bara skriva det om någon undrar. Har dock fullt upp för tillfället så jag har inte skrivit på länge, hos mig själv eller andra. Just nu mkt fokus på mig själv och familjen. Skönt att vara "hemma" igen, tillbaka till rutiner som ruckats under resan till Sverige. Jag har druckit, men reflekterar nu över det på ett annat sätt och har gjort många små små framsteg. Är på det hela ganska nöjd och mår bra. Jag vet vart jag ska, även om vägen dit är krokig...

... sen kommer ut i arbetslivet med ditt examensbevis i handen - vet du vad som händer då? Jo, då får du en fetare lön än dina kortare kollegor. Japp och jajamen. Undersökningar visar att långa människor får bättre betalt än korta människor. Don't ask me why men så är det tydligen.

:)

Att självklander är ytterst kontraproduktivt. Grattis till den insikten och, som nån redan varit inne på, nu fortsätter du bara - börjar inte om. Tycker du gör det strålande, resonerar strålande, ger mig tusan på att du är strålande i verkliga livet också. :) ;)

... en grej till, rabbitgirl. Det tar några veckor för Citalopram att kicka in (till skillnad från Premalex som är snabbverkande) så tappa inte modet. Effekten kan dröja.

Och så har du lärt mig nåt nytt. Hade ingen aning om vad dermatillomani var. Nu vet jag.

Kram på dig!

Vill passa på att tacka dig AlmaAmanda och alla ni andra som gör forumet till den dynamiska, inspirerande och generösa plattform som många har så stort stöd av.

Tack, det är ni som gör det!

Li-Lo
Alkoholhjälpen

På väg till jobbet grunnade jag över detta med självklander. Att slå sig i skallen med sitt eget självförakt. Kände att det är föga hjälpsamt utan snarare en väg att ta till flaskan - för inte är man väl värd nåt bättre?!
Så det var intressant att läsa ditt svar Sisyfos! Tack för det.
Nu har jag skämts o ångrat mig handlingsförlamad alltså hjälper det mig inte vidare till mitt mål. Så: Lägger ner kriget mot mig själv, ska vara snäll mot mig själv idag istället o sträcka på mig en smula o utvärdera vilket som för mig till förändring - att samtidigt förakta mig själv eller att försöka förlåta mig själv.
Tack till er alla som ger mig sånt stöd o tack till Alkoholhjälpen för detta forum!??

Fint att du svarar, mår bättre och att du idag kan se på igår som en erfarenhet. Idag kan bli en bra tisdag.

vänligen Li-Lo
Alkoholhjälpen

Det är ingen idé att gräva ner sig i det. Fortsätt samla nyktra dagar! Du lämnar gradvis beroendet bakom dig och det blir lättare med tiden. Du skriver nu att du inte känner någon djävlar anamma... Det är egentligen inte nåt krig. Det enda är att inte ta det där första glaset. Kör på nu. Det finns ingen ursäkt för att du börjar om. Det är ett val du gör i så fall. Är det värt det?

Tack för att du delar med dig och vad roligt att det går bra för dig. Det verkar som att du hittat ett sätt som fungerar för dig nu. Du började med att minska din alkoholkonsumtion för att prova att vara i princip helt alkoholfri. Berätta gärna vad som har varit mest hjälpsamt för dig i din process. Ibland tar det lite tid innan en tråd tar fart, fortsätt gärna skriv här och var aktiv i andras trådar som kan kännas relevanta för dig.

vänligen Li-Lo
Alkoholhjälpen

Det låter som att du bestämt dig för att förändra din relation till alkohol. "Ett mer nyktert liv". Du vill känna dig energifull och fräsch! Här finns många som generöst delar med sig av sina erfarenheter gällande att förändra sina alkoholvanor. Hoppas att du kan finna inspiration här. Ofta är det lättare att få svar på egna inlägg om man är aktiv i andras trådar och även startar en egen tråd. Hur skulle det vara för dig?

vänligen Li-Lo
Alkoholhjälpen

Egentligen var det inte meningen att vara så spydig i min första kommentar, men det var så jag gjorde. Lät det gå längre, så att jag till sist tvivlade på att jag skulle kunna sluta. Inte att rekommendera! Och då gick det ändå inte så långt att det påverkade jobbet. Familjen märkte knappt, knappt skriver jag för de började nog fatta där på slutet. Jag vågade då heller Inte söka hjälp. Det kändes så hemskt att inte kunna kontrollera det.
Och nu kan jag verkligen inte minnas lyckan i ruset. Jag kan nu inte fatta vad det var som kändes så viktigt i att dricka. Men jag måste ju också ha tyckt att det var sådär underbart som du beskriver, men kan inte längre förstå. Men som sagt jag tycker att det är bra att du tar tag i det nu på allvar. Jag slutade utan mediciner (eftersom jag var för feg för att söka hjälp) och när jag väl bestämt mig och min sambo fattat att jag inte kunde dricka, så var det mycket lättare. Långt ifrån en rak väg. Trött, seg och fylld av självförakt! Ja, det var precis så det var. Så mycket bättre nu och det enda jag avstår ifrån är att vanedricka. Jag tror att du grejar det här på egen hand. Lycka till!

Hej! Tack för omtanken. Det blev lite panikartat igår men nu har jag samlat mig igen. Jag är glad att jag hittat hit och hoppas att det ska fortsätta gå bra på min resa.

Tack Levande!
Klarade dagen igår! Städade, tränade!
Tog emot från början men sen släppte det och det blev så bra!
Sov så himla bra utan att slippa dessa ångestdrömmar!
En ny dag börjar idag utan alkohol!

En vecka nykterhet ÄR ett bra skydd, men det kommer såna där tillfällen. Jag tycker inte att det är nåt konstigt alls att du tog en klunk. Gamla vanor och beteenden måste bort och de är svåra att förändra. Om du är det minsta lik mig kan det komma värre tillfällen när du i princip "planerar" drickandet. Ånger och skam känns inte så positivt. Det är jäkligt onödigt att vi försatt oss i den här situationen, men nu tar vi oss ur det och då kan ånger och skam vara lite svåra att ha med sig. Att halka av vägen är förståeligt, när man kommer upp är man lite klokare, lite säkrare och på väg framåt igen.
Du grejar detta!