skrev mulletant i Behöver hjälp att vara konsekvent

av en felringning och nu kan varken katterna eller jag somna om.... Sänder dig varmaste kramar hur många som helst. Såklart du inte kan sova... och att det är så som du beskriver. Livet är så ofattbart och oförutsägbart... finns inga ord. / mt


skrev markatta i Behöver hjälp att vara konsekvent

http://www.youtube.com/watch?v=xGadLs4BMKc

Jag gör det jag ska och funkar "normalt" på dagen. Men när det är dags att sova så ser jag bara min vän. Ser problem under mitt ögonlock.
Kollar hans facebooksida om och om igen bara för att se allas inlägg om hur mycket de saknar honom, för att få det bekräftat att han är död. Som att jag inte kan fatta. Jag vill inte acceptera det här.

Jag är så arg att han fattade så många dumma beslut med alkohol och droger. Så arg att jag inte vet vart jag ska göra av min ilska. Jag vill ringa honom och skrika på honom; varför gjorde du så här. Men det går inte.


skrev flygcert i Jag vet faktiskt inte om jag vill stanna ens om han slutar dricka...

... jag håller alla mina tummar och tår - jag måste vara stark, nu gäller det!!! Efter alla dessa gånger då jag tänkt att jag ska lämna och sedan inte vågade, alla dessa gånger då jag ringde polisen men sedan inte vågade anmäla, alla dessa gånger då jag sett barnen fara illa och alla gånger barnen berättat om saker efter att jag lämnade - nu har jag satt ner foten.
Jag är rädd, och han är arg... väldigt, väldigt arg och beskyller mig för alla möjliga saker... Men - jag står upp, jag är rädd och han ser det på mig, men denna gång viker jag inte. Nu är det inte längre mitt beslut, nu har myndigheter kopplats in, men jag hoppas att det märks - jag har inte ljugit, jag har inte överdrivit; jag har berättat en bråkdel av alla upplevelser och hoppas att det ska gå fram.

Är tillbaka i vårens märkliga känsla av konstant hjärtklappning, nervösa skakningar och svårt att äta, men de tär helt ok - jag vet att det kommer gå över. Kom igen bara, jag vet vad vi varit med om och han kan skrämma mig, men han kan inte skrämma mig till tystnad längre.

Nu ska jag snart sova och mina små änglar ligger och sussar gott, inatt ska jag sova ordentligt! Dörren är låst och jag bor i mitt eget hem, ingen kan ta sig igen, ingen kan väcka mig mitt i natten och vara galen-arg. Jag kan vara lugn!


skrev Pellepennan i Jag vill minska drickandet

Välkommen hit! Bör ju inte ge några medicinska råd, så ta detta med en nypa salt. Jag tror nog du kan minska lite tuffare än så.... Men jag är övertygad att någon som har bättre koll snart skriver här i tråden. Kanske finns det någon läkare här som har problem med drickat, som kan vara behjälplig :-)

Fint att du hittat hit, du har nog kommit rätt!


skrev Pellepennan i Vill sluta nu!

Sitter i mörkret förutom levande ljus och värmen från brasan, och så datorn förstås:-) Ute sliter kulingen i adventsbelysningarna och man riktigt känner att en vinterstorm är på väg. De är skönt när man får en stund av att inget fattas. Extra fint är det att det kan vara så här när man är helt nykter. Det ska jag försöka tänka på när frestelser kommer igen. Funderar på om jag ska plantera flera svartvinbärsbuskar till våren? Saften tryter redan....


skrev wap004 i Nu får det vara nog!

Jag håller helt med dig,hur kan ens värderingar totalt fallera när man har alkohol i sig? Jag är så glad att jag inte skadade någon!Jag är livrädd för att få fängelse för den skammen skulle vara så oerhörd tung att bära!Jag hoppas att jag går starkare ur det här när allt är klart.


skrev wap004 i Nu får det vara nog!

Jag är så oerhört tacksam över att jag inte skadade någon o som du säger,hur tusan kan man helt tappa sina värderingar när man är onykter?? Det ska bara inte hända igen!!! Jag är livrädd för att få fängelse,den skammen skulle bli så tung att bära men jag hoppas dom kan ta lite hänsyn till omständigheterna o att jag aldrig har blivit straffad förut.Ju nu har jag svårt att se nån ljusning men jag ska göra allt för att bli hel igen!


skrev wap004 i Nu får det vara nog!

Jag är så oerhört tacksam över att jag inte skadade någon o som du säger,hur tusan kan man helt tappa sina värderingar när man är onykter?? Det ska bara inte hända igen!!! Jag är livrädd för att få fängelse,den skammen skulle bli så tung att bära men jag hoppas dom kan ta lite hänsyn till omständigheterna o att jag aldrig har blivit straffad förut.Ju nu har jag svårt att se nån ljusning men jag ska göra allt för att bli hel igen!


skrev wap004 i Nu får det vara nog!

Hej Pellepennan!Tack för välkomnandet! Ja,mitt liv är inte lätt just nu men jag känner att skammen o skulden lindras när man ser här på forumet att man inte är ensam utan det finns fler i samma sits!Jag har oxå lovat mig att aldrig mer köra bil berusad o jag hoppas att jag kan hålla det.tyvärr körde jag in i en refug innan polisen kom o det blev grovt fylleri,jag hoppas att dom kan ta lite hänsyn till omständigheterna omkring o att jag inte är straffad förut,men jag är livrädd för att bli dömd till fängelse.


skrev wap004 i Nu får det vara nog!

Hej m-m! Har fått tag på en psykolog som jag ska få komma till om en vecka o det känns bra.Känns skönt att hitta det här forumet,ett ställe man vågar säga sanningar o prata om skammen o jag kommer att ta till mig alla råd jag får på vägen!Jag är som sagt livrädd för att få fängelse,den skammen kan jag inte bära känns det som.


skrev wap004 i Nu får det vara nog!

Du har helt rätt,uppvaknandet kom som en orkan,men för första gången i mitt liv vågar jag säga till släkt o närmsta vänkretsen att jag inte orkar vara stark längre o responsen blev helt annan än vad jag trott.Dom säger att det inte var konstigt att jag till slut gick helt ner till botten efter år av katastrofer i mitt liv o nu vågar jag äntligen vissa min svagheter!. Dom säger att jag varit stark för länge o det ligger det något i.Jag är så fruktansvärt orolig för vad straffet blir men, jag hoppas att rätten trots allt tar lite hänsyn till omständigheterna som föregick brottet.


skrev Adde i Dag 3 som alkoholfri - hur ska jag kunna hjälpa honom, och vill jag det?

ingen egen erfarenhet av spelmissbruk men jag har hört andra på AA som haft det också. Lite verkar det som att förnekandet är minst lika svårt att nå igenom som för tablettberoende. Jag hade en granne för många år sedan som spelade bort hela villan de hade, det kom som en chock för hans fru när karln bara försvann och det visade sig att han helt sonika hade gömt sig i ett uthus bara för att slippa se kravbreven. Typ : Det som inte syns finns inte.

Ärligt tror inte jag att han självmant kommer att prata om sitt spelande. Men om du tipsar personalen innan så kan de förbereda sina frågor utöver spritsnacket.

Det svåraste för en medberoende är nog att inse sin egen maktlöshet. Valet att förändra livet måste komma från mig själv som beroende, lite kan du ställa krav...OM du klarar att hålla dina krav ! För varje gång du ger med dig tar jag det som en acceptans för att jag kan fortsätta på den destruktiva vägen. Jag var som aktiv alkis en mästare på att manipulera alla i min omgivning så jag fick vara ifred med min kära alkohol. Glöm inte att vi beroende sätter alkoholen (eller spelet) i absolut första rummet. Kärleken kommer alltid på plats 2.

Tala om hur du tänker göra (och var också beredd att sätta din plan i verket) om han inte ändrar sitt liv. Men återigen....sök egen hjälp ! Allt blir så mycket lättare om du har nån att prata personligt med.

Ta hand om dig !!


skrev Lexi i Min AA-grupp, för pepp o uppmuntran!

Detta är sista dagen på Kanarieöarna imorgon åker jag hem och då ska jag sätta min plan i verket. Lite orolig är jag för om jag säkert klarar av det. Det har varit alldeles för mycket alkohol i veckan och jag hoppas att det ska gå bra att sluta. Men jag tror att min beslutsamhet och glädjen att få hem min lilla valp, ska göra att det fungerar. Så är ju dottern där också som en extra spärr för mig. Plus att jag efter en veckas semester har en hel del jobb att göra. Håll alla tummar för mig och önska mig lycka till.
Det ska bli skönt att komma hem och få skriva på en vanlig dator och inte på en liten läsplatta. Semestern har varit lite si och så, inte så mycket sol men skönt ändå. Med det ohälsosamma leverne jag levt, för mycket alkohol o fel sorts mat, så mår kroppen inte så bra, så nu faktiskt längtar jag tillbaka till Sverige och ett bättre liv.


skrev Yogi i Dag 3 som alkoholfri - hur ska jag kunna hjälpa honom, och vill jag det?

att ha min egen ekonomi...bara så svårt att klara alla utgifter själv när hans pengar går till annat än våra gemensamma utgifter. Min lön är slut vid månadsskiftet och då är jag helt beroende av honom. Ja usch, ekonomin är ett kapitel för sig. Men hans spelande är för honom på något sätt känsligare att prata om än alkoholen. Han kan inte gå med på att det är ett problem. Men jag ser ju att han ibland spelar istället för att dricka, för att få ett lugn i kroppen. Sen blir det oftast att han dricker ändå, men det märks särskilt tydligt när han inte druckit på ett par dagar, när han blir rastlös och orolig i kroppen, när jag känner att det är på gång igen...

Hur får man honom att ta upp detta med spelet samtidigt som han pratar om alkoholen? Kommer de ställa frågor om det?
Jag har så mycket frågor, nya dyker upp hela tiden.
Ja, jag ska söka hjälp själv. Ska ringa till Beroendecentrum och fråga vilka möjligheter som finns.

Det jag funderar över mer är ju hur jag kan hjälpa honom. Jag vill ju finnas där när han ber om hjälp men det är svårt att veta vart jag ska dra gränsen och hur jag ska bemöta det.

Tack för ditt svar! Det är ovärderligt att få reflektera kring detta! Jag har ingen som jag kan prata med om det här så det känns jättebra att ha hittat hit.


skrev Tusculanum i Sunday morning comin´ down

Så klart fixar du detta Askan. Du får ta det i små steg som jag gör när jag är ute och springer. Jag tänker att nu skall jag klara det till nästa lyktstolpe och när det är klart blir det till nästa kurva. Ibland är helheter alldeles för stort och mäktigt att ta in så att stycka upp tillvaron i små greppbara bitar underlättar.

Du skall inte tvivla på dig själv. Du är säkert den ende som gör det så varför inte sälla dig till vår skara som litar på att du fixar detta. Du har ju redan klarat uppstarten och den kan vara den svåraste. Just att komma över initieringströskeln.

Hjärnan bryr sig inte ett dugg om i vilken form den får sin belöning. Det viktiga är att den får sin belöning. Det gäller alltså att ersätta alkoholen som belöningsmedel med något annat (icke beroendeframkallande). Så fort en tanke på alkohol dyker skall du fort som en gris blinkar tänka på något annat. Det gäller att omprogrammera automatiken i vårt tankemönster.

Det är klart att vi litar på dig men framförallt litar vi på att du fixar detta. Och skulle du inte göra det litar vi på att du försöker igen och igen och igen. Inte för vår skull utan för din egen skull. Det är du skyldig dig själv. Men det vet du ju redan eftersom du finns här på forumet.

May the Force be with You


skrev Weekend i Nu får det vara nog!

Bedömer polisen att du inte kunde framföra ditt fordon utan att framkalla fara ligger man sämre till och då går man på den övre straffskalan.


skrev Weekend i Sunday morning comin´ down

Kör hårt askan. Har du klarat dig hit fixar du det!
Nya rutiner. Varför skulle du falla tillbaka igen?
Kämpa på - HA det!


skrev Askan i Sunday morning comin´ down

onsdag i livet fast ändå annorlunda. Processen är i gång, jag jobbar med det här men jag måste säga att det går förvånansvärt lätt denna gången. Kanske är jag till slut redo?
Försöker räkna hur många dagar det varit nu, 11 måste det vara va? Och innan dess en hel vecka till. I normala människors ögon en helt normal konsumtion, i mina en jävla insats.
Jag tycker att jag är duktig som gör det här. Jag gör rätt. Sitter faktiskt här och blir som stolt över mig själv. Och sen direkt så dyker självhatet och tvivlet upp igen - men vad händer om du inte klarar det då?
Och sen talar jag mig till rätta och förklarar att jag bestämmer ju faktiskt själv.
Varför tvivlar jag så mycket på mig själv?


skrev Berra i Nu får det vara nog!

Ja det ser inte så bra ut med grov rattfylla har googlat lite och det KAN ge fängelse upp till 2 år. Men det finns undantag med fotboja och övervakning under pågående behandling m.m.
Men gjort är gjort och nu är det bara att fullfölja det straffansvaret du har, det ruggiga som ter sig som en självklarhet i nyktert tillstånd är som bortblåst under påverkan av alkoholen. Det skrämmer mig mest. Vad kommer sedan, dråp?
Du kan mitt i alltihopa känna en fördel av att du inte hann köra ihjäl någon i alla fall, vilket hade varit en oerhörd tragedi för både dig och de anhöriga till offret, det hade varit värre, mycket värre...
Förhoppningen med straffet är att förseelsen inte ska upprepas igen, och det låter ju som en självklarhet NU, men kan man garantera detta även på fyllan?
Passa på om det finns en möjlighet till behandling istället för frihetsberövandet.
Det tror jag har en bättre presumtiv åtgärd att lära sig ta bort problemskaparen istället för att se på resultaten av vad den skapade.
Du kommer att fixa det här, och efter allt detta när du har fått tagit om körkortet igen så kommer du troligen gått starkare ur det istället för att låta ångesten bryta ner dig som nu.

/Berra


skrev Pellepennan i Orkar inte mer!

Har egentligen bara ett tips att ge. Låt drickandet vara ett tag så tror jag det blir lättare att ta tag i dom andra sakerna som tycker dig. Dom andra sakerna som tycker dig har jag ingen erfarenhet av och kan inte ge några råd. Är tankarna allvarliga så kanske du kan få träffa en psykolog att tala med. Om inte kan du säkert få råd från någon annan här inne. Du kan ju läsa här inne och åtminstone skriva av dig. Att du hittat hit tyder ju på att du ser att alkoholen är något som säkert har ett "finger" med i spelet.

Lycka till!


skrev Pellepennan i Nu får det vara nog!

Hej och välkommen hit! Här inne finns det flera trådar som behandlar depression och alkohol. Har själv ingen erfarenhet av medicinering, men har väl som dom flesta känt nedstämdhet efter drickandet. I trådarna som behandlar temat blir det helt uppenbart - att alkohol bara förvärrar depressioner.

Gällande rattfyllan förstår jag din oro, men nu har det inträffat, och det visar ju bara på hur sluga vi blir när vi dricker. Det är säkert jobbigt men jag tror du kan se det som ett problem som inträffat på grund av alkoholen och som nu kommer att få en viss konsekvens. Och det positiva är att kör man inte mer på fyllan så är ju problemet inte återkommande.... Till skillnad från andra problem som fyllan orsakar. Dom är ju tyvärr återkommande som gräl med släkt och familj etc.

Om påföljden hittar du mycket på nätet, bara att googla. Men generellt tror jag att det blir kännbart. Beror på en massa saker som exempelvis om du tidigare straffats för det. Säkert dagsböter (ska uppfattas som svidande beroende på inkomst) lite pengar till brottsofferfond och eventuellt samhällstjänst. Fängelse tror jag det blir om körningen var att betrakta som trafikfarlig (krocka, i diket, köra mot rött etc.) Men jag är ju inte jurist, och det får väl bli som det blir. Har själv som tur är ingen erfarenhet av att åka dit, men tyvärr har jag kört påverkad.

Har lovat mig att det aldrig mer får ske, och hoppas att vi alla slipper möta berusade på vägarna. Tyvärr är det inte så...

Lycka till!


skrev m-m i Nu får det vara nog!

Skam och skuld över hur livet sett ut är nog något vi alla har gemensamt! Försök att se detta som en start på ett nytt liv. Har du någon att prata med om det som hänt?
/m


skrev mulletant i Nu får det vara nog!

inte hittar något om rattfylla och körkort så kommer du att möta många som är i samma livssituation i livet för övrigt. Det är många som hittat en nyckel till att förändra sitt liv genom att läsa och skriva här. Ibland kan det till synes värsta vara det bästa som hänt en... Ett uppvaknande och den tydliga knuff man kan behöva för att förändra sitt liv. Lycka till! / mt