Senaste kommentarerna i forumet

En månad - det är en milstolpe! Så härligt! Och välkommen hem igen från Frankrike. Som min gamla lärare i företagsekonomi skulle ha sagt: "Det går ju riktigt bra, det här!"

John Blund-kram till dig nu.
:)

Tack för era kommentarer bästa forumvänner. Jag är medveten om att det är jag själv som måste jobba för fortsatt nykterhet men jag vill att ni ska veta att detta forum, ert stöd, alla insiktsfulla och kloka kommentarer ger mig styrka att orka fortsätta denna (kanske min viktigaste och största) kamp.

Ha en skön fortsatt onsdagskväll och sov gott/Tjalle

men försöker bara att tänka bort det. Blicka framåt och ändå tänka att det faktiskt är en sjukdom. Dessutom tror jag inte att folk tänker så mycket eller kanske gör de det? Det gör folk kanske, men jag orkar inte tänka på det och jag är jag och jag är ansvarig för mig. Vi alla har väl nåt lik i garderoben, annars har man väl aldrig levt!!

Kan det vara så att anledningen till att alla mina strateger och flyktbeteenden och att leva i 120 är beroende på att mitt "jag" blev bortvald som 15åring?
Att det jaget inte var okej. Kan det vara så enkelt? Att jag flytt från henne, för att hon uppenbarligen inte var duglig och tillräcklig till att älska?
Är det därför jag är rädd att möta hela mig själv, för rädslan att upptäcka att hon fortfarande inte är älskvärd?

I övrigt, kalaset/festen gick bra. Drack mina alkoholfria öl, tog i mot en välkomstdrink, drack den inte. Hade kul, hade fruktansvärt jobbigt i några stunder. Skrattade, var tyst. Det var minst sagt en bergodalbana. Folket måste tro att jag är knäpp.
Huvudsaken är nog att jag klarade det, fasten jag i skrivande stund inte känner någon direkt lycka eller stolthet över det. Bagatelliserar mig själv till att vem som helst borde ju klara av att vara nykter. Jobbar på det. Jävla känslor hit och dit och överallt.
Nu blir det plugg. ¨
Kram studenten

Jag har gjort bort mig ett flertal gånger. Jag har blivit ordentligt berusad inför både min chef och de personer som jag är chef över. Jag har tappt bort min tjänstemobil när jag berusad tog taxi hem efter en fest på jobbet. Jag har somnat på badrumsgolvet hos min svåger och svägerska, jag har ramlat omkull på dansgolvet och på krogen. Har fortfarande ont i ländryggen efter att ha ramlat när vi var ute med min mans vänner för några veckor sedan. Självbevarelsedriften gör att man skakar av sig det som hänt och försöker gå vidare. Men om man stannar upp och tänker efter: vad tänker folk runt om kring mig? Vilka personer har sett mig i vilka situationer? Vilka var kvar så sent att de såg mig berusad? Hur illa såg det ut? Tolkar de mitt beteende som enstaka händelser? Det kan ju hända att man lite berusad någon gång. Eller ser de mönstret? Genomskådade min chef varför mobilen försvann i samband med festen?

Även om jag helst vill glömma de gånger jag har gjort bort mig, så måste jag minnas - jag vill inte göra bort mig fler gånger.

Hatten av för dig som ber om hjälp och är ärlig mot dina nära! All styrka till dig!

Hur går det för dig?

Och jag känner nu att jag behöver forumet, igår drack jag vin hemma, och jag kände att jag egentligen inte var sugen men drack ändå. Så, det är väl ett beroende kanske, att dricka utan att egentligen tycka att det är gott. Men i kväll ska jag vara nykter. Nya tag!

På väg hem från jobbet. Hemma finns det vin. Men jag ska inte dricka något av det.

Vist är det konstigt det där med kontroll, för ibland funkar det att ha kontroll. Men ibland rubbas kontrollen utan att man egentligen kan förklara vad som hände. Jag vet hur jag kan fungera om jag "syndar" - då måste jag fortsatta helt tvångsmässigt och hejdlöst när jag nu ändå har brutit på mitt löfte till mig själv.

Heja dig också Annakanna :-)

Dagens samtal gick bra. Är helt slut i hjärnan, helt slut är jag. Trött och utmattad. Har en tenta som ska in i morgon som jag inte börjat på ännu. Har helt enkelt inte orkat/haft tid. så det blir nog en all nighter här hemma. För in det ska den. finns lixom inget alternativ.

Jag tog upp mina funderingar kring just "ätstörning" , och jo visst är jag lite ätstörd allt. Frågan är ju om inte alla är det på ett eller annat vis, för mig faller det i mitt kompensationstänk. Fokus nu blir varför äter jag?, vad äter jag? när är jag nöjd? när är jag mätt? när är jag hungrig? se maten, smaka maten, Lugna mig, andas. Riktigt Frukost, lunch middag och mellis, inget mer inget mindre. Nu slutar jag banta.
Tror åter igen att just maten är ett av många destruktiva handlingar som på nått sätt grundar sig i att försöka få mig att känna mig värdefull. Är jag smal blir jag validerad. Blir jag validerad av andra finns jag. Finns jag är jag värdefull. Ett av många vägar att "känna" en typ av självkänsla. Inte riktigt den bästa självkänslan, men ändå en typ av självkänsla. Inte den bästa vägen att gå kanske, men men.. Nu har jag ju börjat jobba med även den delen av mitt livpussel.

Det är ganska fantastiskt hur saker och ting blir klarare och klarare. Att en gemensam faktor börjar nalkas och att jag känner att jag växer.
Det är inte alkoholen som är mitt fokus längre, även den är ju ett sätt att slippa känna. Men slippa känna vad? Mig? att inte behöva umgås med något tidigare trasigt? som sagt, jag är inte helt säker på nått. Det enda jag är säker på är att jag är i en förändringsprocess på väldigt väldigt många plan samtidigt och det är otroligt enerverande.

Fick även den tuffa frågan att "vad vill du säga till minimi?", det första i min tanke var Dö. Dö så jag slipper dig. Jag vet ju att det inte är svaret hon önskade, men det är den känslan jag känner i dagsläget. Jag vill att det onda ska gå bort. Jag vill att det onda ska dö.
Istället så försökte jag vända det och sa " tack för att jag inte dog". Udda. Tacksamhet. Det är väl det som är den långsiktiga planen antar jag, att sluta fred med det onda. Jag är inte redo ännu, men en dag så...

Nu ska jag göra i ordning mig, dra på ett piggt leende och packa ner mina alkoholfria öl för ett födelsekalas/utgång. Kommer inte bli långvarig, men jag tycker verkligen om denna vännen och jag tror hon kanske har tårta ;)
Kommer bli udda att vara nykter bland ett 20tal onyktra. Off i go!
Kram studenten

Det var ju bra du sa till och känner du dig inte redo så skippa det.
Vet faktiskt inte om jag skulle klara det eller ha lust med en partykväll, känner mig väldigt ego just nu.
Vill hålla mitt fokus och vet hur skör jag är i det.
Men vårkram och styrka till dig

Grattis så jäkla bra jobbat, klart du skall vara stolt.
Så kramar och styrka till dig

Här känns det som våren är på väg......bra! Dag 20 i mitt liv som nykter......bra!
En kollega frågade mig om vi inte kunde gå ut och "festa loss" det va ju så längesen.......Åh ja va kul såklart vi ska vrålade jag, på en gång utan att ens tänka, såg bara allt kul, goda drinkar, släppa loss och vara berusad, jag nappade på dennes förslag som en kobra anfaller sitt byte......men det tog inte särskilt lång tid innan jag kom på vad jag höll på med så jag sa att jag dricker inte alkohol längre men såklart jag kan ha kul iaf. På frågan varför jag inte dricker alkohol så sa jag att jag vill tänka mer på min hälsa. Erbjöd mig iaf att vara chaufför, fast vid närmare eftertanke så kommer jag nog säga nej helt å hållet, även om jag skulle köra sällskapet så är det ändå lätt att ställa bilen och ta taxi, känner mig inte alls redo att utsätta mig för en festmiljö där det finns massa tillgång till A, litar inte på mig själv såpass mycket än.

Idag är dagen sådär...... mannen åkte till jobbet och tanken att sätta fart å städa med ett olämpligt glas i handen föll över mig, tanken är fortfarande där men ska bemästra den hoppas jag.

Solsken på er=)

En månad är inte alls kort tid tycker jag egentligen.
Det är hur många ögonblick och andetag som helst, som du har varit opåverkad och sann.

Och ibland kan en timme vara sju svåra år ;)

Bra jobbat och Grattis.
Fortsätt att vara rädd om dig.

Kram!

Hej. Idag har jag varit på vårdcentralen och pratat med läkaren och lämnat leverprover. Jag kommer att ha antabus som hjälp.
Jag har ju innerst inne velat sluta med A länge men lik förbannat sitter man där dyngrak på fredag natt.
Det jag tänkt att sysselsätta mig med är framför allt att bygga upp ett förtroende till barnen, engagera mig i deras liv på ett annat sätt.
Läkaren tyckte jag skulle göra ett schema med aktiviteter för helgen så det blir kvällens projekt.

Bra jobbat!! Klart du ska vara glad! Skitglad!
Jag är snart där också :) om några dagar firar jag en månad med dig. Tycker att vi fortsätter beta av nyktra dagar och tar del av de positiva effekterna allt eftersom! ;)
Stort grattis igen!

Hej på er,

Jag "firar" en månad nykter idag. Egentligen en så otroligt kort tid men jag är ändå väldigt glad och går med energi in i månad två.
Sköt om er /Tjalle

Solen skiner genom skitiga rutor och min feber vill inte ge sej.
Dag 11 utan a men det suger.

...och det är inte vanligt för mig...
Tack TACK!!! För ert stöd o snabba återkoppling. Kan inte med ord beskriva vad detta betyder, jag lyssnar o lär av er mina hjältar o systrar (?) i denna strid.
Har sjukanmält mig från lunch så nu ska jag sova! Behöver lite egen läketid. Spikmattan fram ur skåpet. Se - jag lyssnar på er. Jag tror på er - tack att ni tror på mig.
Kram till alla som vill ha en!

Jag kan inte ha alkohol hemma 9 av 10 ggr. O har jag det så finns det en baktanke... Inte mkt bättre men ändå ärlig ?.
Du fortsätter kämpa o det är viktigast! Heja heja!

En sak i taget. Jättebra att du inte dricker i veckorna. Då har inte det blivit till en vana. Nu är det helgerna som ska ändra karaktär. Om du tar bort alkoholen; vad ska du stoppa dit i stället för att det ska kännas hyfsat okej, så här till en början? Onsdag i dag, du har tid på dig att fundera och planera.

Apropå belöningar så har har vi med god hjälp av alkoholen fucked belöningssystemet up. Det tar tid att återställa. Men det behöver du inte bekymra dig om nu. Fokus är: Vad ska jag, Armswett, ägna mig åt nu på fredag och lördag? Hur vill jag må på söndag?

... gull! Tusen tack! Å puss-puss!

Får jag återgälda? Du är den jag skulle vilja ha ett härligt och givande och långt eftersnack med. När allt hänt och när man sen vill sitta med nån och rekapitulera i lugn och ro. Further more; när jag ser att du är inloggad blir jag glad, lugn & liksom trygg.

Ett rosévin jag gillar - det bästa rosévinet i mitt tycke, faktiskt - är Periquita. Inte så blaskigt och med en viss vuxensmak.

Mår oxå sisådär o funderar på ett par dagars återhämtning hemmavid. Alla runt om har influensa så det är ju inte konstigt om jag också blir dålig...
Jag skickar dig kramar o styrka. Nedstämdhet hör också till livet, ledsnad är ju en av de grundkänslor vi faktiskt föds med så den kommer vi inte undan. Var extra snäll mot dig själv idag, det är du värd som kämpar så hårt!
<3

Tack, behöver kramar och styrka idag. Sjukskrev mig igår. Idag ska jag ta mig till jobbet och försöka med ro jobba i lugn mak. Är glad ändå att jag inte är bakis, längtar verkligen inte tillbaka till dessa dagar då en inte kunde gå till jobbet för att en var bakis. Nu kan jag med heder säga att jag var hemma igår för att jag inte mådde bra och behöver vila. En vinst i isig att legitimt kunna tillåta mig att vara sjuk utan dåligt samvete.