skrev myrkotten i återfall

jag tänkte. Jag ska aldrig mer ge bort alkohol i present. Mitt bidrag till förändring av dryckeskulturen.

Skönt att du är på banan igen, Kvaddad.


skrev Livetsliv i Antabus....

Jag försöker hjälpa med det jag kan... Men var och en måste verkligen vara mottaglig för det, jag har personligen kraschat och levt ett personligt katastrofalt liv, och levt den senare tiden under stress och press,.. Jag vet att det inte gjort gott för min hälsa och jag försöker tänka i dem banorna som jag själv föreslår Andra att tänka på sig själva och inte låta ens medberoende bli ens sätt att leva på, utan frisätta sig att vi är egna individer och bör få andas frisk luft och återhämta oss från det vi genomgår, detta gäller även alkoholisten som ej är van vid frisk luft. Något som är vanligt i missbruk/alkohol bland annat är att dem blir sjuka, ofta och lättare när dem slutar dricka/missbruka.... Just för dem låter kroppen andas... Giftet ska ut på ett eller annat sätt.

Jag är långt ifrån klar med min egen resa men jag är på väg och väldigt bestämd att inte låta detta missbrukande bli en livstil i mitt liv, måhända i min pojkvän om han nu inte föregår med gott exempel och är färdig denna gången, men jag ska inte missbrukas något mer, för det är just vad jag blivit och just vad man som närstående blir,..

Till dig mysan, låter det som din kille inte bemöter dig och dina faror, ni är inte på samma plan. Jag tror rent av han inte accepterat fullt ut än, angående ditt ex som hotar och din nuvarande som inte värkar bry sig är svåRt? Det där är en man to man grej, endel tar det allvarligt andra tror dem är oövervinneliga och förstår inte allvaret....
Han är säkert avensjuk på din relation till dina djur, han måste hitta något på dig att skylla på.. Om du förstår mig rätt... Kasta skit i sitt egna glashus, bara det att du ger kärlek han ger motsatsen.. Det är först när han visar dig genuin kärlek du vackert kommer ta emot den, genom att ge sig på dig hjälper ju ingen... Allra minst sig själv. Men jag tror du måste låta han få begå sina misstag själv ... Sina fel... Välja sin väg för att se om han går med dig eller glider åt vid nån avfart. Om du inte redan bestämt dig om hur du vill ha det, vill du inte ha honom för den han nu är, och kommer vara ett bra tag till får du nog ta och åka till honom och ta ett samtal öga mot öga och berätta... Kanske behöver du ha en paus. Lämna tillbaka hans nyckel och få din... Lägg tid på dig, känn in om du lever det livet du vill leva? Känn om det bara är han som hindrar dig? Eller om det är du själv... Finns inget som är lätt i detta, jag tänker på dig och upplever att du blir vilsen i hur du ska vara mot honom, och då ingen här egentligen har en aning hur han är så är det svårt att veta hur du ska finns dig i honom. Tror du att du kan komma över det du fått genomgå när han drack? Eller påminns fu av det dagligen, i hans närvaro? Är det däråt du inte vill vara honom för nära? Skrämmer han dig? Är han en ensamvarg? Håller inne på känslor. Kram på dig!


skrev Sattva i Småbarnsmamma som har alkoholproblem! Hur går man vidare?

Utlöser sug hos mig också. Men bra att ni kan varva ledigheten för barnens skull! Du kommer klara det!


skrev Izzy i Min sambo är alkoholist

Ja tänk att det känns så mycket lättare när det gäller någon annan. När det gäller en själv blir man alldeles låst ibland. Tråkigt att höra att din sambo fallit tillbaka o gamla vanor igen. Hoppas det löser sig på något sätt .
Stor kram tillbaka Mt o hoppas du får en skön sommar!! Tänk om jag kunde få kraft att ta mig till Sthm också. Är det för alla?


skrev Mysan i Ska det va så jävla svårt???

Jag frågar mig....vad e jag rädd för ska hända om jag går?
Jag vet en sak som kommer ske, han kommer börja dricka....skicka sms mm....
Sen kommer han komma krypande och be om förlåtelse för all skit ...igen!

Som jag har det nu har man om än falsk så dock lite koll på hur han beter sig.
Han har nyckel in till min lägenhet, jag till hans hus....vet inte hur han hade betett sig om jag bad att få tillbaka den.


skrev Drycker i Blåste positivt

Ha ha, tour de france!
Ett nytt sätt att se det. Ett bra sätt kanske. Har varit på läkar besök. Det gick inget bra, kul att läsa din liknelse efteråt. Jag kan ju se det som att jag var tvungen att stanna vid en riktigt brant uppförsbacke, kanske även ta fram kaffe & sätta mig vid vägkanten ett tag. Det enda som krävs är vila och beslutsamhet för att komma vidare. Och att yrseln upphör, som börjar bli stort problem på riktigt.
Besöket var annars början till en del anmälningar & slutet på behandling just nu. Känns lite som allt går åt helvete.


skrev Madeleine 83 i återfall

... så gå dit med de fina vinerna som present. Det blir lite som pay it forward :-) Helst någon som inte har alkoholproblem då.


skrev myrkotten i återfall

... vid skörd. Vilken syn att se dansande märtor i grönsakslandet.

Kom och tänka på att jag brukade ha presentkort hemma till Systembolaget, var så praktisk att ta med sig de gånger jag blev spontant bortbjuden.


skrev Kvaddad i återfall

Hjälpligt tillnyktrad efter förra onsdagens begravningsfylla stod jag igår i mitt älskade trädgårdsland och skördade grönsaker.
Då kommer vår granne knallandes bärande på nåt stort och tungt.
En hel jävla LÅDA med handplockade fina viner som tack för att vi klippt gräs och vaktat huset under sommaren när han inte varit här.
Hmmpfrr.....vad säger man? Mer än tack alltså.
Och vad händer om man vattnar sockerärtorna med det cancerframkallande nervgiftet -
får man spritärtor då......


skrev Li-Lo i Stöttning via Kik?

Fint att du är här! Bra idé att peppa varandra med exempelvis kik samtidigt slår du huvud på spiken när du frågar om det är OK att lämna ut privat info på forumet. Vi brukar redigera info som kan "hota" anonymiteten eller om det är det är den typ av information som vi av erfarenhet vet kan ångras av en användare, så som mejladresser och liknande. Bra att du kollade av!

vänligen Li-Lo


skrev Madeleine 83 i Småbarnsmamma som har alkoholproblem! Hur går man vidare?

Nu har jag lagt 5 veckors semester tillsammans med mannen bakom mig, så sorgligt det känns. :-( Jag började ju min nykterhet efter 2 veckors semester och jag har inte funderat så mycket på hur vardagsstressen kommer påverka mig och suget efter vin. För att barnen ska få ett långt sommarlov jobbar jag och mannen om varandra resten av sommaren, jag jobbar som bara den på helgerna och han på vardagarna.

Så efter en tuff tuff jobbhelg med både kvälls och nattjobb väcktes jag efter 4 h sömn, då skulle mannen till jobbet och barnen längtade efter att få vara med mig. KAN VI GÅ OCH BADA?, KAN VI GÅ OCH BADA?, KAN VI GÅ OCH BADA?. Mina kollegor brukar beskriva att man känner sig bakfull när man vaknar efter ett tufft nattpass, men nej. Jag känner mig snarare överkörd av ett tåg, men det är ändå inte lika illa som att vara bakfull ;-)

Och nu. När mannen jobbar kväll och jag är trött så har vinsuget kommit tillbaka som en spark i ansiktet. Jag brukar tycka om att vara ensam på kvällarna men det beror ju på att jag kan mysa ifred med mitt vinglas. Jo jag skulle kunna förbereda en presentation som jag ska hålla....mm med ett vinglas bredvid så hade det känts riktigt mysigt. Nu är det tur att jag inte har något vin hemma för då slipper jag tänka på det.


skrev LenaNyman i If you re waiting for a sign, this is it.

... med att vara nykter är att när svärföräldrarna lägger igen ögonen så behöver dom inte tokspöka för att svärdottern alkoplågar deras son. Gosh, jag räknar ut det så bra!


skrev Sattva i Början till något nytt

Yoga är en hjälp i mycket!! Fast dessa dagar har jag mest målat och röjt o burit... Men yogan är ju också att försöka acceptera saker som de är just nu. Hitta en mening i det. Något jag ofta tar upp på mina yogaklasser, eftersom det är nåt jag ständigt återkommer till privat. Acceptans, och med det någon form av utveckling/ självkärlek. En tro på att det finns något gott i allt. Ahimsa, försöka göra ickevåld. På alla plan. Inte alltid lätt!!


skrev melina i Ska det va så jävla svårt???

Man börjar undra.
Å jaa Mysa, varför stannar vi?
Pga kärlek ...El?
Vilken kärlek får vi tillbaka?

Vill vara arg å skrika, vill få utlopp för de känslor som man tydligen inte ska framföra så längre.
Jag vet. Lugnt å stilla förklara hur jag känner, å sen???

Efter samtal idag på alkoholmottagningen gick det upp ännu ett ljus för mig.
Som jag fått höra så länge här hemma "bara" folköl.
En folköl 3.5 är = 1 glas vin.
Så om han sätter i sig 1 6pak på vardagarna lite nu å då....alltså 1 vinare.
Å alltså då = mer än 2 vinare/ dag på helgerna......
"Bara" folköl my ass!!!

Å sexet....ja. har väl blivit fylle/ bakade de senaste tiden åren. Själv förvånad att inte suget finns....jag börjar fatta (tröööög)

Nu ska jag alltså låta det sjunka in...
Att som jag sa ordagrant " om du väljer att inte söka hjälp denna gång, om du "tror" att du klarar dig själv så går jag."
Så var det sagt för 3:e gången, så det verkligen ska få sjunka in å han förstår.

Fatta det nu då!!!!!!!


skrev Vändningen i Living the dream

Hur ser det ut för steglitsan nu måtro? Massa nya tillställningar i sommar, eller lugn och ro? Hoppas du har det braaaaaaaa i sommarn!


skrev Vändningen i återfall

Får du något annat än rostbiff serverat och har du fått lite ny energi? :)


skrev Mysan i Antabus....

Tack för alla fina och brutalt ärliga svar!
aeromagnus, du satte ord på vad jag känner och uppfattar min kille...exakt så känns det!
Jag vet att om jag inte dansar efter hans pipa, om han pga mig tycker synd om sig så e det flaskan igen!
Jag e väl just nu på stadiet då jag inte vet om jag vill el orkar ta det, även om jag VET att det är hans val...och visst älskar jag honom på ett sätt, väldigt mycke...men när det handlar om att det e på hans vilkor, passar det inte så kan drt va slut....då undrar man ju hur starka e hans känslor för mig? Egentligen?

Han har ett stort behov av uppmärksamhet, får han inte min så e det min hunds han pockar på.
Det e skitjobbigt, hon har honom som en leksak...tar honom aldrig på allvar o han fixar inte när hon går igång på högre varv...hon e fyra och en halv månad.
Har aldrig låtit han träffa henne onykter el bakis, hon e min och vet var tryggheten är, hos sin matte.
Uppfattar honom som svartsjuk över att hon föredrar mig framför honom.
Jag e en djur människa, förstår nog dom bättre än människor många gånger, dom ljuger aldrig, man får villkorslös kärlek...har häst katter och min tax.
Han gillar inte katter, dom hårar ju ner....ja men dom spyr inte pga sprit o sen finns dammsugare!
E en social person, lätt att prata med folk som är okända, har jag ofta nytta av på mitt jobb.
Är inte konflikträdd men lärt mig med åren vilka fighter som e värda att ta.
Sån e jag, han säger ofta hur mycke jag betyder för honom, att jag inte vet hur mycke han älskar mig....har svårt att tro på det, på sitt sätt kanske han gör det, men inte alla gånger så som jag skulle behöva va älskad.
Har varit hos psykolog två gånger, hon ställde mig frågan om jag trodde han stod pall om jag behöver hjälp nån gång....svarade att jag vet inte, känns inte så.

Mitt x som även han drack förmycke (iaf enl mig) hotade att låta nån banka in pannbenet på min nuvarande så polisanmälde jag, berättade för min kille att jag gjort det och fick till svar att det e väl inget att böla för....
Berättade då bara om anmälan inget om pannbenet...till saken hör att mitt x hade betalt 16000kr för att få en misshandel utförd innan fick jag höra.
Sparade den infon till för en vecka sen o berättade för min kille då.
Men ja, jag vet inte...har alltid ansett att vissa hamnar lättare i bekymmer än andra, räkna väl inte med att va en av dom djälv.


skrev HelenaN i Början till något nytt

med målandet och fixandet denna vecka!
Skulle förresten önska att jag hade dig här som min personliga yoga-coach :) Började med yogan på allvar i samband med a-stoppet och det är fortfarande väldigt mycket vita knogar...


skrev HelenaN i Insikt mitt i ångesten

Brottas också med den där känslan, så jag har inget facit. I helgen valde jag avstå från en stugvistelse med vänner för att det kändes outhärdligt att vara där, instängd med de andra som glatt skulle dricka alkohol, medan jag skulle få sitta med mitt sug utan att kunna fly någonstans.
Det går så mycket lättare hemma i min egen trygghet.
Om några dagar åker jag på en resa som kommer att bli en prövning, men jag har bestämt att den ska göras nykter. Blir det jättetrist, så blir det så, men jag kommer att anstränga mig för att hitta glädjen utan A. Det SKA gå!


skrev HelenaN i Småbarnsmamma som har alkoholproblem! Hur går man vidare?

Blir alldeles tårögd av att läsa om din härliga spa-upplevelse! Och att kunna jämföra med förra gången och inse hur mycket bättre det blev utan alkoholdimman...
Upplyftande att bara läsa om!


skrev aeromagnus i Antabus....

Ja för att alkoholism inte är en allmänt vedertagen sjukdom hos alla. Många tycker att alkoholism inte är en sjukdom utan det är bara att sluta dricka. Brukar skratta lite åt dom för de vet inte vad de pratar om. Jag brukar då ta upp HIV. Det är väl ingen sjukdom det är ju bara att inte doppa den utan leva i celibat. Lite off topic kanske :) Att dricka idag är normalt beteende fast det borde vara onormalt. Alla vill vara normala och klara att dricka. Därför tror jag det är så svårt för alkoholister att erkänna sin sjukdom/problem. Nu ska jag vara brutalt ärlig. >Din kille har en så djup förnekelse och tar enbart antabusen för att det ska se snyggt ut. Så gjorde nämligen jag. Härdade ut det första halvåret. Tre veckor efter uppehållet tog jag en suparperiod. Ska inte säga så om din kille men hans beteende är en kopia av mitt. När jag vaknade upp i fyllecell andra gången. Jag var livrädd, viste inte v ar jag var. Gapade och skrek. Klockan 4 släppte de ut mig. Lommade hem till hotellet. Körkortsutredning efter två lob på ett år. Det fick mig att tänka om. Nu blev det ingen körkortsutredning men jag var jävligt spak. Tyvärr måste det ibland hända hemska saker för att man ska vakna upp.

Styrkekramar


skrev trojja i Lämnat, sörjer, mannen börjar nämna förändringar, vill ha mig tillbaka, allt blir förvirrat?

Tack Ullabulla

vissa saker skulle jag vilja bli av med och det är min svartsjuka. Jag skäms så otroligt mycket över den så jag mår dåligt att ens erkänna jag är det.
Jag är fortfarande rädd för att se eller få veta att han flörtar eller flörtat med speciellt nån jag känner.
men ändå kan jag då tänka, låt nån annan ta hand om han då. O ändå kommer jag tycka att tjejjen i så fall kommer få ett rent helvete.


skrev Vändningen i Antabus....

Tycker mig se riktigt bra saker skrivna här, inte minst med tanke på att du absolut har erfarenhet.
Gillade skarpt att du skriver ner och bokför det du får uppleva, som en dagbok... oj vad det kommer slå hårt, men för en god anledning.
Mycket bra fråga som livetsliv kom med där också till dig Mysan; om du bortser från din karl - gör du andra roliga saker för dig själv, så att du mår gott?

Mycket väl skrivet överlag livetsliv, särskilt sista inlägget. Tumme upp.