Senaste kommentarerna i forumet

läkarlegitimationen hade hon garanterat köpt på E-bay.

asiat och norsktalande.....
hujedamej!

Ta nya tag!! Undrar om du inte ska klippa med alkoholen helt en längre tid. Så du får veta hur fullständig nykterhet känns, jag märker att det kommer inte på en gång. Det är först nu som jag verkligen uppskattar det.

De gånger jag åkt dit och druckit lite, så har jag lärt mig vilka fällor jag har. Å nu har jag börjat på att klara av dom. Den största för mig är när jag blir besviken på min sambo och även stress. Igår blev jag utsatt för det igen, MEN, lyckades häva suget med mina tankar. Vilken seger det kändes som.

Du skrev förut att din man inte har nåt beroende. Kan du inte få med honom på en längre nykter period. Jag och min sambo kör ca 2-3 mån nykterhet. Nu behöver min sambo oxå det, men han har inte alls samma beroende som mig.

Eller hitta på nåt drastiskt. Min brorsa sa till mig så här: "om du blir så jäkla sugen på att dricka, ge dig ut och spring och kör helt slut på dig själv." Han har en poäng, även fast jag inte gjort så nån gång.

Sluta inte hänga här, vi finns här och vi behöver även dig. Kram <3

Jag bytte till annan Vårdcentral för att ingen skulle känna igen mej.
Kommer att byta tillbaka till min hemkommun, om jag nu någonsin kommer att söka hjälp för detta igen.
Kram

Jag förstår att du är väldigt besviken, läkaren var uppenbart inte insatt i problematiken. Du har inte hört av någon om en läkare som är bra? Någon som kan ge ett tips, du kan ju även byta vårdcentral. Det finns hjälp att få, bara synd att du måste kämpa för att få den... Att gå tillbaka till samma läkare känns inte så produktivt. Hoppas du får stöd! Kram

det där! Men nu är jag tillbaka här igen.
Januari, jag har börjat uppskatta såna här småsaker i vardagen som är mysiga. Men jag har tur. Jag är en människa som gillar att skapa, och jag kan säga att detta hade varit mycket svårare om jag inte haft min stickning att ta till. Januari, du kanske inte gillar sånt. Men har du inget annat som du kan ta till. Jag kände att jag behöver nåt som inte kräver nån tankekraft och som jag kan göra samtidigt som jag pratar och umgås med familjen. (Det är nog inte så konstigt att jag tidigare varit rökare, som om att jag måste ha nåt att göra)
Vidare har jag börjat på att uppskatta att gå och lägga mig tidigt och läsa, då helst innan sambon går isäng, för han kan inte sova om jag läser...och jag sover som en prinsessa nu, utan alkohol! Sådana små saker låter jag "förstora" i mitt sinne.
En annan sak som är väldigt skön är att kunna andas på sina barn utan att fundera på om man luktar alkohol.

Förresten, igår blev jag väldans frustrerad på min sambo...ibland när man ska diskutera saker med honom så är det som att köra huvet i väggen. Hur som haver, det första jag tänkte då var: JAG VILL HA NÅT ATT DRICKA!! Men, den här gången gick det betydligt snabbare att övertala mig själv att inte åka och köpa. Istället tog jag en liten biltur. Har kommit på att jag lugnar mig när jag tagit en liten biltur. Så det går framåt, för det tillfället igår var helt klart ett sånt "risktillfälle" eller fallgrop. Ni fattar.

Men nu har jag en till utmaning. Sambon vill att vi ska åka till stugan i helgen, och ikväll måste jag fråga honom, för att försäkra mig, om vi ska vara helt nyktra där. Stugan är en fallgrop för oss båda, inte för mig när jag är där själv, men när vi är där ihop.
Till saken hör att min karl kan vara en riktigt Tjalle Tvärvigg, så går inte våra samtal hans väg, så blir det tvärnit.

Ja jag vet inte om ni fattar mitt surr, men håll tummarna åt mig tills ikväll att han säger att vi ska vara nyktra i stugan. Kramar

Raderat

Jag sa att jag läst en hel del på alkoholforum på internet om alkoholmissbruk och bl.a. leverförändringar.

Då svarade hon att det finns mycket bra på internet, men det finns också mycket dumt, så jag tycker inte att du ska oroa dej eftersom du är så frisk, men om du får jätteont på höger sida, diarré bla bla så kan du återkomma.

Jag hade ju gin göm i sko-låda i garderoben, det var ju patetiskt!

Jag blir ledsen att läsa din upplevelse om läkarbesöket.

Vi vill ju berätta lite för våra doktorer (se även min tråd) men vågar kanske inte säga det rakt ut: "jag har problem med alkohol. Snälla hjälp mig!". Eller "Just nu är jag oroad över min lever. Har läst så mycket tråkigt, att jag vill veta hur det ligger till!".
Och hennes attityd verkade ju så naiv! Hon kan dricka lite under helgerna… men VI KAN INTE, vi dricker FÖR MYCKET FÖR OFTA.

OK, man skall passa sig för olika råd, men om jag vore dig skulle jag boka telefontid med SAMMA läkare (min erfarenhet är att de tar en mer på allvar om man återkommer än om man påpekar om att man vill byta doktor), och säga i telefon: Jag har funderat på vad du sa, men att jag är väldigt orolig i alla fall (kan spetsa på med att säga att jag har läst en hel del i en alkohol-forum och har ångest), och önskar att du beställer blodprover (basalt: leverstatus, TSH, d-vitamin, B12, ferritin).

Lycka till!

Tiden går. Det går bra. Lite sug då och då. Dricker riktigt kall vatten ibland om släcker törsten ur flera synvinklar…
Min man tog en öl igår, men just då var det helt ok och jag var inte sugen.

(Rött vin och goda ostar kan jag väl drömma lite om!)

Jag går ju på diet, speciell VERY LOW CALORIES, mera proteiner (men inte mera fett). Energin tas från ketonkropparna istället för från kolhydraterna. Lämnade urinprov idag och allt är korrekt (ketoner finns 3+); lämnade blodprov också men avvaktar resultat. Endokrinologläkaren följer upp tätt, jag har nämnt för honom att jag förra året gjorde ett bra uppehåll med OH i flera månader, och att jag åter hade börjat dricka igen "lite för ofta/mycket", ja, ni vet, jag sa det inte rakt ut: "Hej, jag dricker tyvärr FÖR MYCKET FÖR OFTA!".

Läste om "nyare" former av ätstörningar , jag tror jag passar i alla rutor, fast i olika perioder: i perioder äter och dricker för mycket (hetsätsstörning), och i perioder som denna koncentrerar jag mig för att följa en diet väldigt strikt (ortorexi), och träna 4-5 pass /vecka (olika träningar: spinnng, zumba, pilates, kick-boxing, lätt löpning, styrka med hemma-redskaper som elastiska band och stolar) (träningsnarkomani).

Tja, från det ena till det andra, men för att det skall vara en sjukdom skall det vara kopplad till ångest / funktionsnedsättning osv, och det känner jag inte just nu.

Skojade lite, inte kan vi dricka lite bara för att min lilla läkare sa att det gör inget om jag dricker lite på helgerna?

Välkommen hit! Jag känner igen mig själv i mycket du skriver... det är jättestarkt av dig att ta tag i allt nu, att skaffa samtalshjälp fastän du är rädd för det! Jag tror att vi är många här som känner igen oss i det du skriver - att man efter ett tag "glömmer" och tror att man kan dricka "normalt". För mig har forumet hjälpt mycket, dels i att vara helt ärlig och sätta tankarna på pränt, man kan gå tillbaka och läsa och man får även bra feedback. I början läste jag även i timtal dagligen, när jag läste andras historier och kände igen mig blev det svårare att blunda och tro att man inte har några problem med a. Sen är det en förrädisk "vän" som nästlar sig in överallt, bra att ha så mycket stöd som möjligt.
Det blir lätt att man sparkar på sig själv, framför allt i början, mitt råd är att minnas tillräckligt av ångesten för att få dig att fortsätta söka hjälp och gör ditt bästa i att lägga resten åt sidan. Du kan i te ändra på det som hänt, du kan bara ändra på idag och framtiden. Ge sig en stor klapp på axeln att du sökt hjälp! Stor kram

Det var mina tips i Bollans tråd. Missade ett kommatecken efter Krumeluren. Precis, ersätt med nya bra minnen och vardag. Det byts ut så sakteliga. Försök att släppa de jobbiga tankarna. Bara låta dem passera. Jag tänkte, inte nu, jag håller på att bli nykter så den där tanken, känslan får jag hantera senare. Mindfulness är bra för att skingra tankar som dessa. När de kommer, fokusera på något, se det, lägg märke till hur det ser ut, färg, form, smak, lukt, ljus, ljud. Koncentrera dig en stund så passerar det där självplågande surret i hjärnan.

Ha så trevligt!

Så man kan hjälpa sitt barn sedan och inte tvärtom!
Bra relation mellan vuxna så de finns för barnen.
Älska sig själv för att kunna älska andra osv...

Hej Leverjag! Tack för svar och pepp och styrkekramar! Jag behöver det. Och jag behöver verkligen påminnas om att lämna det gamla bakom mig och gå vidare. Men det är svårt när så mycket just nu kretsar kring att bryta gamla dåliga vanor. Det faller sig naturligt att gamla destruktiva minnen gör sig påminda. I kväll ska jag i alla fall fira ett födelsedagsbarn och skapa nya, glada a-fria minnen med tårta och ballonger. Och kanske lite B12... Styrkekramar tillbaka! Ska kolla Krumelurens tips också.

Din kropp säger nog till om det är något fel och då kanske det är läge för prov. Jag har ätit b-vitamin, d-vitamin och magnesium tillskott under hösten/vintern. Bra mat, rent vatten och motion, lite dagsljus är det vi behöver egentligen.

Kram

Hej trollis!
Hoppas det går bra för dig <3
Jag försöker förstå.. Och för mig gäller, att jag kan försöka förstå att den som är beroende av alkohol är sjuk (ja, jag kan tom förlåta vissa beteenden) men jag behöver inte tillåta mig att bli utsatt för följderna av deras beteende/behandling!
Om någon är psykiskt sjuk och genom sina aggressioner inte kan låta bli att skada sin omgivning (både personer och föremål) så kan vi försöka förstå beteendet och inse att personen inte kan vara/bete sig annorlunda.. Men vi MÅSTE INTE utsätta oss själva för beteendet! Kan vi inte stoppa beteendet, så kan vi sätta oss själva i säkerhet..
Idag kan vi ju inte få människor "tvångsintagna" om de dricker för mycket, inte ens när de är otrevliga.. Och får vi dem intagna, så är det inte säkert att de blir "friska" för det.. tyvärr .. Livet är inte rättvist..
Ha en fin dag <3

Vad tydligt du beskriver problemet med omtänksamhet och klokhet. Som etanolen skriver är det nog bra att prata med någon och träffa andra i samma situation. Du är verkligen inte ensam.

Det låter som din pappa "blundar" för det snarare. Tror du inte han vet. Det tror jag. Han kanske precis som du inte orkar, vågar ta upp ämnet med risk för en massa jobbigt. Tänker, när jag läser att vad säger din mamma när du berättar om din oro som du skriver om här? Har du pratat med din far och lyssnat på hur han tänker. Har de valt att tiga om det hela?

Det är ju bara hon som kan vilja förändra sitt beroende och då måste hon börja med att erkänna att hon har problem och nästa steg är att vilja göra något åt det. Du kan nog nye göra så mycket mer än att berätta om din oro och tipsa henne om bra behandlingar, tror jag.

Kram och lycka till!

och jag litar på den lilla flickjäntan/läkaren.
Jag lyssnar på min kropp och den mår bra och jag behöver inte de där proverna för min fysiska kropp, för det har min läkare sagt

Eller hur, nu kan jag ju dricka lite grann emellanåt för det har ju min läkare sagt att det gör inget.

Hej E!
Att inte våga ta ordet alkoholist i sin mun, är väl ytterligare ett förnekande kan jag tycks. Om det är rätt eller fel får ju var och en bedöma.
Du har iaf gett mig såååå mycket insikter och jag har lärt mig massor av dig...och många andra här inne. Har just läst boken djävulsdansen, och som du själv skriver att man äger rätten till sina egna känslor så har både du och den boken fått mig att känna efter ordentligt. På både gott och ont ? för mig är du en mentor i detta forum, fortsätt med att dela med dig TACK ?
Kram?

Bra att du vänder dig hit. Det är verkligen hög tid att ta tag i ditt alkoholmissbruk. Du har fått bra råd av miss lyckad. Det finns alkoholterapeut och hypnosterapi för alkoholberoende privat. Tror du ska ta hjälp av flera verktyg. Kanske mediciner som hjälper mot sug och kickar av A när du slutar men också terapi som gör att du kan ta dig ur och bearbeta/hantera det du dövar med A. Du vet väl att belöningssystemet i hjärnan kommer ur balans och till slut måste du ha mer och mer alkohol för att medicinera de ökande biverkningarna av alkohol (ångest, oro, stress, trötthet och nedstämdhet).?

Ta hjälp nu innan det blir värre! Kram och lycka till! (Att skriva och läsa här är också ett bra stöd)

God morgon! Gick och la mig vid ca ett i natt. Kvällen va bra. Ganska intressant att se när andra blir berusade. Jag tyckte det mest va pinsamt.
Jag bara låg i sängen och mös när jag insåg att jag kommer må bra och va pigg i morgon och dom kommer va sega och ha ont i håret.
Sov som en tok i natt. Idag har jag lite små ångest. Eller jag kanske mest är pirrig i magen för jag ska jobba kväll. Har svårt att slappna av när jag vet att jag ska göra något. Men ska bli skönt att komma tillbaka till jobbet ❤️

Alltid bra med meditation för att hitta tillbaka till sig själv och inre lugn.

Kram

Känner igen det där. De är så stressade nu att ingen lyssnar på patienterna längre. Du hade behövt proverna. Det var det du kom för eller hur. Tycker du ska höra av dig till dem. Man kan ju mäta ganska många olika indikatorer på missbruk och påverkan på levern... Du vill väl veta hur det är nu? Jag skulle ringa och berätta att jag blev nekad prover som jag var där för.

Stå på dig eller välj att lita på henne
Kram