skrev steglitsan i Living the dream

Ja lagom till att jag kom hem igår så satte jag ner foten och sa SL- sluta mjäka dig. Gjort är gjort och att jag drack var ett beslut som fattat. Nu får jag se framåt och fundera kring ditten och datten men sluta gå runt och tycka synd om sig själv för att man tog ett aktivt beslut att ge sig hän. För till syvende och sist är det helt och hållet mitt eget ansvar.

Det värsta med festkvällen? Baksmällan och den lite molnande ångesten. Och tröttheten. Var trött som bara den också i morse. Fy fan vad ovärt. Jag värdesätter att kunna gå upp på morgonen och känna mig fräsch - det har jag gjort varje dag i åtta månader fram tills igår. Någonstan inom mig så har jag kommit till att anse att jag är värd bättre än att ha huvudvärk och ångest pga. alkohol.

Snart vankas det bröllop. Jag kommer köra på taktiken jag haft tidigare. Jag smuttar. Det har inte varit ett bekymmer tidigare och den taktiken har visat sig fungera alldeles utmärkt. Jag får inte i mig tillräckligt mycket för att få något sug. Eller är det att jag smuttat som lett till att jag i onsdags lättade på spelreglerna? Jag har fortfarande en hel del att bearbeta inser jag :). Men den största insikten av dem alla: Jag måste vara försiktig.


skrev SomeonesFool i Styvpappa

Hej,
uhh, vilken historia. Jag vet inte riktigt vad jag ska svara dig, men tycker du förtjänar ett svar. Jag är själv ny i det här gemet och vilsen. Tänker på mina egna döttrar och hur de nog fortfarande tror att jag är en sån där stark supermamma (de har aldrig sett sin pappa full. De vet inte.) Och jag tänker att du fått bli stor och livserfaren så tidigt. Du låter så vuxen och förståndig, stark. Kompetent nog att ta hand om dig själv och tyvärr tar du hand om din mamma och din styvfar också. Jag förstår om du inte känner dig stark. Men människor som är starkakänner sig sällan starka. När styrka testas så spränger det i musklerna, om du förstår.
Jag hör hur du tar ett ansvar för din mamma och din styvfar, som du inte skulle behöva ta. Att försöka få honom i säng etc. Behöva stå ut med att han är stygg mot din mamma, som du älskar och vill skydda. Det är ju inte ditt jobb. Det är han som väljer att dricka. Det är din mamma som fortsätter välja honom precis som han är. Ändå bor du ju där. lever i det. Oroar dig. Försöker vaddera och plåstra om. Du borde inte behöva oroa dig för sådan här. Du borde få lov att oroa dig för killar, skolan och framtiden. Det skulle räckt full gott i din ålder.

På den goda sidan: Du har sett vad alkohol kan göra med en människa, och med en kärlekshistoria. Det kanske kan ge dig visst skydd när du blir vuxen och själv ska bilda familj. Eller så inte. Shit. Jag trodde jag valt en man med sund relation till alkohol, and look where it got me! Jag har varit med om ett och annat tidigare, men jag trodde verkligen inte att jag skulle befinna mig med en alkoholiserad man.

Nå. Du kommer inte kunna ändra något för din styvfar och din medberoende mamma. Hon kommer inte att åka till Auswitz för din skull. tyvärr är hon inte starkare än så. Just nu. Jag förstår om du uppfattar det som ett svek mot dig, i sig. Men tyvärr är inte vuxna människor heller bättre än så. Ibland är vi starka och ibland svaga.Och du kommer inte att kunna göra henne starkare heller. Inte förrän hon själv pallar bli starkare. då kanske plötsligt hon skulle åka med dig. Allt du kan göra är att vara där då. Tills dess, försök, snälla du, lilla tjej, att inte bära för mycket.
Jag tycker du tänker helt rätt i att du kan flytta därifrån när du blir äldre. Det kan hända att ditt ansvarskännande kommer emellan, att du nästan inte vågar när det är dags, för att du inte vill lämna dem i sin misär. Men det måste du ändå. Se till att få ett liv där du kan lägga din energi på mer konstruktiva saker än att oroa dig för vilket humör din styvfar kommer att vara på idag. Du kan fortfarande träffa din mamma, och din styvfar om du vill, när du flyttat. Men på lagom avstånd. Men livet kommer att vara ljusare. Och kanske kommer din mamma till dig och andas ut mellan varven. (Eller ser hur bra du klarar dig, och klarar då att uppbåda styrkan att själv stå på egna ben. ...Se där, plötsligt blir du den goda förebilden för din mamma, trots att det borde varit tvärt om.)


skrev Madeleine 83 i Småbarnsmamma som har alkoholproblem! Hur går man vidare?

Jag håller med. Jag vågar inte säga hur länge jag ska vara alkoholfri men iallafall tills jag inte känner av det här suget längre. Om jag inte klarar att avstå självständigt ska jag gå direkt till ett AA-möte (om det ens finns i verkligheten) för jag känner att jag måste ta mig ur det här beroendet nu.

Jag har tidigare träffat patienter med grav abstinens och kramper när jag jobbat som sjuksköterska , men trots att jag druckit regelbundet trodde jag inte att jag skulle känna av abstinens, så det är egentligen först nu jag inser att jag är alkoholist.


skrev Vändningen i Början till något nytt

Jag tror på dig och jag tror du gör det enda rätta. Dags för en nystart, låt framtiden bli som den bli, men ställ de krav du behöver på dig själv och på din omgivning. Välmående, kärlek och hälsa i fokus!


skrev PP i Den nyktra vägen

Att höra av din Konstnären. Ja, så då blir det gemensam flytt. Du har ju sagt att det inte är lätt med bostäder i din stad, så jag hoppas att bytet ändå blir bra, och till något bättre. Kan kanske vara bra med ett "tapetbyte" och en ny miljö. Även om jag själv har en fantastiskt, så har jag funderat på att göra något annat, kanske på någon ny plats ett tag. Funderade även i början på nykterheten på det, men då kändes det lite som flykt från verkligheten.
Nu är det så sakta en ny verklighet, och den behöver kanske en nytändning, även för mig?!

Hoppas du får en härlig sommar. Kanske blir det lite mer i stugan i år? Ta vara på dig och Gagarin!

//PP


skrev Sattva i Början till något nytt

Ja jag går in i nytt, igen. Har bara bott m honom i ett år. Satsade allt, sålde min bostad, gjorde mig av m alla möbler, bytte jobb. Och nu tillbaka igen, till dyrare bostad men bättre jobb! Jag tänker att allt har en mening. Och att man lär sig massor på vägen. Barnens mående går först, och de har haft det tufft detta året. Jag också. Detta beslut är rätt. Så får jag också större möjlighet att hitta den jag verkligen är, utan alkohol ( eller andra bedövningsmedel, tex mat/ godis etc). Så får vi se hur resten blir. Dagtid o nykter är han min bästa vän o någon jag verkligen trivs med. Efter första glaset vin vet jag att han snart sover...så jäkla trist. Men det är ju bara på kvällarna kunde varit värre antar jag...


skrev Soff i Ett första steg mot något annat

Ett tag har jag trott att jag bara blir effektiv när jag dricker, får saker gjorda, i alla fall på ett bättre vis. Men sen slår det mej att jag druckit för mycket i säkert 10 år, herregud, jag är ändå relativt ung. Men hur ska jag liksom kunna veta hur jag egentligen är då?

I mitt huvud har det sett ut ungefär så här: Men jag dricker ju bara på helgerna, klart det inte påverkar mej i veckorna. Men det är ju KLART det gör! Min hjärns längtar ju efter den där alkoholen i veckorna och ingen är gladare än jag om det är någon högtid så att jag får dricka mitt i veckan också.

Vill veta vem människan under allt är!


skrev drickerensam i Småbarnsmamma som har alkoholproblem! Hur går man vidare?

Jag tror du har helt rätt, man "förstör och förlänger" om man försöker vara måttlig, jag känner väldigt starkt just nu att bara skippa all alkohol för evigt. typ. Men jag tror det är extremt viktigt att om man inte gör det, eller "misslyckas" på grund av sig själv - eller andra - absolut inte klankar ner på sig, mest för att gör man det så kommer man in i fel spiral, samma spiral som drog en till botten.


skrev Ebba i If you re waiting for a sign, this is it.

Phuuu.
Tur att jag är ledig och har fastnat i Kristina Sandbergs böcker om Maj.
Hennes man har ju dessutom ALKOHOLPROBLEM.

Såg en hälsning från dig hos mig som var skriven i början av juni och vill skicka ett litet vykort från mitt sommar Sverige och det är det vykortet du nu läser.
Det går bra för mig kan man säga och då förstår du nog hur jag menar.
Jag dricker inte och vill inte dricka.
Livet är som fest och baksmällor även utan alkohol, hahaha....he.

Nu ska jag fylla på mitt kaffe och fortsätta läsa om Maj.
Jag har inte badat en enda gång denna sommar och tror inte jag kommer göra det heller.
Längtar efter augusti och kräftor.
Borde Carpe Diem.

Gillar dig!


skrev Sattva i If you re waiting for a sign, this is it.

Vilken skön känsla, låter som en blandning av lycka, tillförsikt och balans!!


skrev Soff i Småbarnsmamma som har alkoholproblem! Hur går man vidare?

Vad härligt!

Jag har också en del såna där punkter med alkohol inplanerade i sommar som jag inte riktigt vet hur jag ska göra med?
Först tänkte jag att jag kan dricka lite bara på dem eftersom jag dricker måttligt tillsammans med andra. Men nu har jag läst så mycket här, så många saker klickar i mej och jag vill veta vem hon som är jag är under den där mmisshandlade, dövade hjärnan. Känns som om jag förstör och förlänger om jag dricker ens lite.


skrev drickerensam i Nystart

alltså ... jag menade... om jag håller fredagen utan alkohol kommer detta bli första vardagsveckan (drack sista i lördags för snart en vecka sen) som jag varit utan alkohol.


skrev drickerensam i Nystart

utan öl på säkert 4 månader!

Ska hålla mig sysselsatt och dricka mycket vatten och annat gott, för detta väder lockar till Cider... Men nä! glöm det draken!


skrev flygcert i En helt vanlig familj med en pappa som dricker för mycket

... men förr eller senare går det käpprätt åt...

Du kan hota, be, skälla, gråta, skrika, prata, förklara, kontrollera, men om han inte själv bestämmer sig för att sluta dricka så spelar det ingen roll - det enda som händer är att du nog blir ledsen, besviken, bitter, arg, knäckt...

Sluta dölj och försvara och förklara, om du kan! Att prata och vara öppen gjorde att jag överlevde - när jag pratade och berättade på och stod för mitt liv som det var så hörde jag själv och kände att det var inte så jag ville leva. Jag älskade det goda och fina i min exman, men till slut hade det ätits upp av alla brutna löften, allt svek osv, och det enda jag ångrade var att jag inte gått tidigare...


skrev FataMorgana i Rastlöshet och svartvitt tänkande

Dags att resa på sin morgontrötta lekamen. Har känt mig så seg de senaste dagarna. Är väl gnisslet med dottern som sätter sig i kroppen också. Har väl aldrig tillhört dom morgonpiggas skara men har hoppats att det med stigande ålder skulle behövas mindre sömn. Icke i mitt fall. Jag är lika trött ändå. Sen har sömnen alltid varit en tillflykt ( ja, förutom vinet då) när tillvaron varit tung. Och nu är det uppförsbacke. Rise and Shine , FM. Det går nog det här med.


skrev flygcert i När är egentligen sista chansen?

Jag uppfattar det som att barnen inte är speciellt gamla? Vad händer om de är ensamma en dag med någon som inte går att väcka? Vad händer om de blir sjuka när han är full? Vad händer om de skadar sig när han inte kan hjälpa dem? Vågar du lämna barnen med någon som kanske inte tar hand om dem?
Jag menar inte att låta kall och hård, men du kan ta mycket (och knäckas på kuppen) men hur mycket klarar barnen?
Om du inte kan lämna för din egen skull så måste du tänka på barnen!! För en alkoholist finns två vägar: antingen så slutar han dricka, eller så eskalerar det. Om det eskalerar så kan det ta en månad, ett år, 20 år... men det blir bara värre och värre, om han inte slutar dricka.
Du kan inte tjata/tvinga/böna och be och få honom att sluta - han måste välja det själv! Och då behöver du stå upp för dina hot - han vet idag att du inte lämnar, han har hört det så många gånger...
Jag vet att det är lätt att stå utanför och ge massa råd, men de är sååå svåra att genomföra när man är mitt i det. Jag dömer dig inte, gör dom känns rätt för dig, men försök hitta magkänslan, börja berätta för en vän eller någon utomstående!! att prata underlättar!


skrev FataMorgana i Varför ska det vara så svårt?

skrivet av dig. Just det här med att man får nya perspektiv när alkoholen försvinner stämmer så bra. Som att man vaknar ur en dvala. Skönt att höra att allt är ok. Önskar dig en fortsatt fin sommar och allt gott till dig med. / FM


skrev FataMorgana i If you re waiting for a sign, this is it.

Hoppas det händer mig med nästa vecka :). Just nu vill jag bara dra täcket över huvudet. Det mesta känns som sirap. Så lite mer syre hitåt också, tack :)..
Vilken ljuvlig känsla, Lena. Njut av den. Kram / FM


skrev LenaNyman i LillPer tillbaka, är det OK?

Vad händer i livet för dig? Önskar dig en fin fredag.


skrev LenaNyman i Nu får det fan vara nog.

Hur har du det? Stundar semestertider snart?


skrev LenaNyman i Början till något nytt

Låter läskigt och hoppfullt på en och samma gång. Hur känns det?

Vilka vackra ord, egentligen. "Inleder nytt skede." Önskar dig all lycka till, S. Fredagskram på dig!


skrev LenaNyman i If you re waiting for a sign, this is it.

Uppe i huvudet. Det är nåt subtilt, eteriskt, svårt att sätta ord på. Som att nån gläntat på vindsluckan så att syrerika vindilar kan svepa in. En tryckförändring. Som att dra in den första höga höstluften i lungorna. Som att själen vågar ta plats i min kropp igen.

Det tog sina modiga hundra dagar. Och oj, så värt och värdefullt det är.

God morgon, förresten, allihop. I dag blir det varmt. Fiery Friday.


skrev lilla Anna i Min sambo förstår inte mitt problem

Hej Annapannasanna!

Vi har liknande problem tror jag. Jag känner igen mig i vad du skriver. Min man förstår inte heller att alkoholen börjar bli ett problem här hemma. Det innebär att man måste vara stark själv. Han vill inte att jag ska sluta dricka märker jag. Då måste han ju titta på sitt eget drickande. Förhoppningsvis är det inte så med din man. Det kan ju vara att han inte ser att du mår dåligt av för mycket vin. Det är klokt av dig att börja en nykter period när han är bortrest. Det är ju faktiskt lättare när man är ensam hemma. Jag har bestämt mig för att det inte ska vara någon alkohol för min del i juli månad. Forumet är väldigt bra för att få stöttning när man känner sig ensam med det problemet.

Kram från lilla Anna


skrev Madeleine 83 i Småbarnsmamma som har alkoholproblem! Hur går man vidare?

Haft en jättebra kväll. Rödvinssuget försvann efter maten och då spelade jag ett spel med min 5-åriga dotter som hon hittat på. Hon är så rolig och fick mig att skratta ordentligt. Nattningen var också mysig och jag skäms för att jag jämt varit "lullig" tidigare.
Sen började jag och mannen med ett renoveringsprojekt som blev klart nu. Han drack en öl under kvällen, det störde inte mig och det visar ju också hur måttlig han är med alkohol, även om han ganska ofta dricker på vardagar han med.
Nu har jag lite svårt att sova och oroar mig för hur jag ska kunna undvika alkohol i sommar.

Mina största problem blir:
-Min bästa kompis möhippa som jag själv planerat och som givetvis innefattar alkohol.
-Min bästa kompis bröllop
-Bastukväll med jobbet inkl övernattning
- Restaurangbesök med mannen.
-Middagsbjudningar hos oss