skrev farmor i Nu vill jag välja en ny väg
skrev farmor i Nu vill jag välja en ny väg
Skicka frågan om smileys till supporten om ni, liksom jag saknar funktionen.
Jag blir överraskad och glad över Fenix kommentar att jag inspirerar. Det är ju det som är det fina här på forumet, att vi genom att helt enkelt säga som det är inspirerar, får stöttning och kraft. Jag behöver er som läser och kommenterar och er som skriver och reflekterar. Kramar och hjärtan!
skrev farmor i Nu är det dags...
skrev farmor i Nu är det dags...
Du verkar ha fått harmoni i både kropp och själ. Rastlösheten får du använda till nåt kreativt!
Ha en vilsam helg!
skrev Eulalia i Nu är det dags...
skrev Eulalia i Nu är det dags...
det går bra. Tentan gick bra, och jag känner att vara nykter oxå går bra.
Jag är en lite rastlös typ. Får lätt tråkigt, och behöver att ha nåt att göra nästan hela tiden. Är nog delvis därför från början, som jag tog till flaskan. Ihop med en massa andra anledningar.
Idag har jag tagit en lååång sovmorgon, det var himla skönt, den här veckan har varit enormt hektisk.
En del skriver att dom sover så bra nyktra, och det måste jag skriva under på. Jag tycker att jag sover riktiga törnrosasömner nu. :-)
Ha en trevlig helg alla goa och många många kramar!
skrev Fenix i Nu vill jag välja en ny väg
skrev Fenix i Nu vill jag välja en ny väg
att följa din tråd farmor! Jag skulle kunna bli morfar vilken dag som helst, så vi är ju båda inga ungdomar längre om jag förstått det hela rätt. Hög tid att välja rätt väg med andra ord, och du inspirerar mig. Med tanke på alla år jag varit i lag med A är det dags att avsluta den relationen helt och hållet känner jag. *
(Tror att smileys funkar, jag testar)
skrev Ebba i Ett råd till dig som kanske är alkoholist
skrev Ebba i Ett råd till dig som kanske är alkoholist
Att vi är olika och att det är så himla bra att folk delar med sig om olika sätt och tankar hur de har gjort och gör.
Jag gillar ju tex AA.
Det betyder inte att jag tror att det hjälper alla eller att det är det enda rätta för alla.
Grattis och bra jobbat Jajamänsan!
skrev Åter i Nu vill jag välja en ny väg
skrev Åter i Nu vill jag välja en ny väg
Jaså den möjligheten är borttagen, undrade just.
Varför?
skrev Celia i Nytt steg
skrev Celia i Nytt steg
Precis farmor! Belöningen är enorm på måndag!
skrev farmor i Nu vill jag välja en ny väg
skrev farmor i Nu vill jag välja en ny väg
Det hänger verkligen på vilja och motivation! 8 månader måste verkligen ha stärkt din motivation. Så härligt att höra! Kramar! ( du skulle ha fått både puss och hjärtan om inte möjligheten till smileys tagits bort)
skrev farmor i Nya tag
skrev farmor i Nya tag
Efter frossade av onyttigheter / snabba kolhydrater fick jag samma oro och ångest, illamående och tröghet. Visst är det märkligt?
skrev Avslutat konto i Den här gången går allt så mycket lättare
skrev Avslutat konto i Den här gången går allt så mycket lättare
Tycker också att det verkar vara en bra strategi som jag tror passar mig att ersätta alkoholen med något annat. Är man en beroendepersonlighet så måste man byta och bryta vanor. När suget kommer så unnar jag mig också något gott att äta istället men inser att jag måste komma igång med träningen också annars kommer jag att rulla fram. Har definitivt ingen övervikt idag men vet att jag kan lätt kan bli sockerberoende istället. Blir oftast besatt av det mesta jag företar mig och går då alltid "all in". När jag börjar träna så ska jag minsann gå alla dagar i veckan. Kan liksom inte ta det lugnt. Nu ska jag ta en skön långpromenad med hunden. Han är världens gladaste nu när matte är nykter och hinner och orkar med mer
skrev malo71 i Ensam
skrev malo71 i Ensam
...för att du påminner mig. Att knappt kunna andas, att hela tiden vara på sin vakt, lynnigheten.... ena sekunden är allt underbart och fantastiskt för att i nästa sekund hitta fel på det mesta. Alla skuldkänslor, tassande på tå och känslan av att tappa bort sig själv.
Har beställt lite nya möbler och ska försöka fixa lite här hemma.
Önskar dig en finfin dag och tack för att du finns!
Kram
skrev Avslutat konto i Nya tag
skrev Avslutat konto i Nya tag
Klarade fredagkvällen hyfsat men med lite sug dock. Talade om direkt att jag bara önskade vatten men fick ändå frågan två gånger om jag ändå inte skulle ha ett liiitet glas vin till maten... Suck! Tänkte i någon bråkdels sekund, att ok ett litet glas kan jag väl ändå ta. Vinet till maten är ju lite det som skiljer vardag från helg tänkte jag i min enfald. Jo tjena, du kommer ju ha fredag sju dagar i veckan om du tar det där liiilla glaset. Som tur var kunde jag skjuta undan tanken igen. Men det är inte lätt. Suget kommer som vågor över en hela tiden. Mycket är ju vanan att dricka vin när det är fredag men suget är som ett litet regnmoln som svävar över mig hela tiden. Ni vet som en sån där diamantgrej som gubbarna har över huvudet i Sims. Svart och oroligt är det över mitt huvud var jag än går. Det regnar inte hela tiden men finns där och vill inte skingras. Längtar efter den dagen molnet är så där vitt och fluffigt och trevligt. Tackade ja och unnade mig (läs:tröstade) massor med onyttigt som jag aldrig skulle äta annars. Vitt bröd, choklad mm. Tänker att det kan ju inte vara värre än allt vin jag normalt skulle hälla i mig, eller hur?Känner mig lite bakis när jag vaknar. Molande huvudvärk och lite hjärtklappning men jag förmodar att det är väl bara abstinens som förhoppningsvis går över..
skrev Ebba i öppnar mitt hjärta!
skrev Ebba i öppnar mitt hjärta!
Det kommer bli så bra det kan bli i slutänden om du fortsätter på detta spår - dvs inte accepterar och slätar över hans problem.
Då kommer du hitta rätt väg <3
skrev mammatilltvåfina i öppnar mitt hjärta!
skrev mammatilltvåfina i öppnar mitt hjärta!
Åh tack vad rörd jag blir när du skriver så! Barnen är ju det allra bästa och vackraste jag har. Ja du har helt rätt det tär verkligen. På veckorna är han duktig o hjälper till . Han kan ta denn stora flickan så jag kan få sova eller kanske göra något som legat efter o inte redigt hunnits med. Men så kommer dom dagarna då han blir såhär. Han är en fruktansvärd martyr och vrider o vänder o kan bli som en 5 åring. Det blir helt plötsligt så synd om honom (tycker han) medan jag blir ännu mer uppretad o undrar om det är 3 barn jag har i huset ! Inatt bad han om ursäkt till mig. Sa förlåt om jag varit dum emot dig ikväll. (Ja det har han ju men för att slippa bråka vidare sa jag bara du har inte varit dum. Egentligen ville jag skrika en massa elaka saker till honom , men vad vinner jag på det när han fortfarande var onykter? Det är ju faktiskt bättre att diskutera när han är nykter. Vi får se hur detta ska sluta , jag vill inte att mina barn ska växa upp i det här och jag förstår inte att det ska vara så svårt för honom att förstå det. Sedan tror han givetvis att jag bara ger tomma hot om att flytta iväg med barnen. Tusen tack för svaret och jag tänker fortsätta skriva av mig. Det behövs nog mer än vad jag trott innan *
skrev mammatilltvåfina i öppnar mitt hjärta!
skrev mammatilltvåfina i öppnar mitt hjärta!
Åh tack vad rörd jag blir när du skriver så! Barnen är ju det allra bästa och vackraste jag har. Ja du har helt rätt det tär verkligen. På veckorna är han duktig o hjälper till . Han kan ta denn stora flickan så jag kan få sova eller kanske göra något som legat efter o inte redigt hunnits med. Men så kommer dom dagarna då han blir såhär. Han är en fruktansvärd martyr och vrider o vänder o kan bli som en 5 åring. Det blir helt plötsligt så synd om honom (tycker han) medan jag blir ännu mer uppretad o undrar om det är 3 barn jag har i huset ! Inatt bad han om ursäkt till mig. Sa förlåt om jag varit dum emot dig ikväll. (Ja det har han ju men för att slippa bråka vidare sa jag bara du har inte varit dum. Egentligen ville jag skrika en massa elaka saker till honom , men vad vinner jag på det när han fortfarande var onykter? Det är ju faktiskt bättre att diskutera när han är nykter. Vi får se hur detta ska sluta , jag vill inte att mina barn ska växa upp i det här och jag förstår inte att det ska vara så svårt för honom att förstå det. Sedan tror han givetvis att jag bara ger tomma hot om att flytta iväg med barnen. Tusen tack för svaret och jag tänker fortsätta skriva av mig. Det behövs nog mer än vad jag trott innan *
skrev mammatilltvåfina i öppnar mitt hjärta!
skrev mammatilltvåfina i öppnar mitt hjärta!
Det stämmer precis som här. Min lagar mata o fixar o donar. Dagen efter han druckit mkt är han ofta sur och på dåligt humör eftersom att han är bakis. Då går det ofta ut över oss andra och jag undrar alltid dagen efter om vi ska behöva bli osams för att han låter sitt bakis humör gå ut över mig. Inatt kom han upp o väckte mig och bad faktiskt om ursäkt för hur han betedde sig igår och det är faktiskt inte så ofta han gör det. I alla fall inte samma natt det hänt. Däremot kan han komma dagen efter ibland och be om ursäkt . Men det spelar ju egentligen ingen roll eftersom man vet att snart samma sak kommer hända igen. Det är en jobbig situation att älska någon som har alkoholproblem eftersom jag hela tiden försöker intyga mig själv att det egentligen kanske inte är så farligt, att jag överdriver osv osv. Men vad skönt att din har hållt sig nykter sen nyår och att du är så bestämd att om han börjar igen så är det slut. Jag önskar jag kunde vara det jag också.
skrev Ebba i öppnar mitt hjärta!
skrev Ebba i öppnar mitt hjärta!
Vilket fint nick, får faktiskt lite tårar av det.
Det blir så tydligt att det inte "bara" handlar om dig & han utan två barn också.
Du är klok och stark.
Du tänker så rätt.
Vilken tur barnen har som har en skärpt mamma.
Men, att leva med denna oro och ilska som det ofta innebär att leva med när någon i en familj inte kan hantera alkohol är tärande och energislukande.
Och det vet vi ju alla att man behöver energi och sömn extra mycket när man har små barn <3
Man ska hjälpas åt och dela på ansvaret, man ska definitivt inte bli för full i närheten av sina barn.
Då brister man i sitt föräldraransvar.
Man får inte köra bil när man har druckit så det är egentligen helt sjukt att man får ta hand om barn när man har druckit...
Jag förstår att situationen är hjärtskärande jobbig och jag önskar att jag kunde ge ett råd som gjorde allt bra på stört.
Mitt råd blir: var inte ensam med dina tankar och bördan detta innebär. Försök att prata med någon om det. Ring alkohollinjen till exempel.
Så bra att du skriver här, det finns många kloka människor här som man kan få råd och stöd av.
Världens största kram!
skrev farmor i Nytt steg
skrev farmor i Nytt steg
Ja, visst känns det som evigheter sedan man drack alkohol! Jag har kommit lika långt som du och tycker att jag har ett helt annat liv. Forumet är värdefullt även för mej. Så mycket stöd och erfarenheter. Här är gott att vara!
Som du konstaterat så blir inte livet roligare, men en inre frid och en förnöjsamhet infinner sej. Utom då jag, som du, drabbas av självömkan. Särskilt på helgerna. Men belöningen kommer på måndag! Yess! Ännu en nykter helg!
skrev farmor i Den här gången går allt så mycket lättare
skrev farmor i Den här gången går allt så mycket lättare
Det är ju helt underbart att du har hittat en strategi som passar dej! Välkommen åter igen. Nu följer jag dej på Vägen.
skrev farmor i A-djävulen får inte vinna igen!
skrev farmor i A-djävulen får inte vinna igen!
Jag blir glad över att höra om din resa! Du har redan vänt på skutan och verkar ha vinden i ryggen. Ja, helgen utan alkohol är en prövning för mej fortfarande, det tar på humöret och jag är småsur, eller kanske maken skulle beskriva mej som skitsur och uppgiven.
Men glädjen efter en nykter helg slår allt! Yess! Nykter helg! Fräsch i kropp och själ!
13 veckor, imponerande! Bra jobbat! Tänk att det GÅR! Känner du inte att ALLT är möjligt!?
skrev Fru å mamma i öppnar mitt hjärta!
skrev Fru å mamma i öppnar mitt hjärta!
Jag känner igen mer än jag skulle vilja av det du skriver. Min man dricker också för mycket. Han vill också hjälpa till att lägga barnen och så när han är full, vilket är jobbigt, jag hade hellre sett att han tog lite avstånd.
Kompenserar dessutom genom att försöka vara ännu bättre make och far när han är nykter. Så jag känner också igen svaret 'Men jag städar ju å lagar mat å tar hand om barnen'. Som att det skulle berättiga en fylla i familjens närvaro då och då...
Själv har jag ingen annan erfarenhet av alkoholproblem. Men jag vet ju ändå att barnen märker och mår dåligt av det, trots att han inte är otrevlig och trots att de fortfarande är små.
Jag ångrar också deras pappa ibland...
Jag har också sagt att snart har jag fått nog, snart flyttar jag, vilket varit meningslöst. Men senaste gången menade jag det verkligen. Och nu är han nykter sen nyår. Det är väldigt jobbigt att 'ladda om' och satsa på förhållandet efter att ha (nästan i alla fall) bestämt sig för att gå. Men jag försöker. Är livrädd att när hans nyktra period är över så är vi tillbaka där vi var innan. Men jag känner ett litet hopp om att vi kan få det bra. Och jag håller benhårt fast vid tanken att om han börjar om igen så är det slut. Som kommentaren som jag fick i min tråd, man är ingen lycklig kärnfamilj om ena föräldern dricker för mycket...
skrev farmor i Nu vill jag välja en ny väg
skrev farmor i Nu vill jag välja en ny väg
Hur kan en alkoholiserad farmor orka träna? Ja, Leverjag det handlar om vanor och disciplin. Jag har tränat och varit fysiskt aktiv i hela mitt liv. Det har aldrig varit en aktivitet som jag ens funderat på, ska jag? Eller ska jag inte?
Jag bara gör! Därför har det ökade alkoholberoendet skavt på min självbild. Det stämmer inte att måna om sin fysiska hälsa och utseende samtidigt som jag hällt i mej vin på kvällarna.
Därför tror jag starkt på min förmåga att hålla fast vid min nykterhet. Det ingår också i min självbild. Det behövs inte mycket förklaringar till omgivningen att jag avstår alkohol när de redan vet om min fysiska aktivitet.
Det som tippade mej över kanten var mitt utmattningssyndrom. Sjukskriven utan fasta rutiner. Visserligen fortsatte jag att träna, men inte alls med samma glädje, inte med samma resultat.
Jag tränade och grät samtidigt ibland. Vet inte om det är imponerande eller dumdristigt...
Utmattad till kropp och själ gav jag mej ändå ingen vila. Alkoholen blev min vila.
När beroendet ökade blev alkoholen också den uppiggande kicken. Den utmattande tröttheten gav vika för en stund. Plötsligt blev effekten av alkohol tvärtom!
Det finns ingen väg tillbaka till alkoholdjävulens famn. Jag har vänt ryggen och styr mina steg åt motsatt håll. Får se vart det leder....
Förändringen pågår....
skrev Celia i Nytt steg
skrev Celia i Nytt steg
Hjälp så lite det låter, tre veckor utan A. Känns som ett halvår!
Livet är inte roligare, men vad jag känner mig stolt!! Första helgen som känns bra utan A. De två förra helgerna tyckte jag synd om mig själv.
Tre vita månader är löftet! Så två kvar!
Detta forum med alla tips är ett ovärdeligt stöd!!
Jag märker redan skillnad på mer energi! Bättre sömn och på vikten!
Tror som jag sett någon skriva om här inne att livet inte alltid blir roligare men allt det andra väger upp! Det är som att jag väljer lite andra nya saker, att kreativiteten sätter fart!
skrev Leverjag i A-djävulen får inte vinna igen!
skrev Leverjag i A-djävulen får inte vinna igen!
mindre och väldigt sällan. Jag tänker knappt på alkohol längre och i vardagen är det självklart numera att inte dricka. Till och med helgerna som är alkoholfria ser jag fram emot. I början var det extra jobbigt till helgen att vara utan A.
Tränar och yogar och lever i vardagen, nykter. Bättre och stabilare humör. Behöver vara här länge, reda ut, reflektera och vända på skutan.
Härligt Raje! Tänk vilken vändning livet kan få om vi nyktrar till på riktigt.
Kram och godnatt alla!
Tack, jag blir nästan tårögd av all respons, vet att jag tyvärr inte är ensam om detta och det känns så skönt att få ventilera med någon som förstår.
Jag mår bättre när vi inte har kontakt pappa och jag, men samtidigt när vi inte har det så gnager det dåliga samvetet i mig. Så när jag hör av mig ser han det som nån jävla invit att terra mig på fyllan i veckor framöver. Det där första mötet efter ett långt uppehåll känns alltid så bra, för då är han ju såklart nykter, men sen brakar helvetet alltid loss..
Det är som nån sa att jag har fått vara föräldern åt honom ända sen jag var ett litet barn. Jag var hos honom varannan helg i början när mamma och han separerade och han var alltid nykter när han hämta mig hos mamma, för att sedan börja dricka så fort vi kom hem till honom, han tog med mig i bilen fast han var full osv.. Helt sjukt.. Jag skyddade honom länge och berättade aldrig för nån att han drack när jag var där, när mamma frågade så ljög jag för hans skull. För jag tyckte synd om honom, vet inte hur många gånger jag trodde han var död när han låg utslagen på golvet eller i sängen och jag satt och skrek och grät att han skulle vakna.. Fy fan, hur kan man göra så mot sitt barn?! När jag ser på mina egna barn idag är det för mig helt obegripligt :(