Senaste kommentarerna i forumet

hej o tack för goda råd o tankar!!
har bra läkare, och han har ordnat så jag får prata med en psykolog i ämnet, och är nu fortsatt sjukskriven i 3 månader!!!
har även pratat med en dam i Al-Anon och fått lite nummer och ställen jag kan ringa till och vi pratade ganska länge o hon tycker som du !
jag förstår ju att jag måste släppa henne i allt, men svårt när huset är kvar och skall säljas när sanering o huset är lagat!!!!! och det tar mellan 3-5 månader!!! har även fått medicin så jag kan sova bättre o slippa tänka!!!
min syster vet mycket om det här hon har själv varit om detta, så klart att systrar hjälper varandra!!!!!!
god natt o tack för att du stöttar på vägen!! ta hand om dig och det du har på axlarna!!! vi kämpar

han var ju ärlig med att så lätt är det inte, så tabletterna kommer rätt snart in i bilden. Där vill jag verkligen inte hamna för då vet jag inte hur det slutar, så länge det är alkohol finns i alla fall en medvetenhet om att det finns ett slut om jag gör rätt. Men med tabletter, Ousch hemska tanke.

lång, skitsnygg, har vackert gråsprängt hår, klädsam skäggstubb 1,5 mm, chinos i mörkt blått, vit skjorta och svart tröja (kashmir förstås). Bootsen är i svart skinn och välputsade. Jag har en svinsnygg portfölj i tunt äkta skinn, med beslag och plats för en mac förstås, viktiga papper, pennor, anteckningsblock och mycket annat. Det bästa med min fina portfölj jag kan hänga den över min elegant kavaj från Cavaljier. Det sämsta är att den rymmer en platt kvarting whiskey, fyra starköl 7,3 och kanske en liten flaska vin. Då finns det ingen plats för mac, viktiga papper och det andra. Men vad gör det, det viktigaste finns ju där.
Sorry, fick bara skrivlust men med ett allvar i botten. Ta bort skitsnygg och lite annat så är det en del av mig?

Han är ju medveten om sitt beroende och säger att han super 180 dagar/år och är nykter 180 dagar.
Lars frågade om det inte var svårt att tända av efter 180 dagar. Nejdå det tar bara 3 dagar svarade Leif.
Hmm och här i forumet sitter vi och beklagar oss över hur dåligt vi mår i veckor, månader när vi har slutat.
Fast man vet ju inte vilka psykofarmaka Leif tar istället.

Nu blir det ett väldigt sent svar, jag har inte riktigt orkat vara inne här. Men jag är väldigt tacksam över att ni svarar, det gör att allt känns lite enklare.

Samtalet gick bra och vi hade flera veckor som var jättemysiga då vi bara satt hemma varje fredag, kollade på TV och drack läsk. Julen gick okej också. Men nu senaste veckan har han velat vara själv, stannat hemma från jobbet och säger att han är sjuk och har feber. Jag vet inte vad jag ska tro. Jag har frågat flera gånger om han har druckit och han säger nej. Samtidigt så vet jag inte om jag kan lita på det. Han låter inte sjuk, ibland tycker jag att han har låtit full när vi pratat i telefon. Men han säger att han bara mår dåligt både fysiskt och psykiskt och vill vara ensam. Min magkänsla säger annat. Känner mig hemsk som inte kan lita på honom när han säger att han inte har druckit. Samtidigt som han har ljugit om det tidigare. Han säger att han förstår mig men blir ändå arg och kränkt när jag frågar.

Hoppas du kan behålla lugnet tills du kommer iväg!
Om din magkänsla säger att han har druckit så HAR han druckit! Min "alkis" kunde stå och blåneka/ljuga fast han var full som en kastrull!
Det enda som händer, är att de hittar "fiffigare" ställen att gömma sin alkohol på..
Inrikta dig på DIG och barnen.. Fyll tankarna med flytt, fast i positiv bemärkelse även om det känns svårt..
Kram! / e

Hallå där Jeesie! Du är välkommen att titta in när du vill <3
Jag kopierar in dina frågor och numrerar dom så får vi se..

1. Är jag så jäkla vilsen igen?!?!
2. Medberoende fortfarande ?!?!
3. Blåst ?!?!
4. Taskig ?!?!
Tacksam för lite samtal här igen och som ni vet...
"Raka rör" är bäst !
Kram på er!
En fråga till..
5. Är man jävlig om man inte hjälper sin man med stöttning av sitt missbruk när man känner att han sj inte gå helhjärtat in?

1. Japp liten vilsen.. men det hör till.. Ingen fara med det, du är snart på banan igen!
2. Japp i allra högsta grad! Det är inget som man lämnar på en kafferast.. Och föresten så är det inget du "ÄR", Utan det är ett beteendemönster som du skaffat dig för att skydda dig själv från din karls drickande/alkoholvanor!
Och det bästa med det är att det går att ändra på, fast man får jobba med det, för det dyker upp nya bitar, speciellt om man är trött och stressad (då gör man som man "alltid har gjort" och får samma resultat som man alltid har fått..
3. Blåst.. Nej absolut inte om du inte står med fönen i hand!
4. Taskig..? nej det tror jag inte snarare åt andra hållet!
Råd! Spar alla de taskiga sms:en, Och visa dem för de personer (typ soc, kurator, vänner du kan lita på etc) som du träffar.. Säg åt honom (när han är nykter! att det räknas som psykisk misshandel och att du tänker anmäla honom om han inte slutar upp med de här dumheterna!
Om han då har någonting kvar bakom pannbenet, så bör han stänga av sin telefon när han dricker! (säg det åt honom) Annars ligger han väldigt pyrt till!
5. Nej, du är inte det minsta djävlig, för han MÅSTE göra det jobbet själv! Du HAR stöttat honom med det du kan.. mer kan du inte göra!
Ta nu och gaska upp dig hjärtat.. Det är bara hans sätt att försöka få ny kontroll över dig. Och det behöver du inte alls tillåta.. Det är ju han som inte har fattat!
Styrkekram / e

Förlåt för virriga o svamliga inlägg men det är så skönt att skriva av sig lite.

Har i huvudet redan börjat packa. Vilka muggar, tallrikar osv. Barnen får packa lite på om på tror jag. Men jag behöver köpa nya kastruller.
Tankarna är överallt och ingenstans. Funderar på om ngn har plats för möbler. Jag måste ju köpa när jag har tur o hittar. Ska nog ta en runda i helgen på second hand o kolla läget. Bara för att.
Det som hindrar mest just nu är tanken på att bara se barnen varannan vecka. Hemsk tanke.

Hoppas ni har en lugn kväll.
Kram på er alla!

Magkatarr. Hade ju beslutat att inte säga ngt förens helgen är över. Men med ett ärende i skåpet under alkoholen så såg jag att det försvunnit whiskey. Luften gick bara ur mig. Jaja tänkte jag. Jag avvaktar till sönd kv o kollar efter helgen.

Han kommer hem och efter ett tag säger han 'jag älskar dig'. Jag kan inte säga det just nu. Gör du verkligen det är mitt svar.
Jag berättar om min upptäckt men han blånekar förstås. Börjar själv tro att jag är galen! Det var nog ca 1,5 cn i whiskeyflaskan som saknades. Inga jättemängder men själva grejen. Blir så trött. Tänk om jag sett fel och jag säger att han ljuger fast det är jag som är snurrig?! Har ivf inte varit och inhandlat mer än.. Har världens chans imorgon då jag är hemma med sjuka barn.

Tog en lång promenad. Så skönt att bara vara. Den gick förbi en av lägenheterna jag hoppas kunna få. Men började sedan tänka att det kanske är bättre med ett lite 'sämre' område men billigare hyra. Annars kommer jag inte ha ett ruttet öre kvar. Det är ju fortfarande drygt ett år kvar innan vi måste byta skola. Mycket kan hända innan dess! Jaja. Tar en dag i taget just nu.

Känner igen det där med att det kan spåra ur med alkoholen när barnen blivit stora och man inte är oumbärlig längre på samma vis. Jag har alltid haft alkoholproblem men det var inga problem att vara nykter när man har barn att ta hand om. När de blev större och mer självständiga så ökade konsumtionen tyvärr. Bra att du är här på forumet och att du känner att du vill ta tag i det. Hjälper mig mkt att vara här läsa och ibland skriva av sig lite när det känns tungt och motigt.

Ja, håller med dig Ebba. Det är galet fel att alkoholen tar så stor plats i mångas liv och förstör familjer. Galet fel är det också att drickandet är normen och det andra avviker.

Galet fel kan det också bli när man får föreställningar om hur någon ser ut el har det hemma. Lång, kortklippt och blond är du Ebba i mina fantasier. Lena du har halvlångt ljusbrunt hår och går helst klädd i kjol/klänning. Och när jag ändå är igång har Leverjag kort mörkt hår och är relativt lång, Sattva blond med halvlångt hår, avspänt klädd i "dova" färger och Vilja med sitt långa lockiga hår och fladdrande sommarklänning (vit). Jag vill ju helst inte få föreställningarna helt rubbade här och behöva byta bilder på er så håll tyst nu om jag har fel. Jag kan leva med en malplacerad blomma, men att behöva förändra hela föreställningsvärlden blir för trassligt. Hur som helst, jag gillar er mycket också. Borde räkna upp fler men det är inte alla som har fått en riktigt klar bild.

Ville bara titta in på din tråd och säga att jag börjar att må riktigt bra här skrattat och känt att livet är rätt bra iaf?snart helg och den blir vit. Kram

Du går framåt! ?

Att du ska skriva här varje dag! Smart va?

För att få en nykter framtid så måste jag nog omvärdera mitt liv. Både i stort och smått. Nästan hela mitt liv har kretsat kring alkohol på något sätt. Med undantag för åren när barnen var små.
Livet har liksom kretsat kring middagar, fester och utekvällar där jag alltid druckit mer eller mindre ( oftast mer ). Kan nog erkänna att jag valt att umgås med de vänner som gärna hellre dricker vin än dom som dricker te en vardagkväll. Förr fikade man när man sågs nu bälgar man vin som om det inte finns nån morgondag. Trots att man ska jobba dagen därpå! Kommer inte att kunna ses på samma sätt och INTE dricka. Får mig att fundera om det är en vänskap som är värd nåt egentligen eller bara en ursäkt för att få dricka. Man ses för att få öppna en flaska vin ( eller fem) för att det är mer ok att dricka i sällskap. Jag dricker också ensam och kan inte köpa hem något för då dricker jag till det är slut även om jag har jobb dagen därpå. De senaste veckorna har jag dock druckit rätt måttligt både med och utan Naltrexon. Men har ju inte druckit något sen i lördags och har en vit månad som mål. Har min särbo med på tåget så hoppas att jag fixar första helgen på länge utan vin. Fredagen närmar sig...

Min datoruppkoppling har krånglat så det är först nu jag kommer åt att läsa..
Bara för att man skiljer sig från en karl, behöver det inte betyda att man skiljer sig från resten av "släkten"..
Jag har fortfarande god kontakt med ett par tidigare svärmödrar (hehe.. låter som jag samlar på dom ) Och en svägerska och svåger.. VI är ju inte oense och har aldrig varit osams!
Till tur och lucka så är de förståndiga människor som inte väljer sida ;-)
Vad din svärfar beträffar, så slå en signal och gratulera lite i "förskott".. Om inte annat så får du kanske indikationer på om du är bjuden eller inte? Sedan är det ju upp till dig om du vill gå dit, när din man är med? Eller om du väljer ett annat tillfälle att gratulera..
Kram /e

Att sluta röka och roligt att läsa att det går bra för dig med allt:) För mig hänger rökning ock krök ihop. Skulle aldrig få för mig att röka nu efter några veckor nykter, men en pack en festkväll är inga konstigheter. Sen har jag ibland fortsatt i veckorna också av bara farten. Mitt argument har varit att "det är ju ändå fest snart igen". Skit i ciggen nu även när du blir sugen, ger ju inte ens en kick!

Kram

de har på någotvis varit så med drickandet att jag har känt skam och ångest efter jag druckit för att senare när det lagt sig blivit väldigt glad och upprymd. När ja då sen har varit glad ett tag så dricker jag igen och karsullen bara går runt;runt år efter år. Hur kommer livet se ut om man fortsätter att var nykter? kommer jag att kunna hitta den där glädjen som alkoholen tillfäligt ger mig. När jag dricker känner jag allt som oftast ett inre lugn kan slappna av och så vidare ger mig också en typ av adrenalin Kick ingentig är omjöligt osv. Har som jag nämnt tidigare många intressen men ingenting har skänkt samma längtan åtrå och kick som alkoholen.
Hur ska jag hitta ett substitut? måste nästan var i still med Bungyjump eller fallskärms hoppning.

Är inte så att jag sitter o har tänkt dricka ikväll men hur löser man de här på långsikt? lägger sig den här åtrån och längtan med tiden som en kärlek tänker jag, man saknar den man älskat till minnena mer eller mindre börjar blekna. Har sagt till mig själv att jag aldrig mer vill dricka så länge jag älskar att dricka vilket jag ju på ett sätt gör annars hade det nog aldrig blivit så här, ska jag nånsin mer dricka vill ja kunna känna likgiltighet in för att dricka eller inte.

En del i mitt Beslut är att jag Lovade mig själv redan som barn att aldrig bli som min Pappa, han var nog ungefär som jag gillade o festa med polarna osv Sen när alla började stadga sig så vart han kvar i sitt tonårsbetende. Han drack Mycket hemma framför oss barn, är otalig gånger som barn man inte fått sova pga Nån rockkonsert från steron.

Sen vaknade man alltså upp den 4/1 av tanken men vänta nu vad har hänt? är jag fortfarande jag eller har jag blivit min far? de man lovade sitt unga jag aldrig skulle ske är i princip här, skillnad är bara att jag oftast men inte alltid har nån att dricka med, suget och åtrån och problemen dom är dock dom samma. Har gömt mig bakom en fasad att jag åtminstone har varit på en "riktig" fest men i själva verket vet jag att precis som min far lika gärna skulle kunna dricka själv är ändå i slut ändan alkoholen jag vill åt.

Tack Kashmir och Macadi för era uppmuntrande ord.

Jag tror ju inte att harmonin finns där hela tiden. Det handlar nog mer om att vara jäkligt beslutsam helt enkelt. Så oerhört lätt är det att tycka och tänka att man åtminstone kan dricka bara ett glas, eller att försöka hitta en anledning att fira. Det bästa som jag absolut rekommenderar är att avstå. Om nåt skulle halka ner, börja om direkt. Du har verkligen tagit dig igenom det värsta nu. Jättebra jobbat! Du kommer att möta mycket positivt, men för mig går det lite upp och ner och det gäller verkligen att stå fast.

Tack Leverjag för din omtanke :) Jo, det är fortsatt stabilt och mår till och med väldigt bra. Det där lugnet som jag hört andra prata om, sett andra uppnå har jag nu fått lite smak på. Inga större förändringar eller äventyr finns i mitt liv just nu men det passar mig.

Hur har du det och hur går det för dig Leverjag?

Dag 28 torsdag,
och det finns fortfarande abstinens kvar. Huvudvärk och käken/tandköttet stramar på något konstigt sätt. Sugen på sött. Har varit en vecka med noll träning och massa gott. Tänker på när abstinensen ska släppa. Borde göra det snart. Vad jag ska göra istället på helgerna istället för att mysa med drickat. Känner att lusten att planera och hitta på något ökar lite varje dag. Jag orkar göra mera nu hemma och på jobbet. Mer effektiv. Och så är allt roligare faktiskt. Tar det lugnt och tar inte på mig för mycket hemma. En sak i taget, lugnt och metodiskt. Jobbet är kräk stressigt. Fixa det sen, tänker jag. Försöker stanna upp och njuta. Vara i nuet. Tänka. Dagdrömma känns lyxigt. Bra mycket bättre än att ha massa ångest. Sover djupt och länge. Försov mig lite idag. Det är bra. För 4v sedan hade jag ångest. Panik. Kunde inte sova. Känner mig ganska nöjd med årets första 28d. Ett stort steg från ett destruktivt liv med alkohol och ett lika stort steg mot att känna mig fri och lycklig. Många kliv kvar och saker att jobba med för att få balans. Det vet jag. Men det är bra mycket enklare nu när man kan tänka klart. Nu fika och titta på en serie.

att få läsa dessa rader från dig som varit nykter en längre tid. Trots att det bara gått några nyktra dagar ( i mitt fall) så kommer man in i ett annat sundare tänk om livet, universum och allting. Kan tänka mig när det gått veckor, månader och till och med år så blir man mer och mer klartänkt. Inget alkoholfilter som alla tankar ska pressas igenom. Då syftar jag inte på ruset, bakfyllan och ångesten enbart utan också på att alkoholen har absorberat alla tidigare tankar i ens liv. Smusslet och lögnerna både mot sig själv och andra...

Ebban,

dina rader får mig att gråta: "Galet fel att folk går under och familjer lider i år mycket pga att det är skamligt och dolt i mörker." Men precis så. Jösses vad det berörde... Hur galet är inte detta...?!

Kramkram

Men Gullefjun - hur passar pippigult till de bruna gardinerna och överkastet? Eller har de bytts ut? ;-)

Puss på're

Det var bedårande.
Önskar samtalet hade pågått i 5 timmar eller mer, jag glömde tid och rum.

Man känner igen sig och det är en skön känsla tycker jag, trots att det inte är något lätt & glatt man känner igen sig i...