Senaste kommentarerna i forumet

Jag förstår din tvekan. Även jag har tvekat.. Men till slut blev det så ohållbart, att jag på något sätt nått en inre gräns!
Först och främst, NEJ, du är INTE knäpp eller för krävande!
Trots att din beroende partner på alla sätt försöker få det att låta som det!

Det verkar som om alla alkoholister är jätteduktiga på att skuldbelägga och skylla på sin omgivning! (men faktum är, att det inte finns någon annan som tvingar dem att sätta flaskan till mun!)
Du behöver inte alls stå ut med hans supande (ens i liten skala! ) För när de väl börjar dricka, så brukar de inte sluta förän allt är tomt..

Jodå min alkoholist gjorde små försök att "dra ner".. Han tyckte att han varit nykter i "evigheter" om han bara druckit lättöl i 4 - 5 dagar..
Han var otroligt förvånad när jag krävde ett halvårs HEL-nykterhet till att börja med.. (för han hade ju inga problem..) Dessutom så räknade han inte "lättöl" eller folköl som "alkohol"..
Det var ju så lite i det, så det var ju nästan alkoholfritt.. Han blev mycket förtrytsam, när jag hade mage att påstå att en 6-pack folkisar (3,5%) var lika mycket som 3 stycken av hans vanliga starköl..
Eller att tio stycken lättöl (2,8:or) var lika mycket som 5 st. vanliga starköl..(även om det tog lite längre tid att få i sig..
En sommarsöndag, kunde han mycket väl hinka sig en back med lättöl, när de hade glasflaskorna kvar.. Då började han i regel redan vid frukost.. Han kunde lätt hälla i sig åtminstone 15 stycken under en dag) Sen klagade han över att han var tvungen att springa och pinka i ett kör..(hur dum får man bli?)
Eftersom jag inte kunde hindra honom från att dricka, så tog jag mig ur situationen istället..
Nej, det var inte så himla lätt, och mycket "skit" fick jag ta.. Men det har helt klart varit värt det (för min del!)

Jag påstår inte att jag tillfrisknat helt från mitt medberoende, men jag mått mycket, mycket bättre nu, mot jag gjorde då!
Men visst blev det några vändor med vad man skulle kunna kalla "lugnare perioder", där man på något sätt hade hopp om en minskning av drickandet.. Det brukade grusas varje gång! Och på slutet märkte jag ju att han både drack mer och att hans humör blev sämre och "nojjorna" fler..

Och han har inte slutat att dricka, utan håller på ungefär som förut, med lite variationer, beroende på hur dålig i magen han är.
Söndagarna är hans lite nyktrare dagar. Det tar han igen på måndagar, då han verkar "dricka ikapp".. (ringer han efter klockan 7 på kvällen så är han i regel klapp kanon.. Och jag avvisar i regel samtalet. Har skyllt att jag går på en kurs som slutar sent. Ingen täckning på mobilen etc..)
Tisdagarna jobbar han på eftermiddagar och då dricker han mer städat eftersom det är jobb på onsdan också.. men sen brukar det bryta loss igen..
Torsdagar och fredagar, ringer han ofta på fyllan eftersom han känner sig ensam..( då har han i regel korkat upp straxt efter 10 på förmiddan..) Och lördagarna tillbringas nog med öl och vin framför TV:n..
I bästa fall somnar han innan han får för sig att ringa runt och fylleprata om sin ångest och ensamhet.. Som han själv genom sitt drickande är orsak till. Säger man nåt om det eller antyder att han måste söka hjälp, så slänger han luren i örat på en.. En eller två dagar efter kan han ringa och låtsas som ingenting har hänt..
Och sedan börjar det om igen..
Men det är trots allt lättare att parera! Jag har kompisar att ringa om jag behöver prata av mig och jag har också lärt mig, att göra mig kvitt olustkänslorna som kommer.. Det är ju HAN som är sjuk och inte fattar!
Och det finns ingenting jag kan göra eller ens behöver göra eftersom han själv motsätter sig någon form av behandling eller hjälp!
Han kan inte längre nå mig eller påverka mig, och långsamt börjar det nog gå upp för honom, att han måste ta ansvaret för sin egen person alldeles på egen hand!
För både jag och hans syskon säger numera, när han beklagar sig, att då får vi avsluta samtalet, eftersom vi redan har gett de råd vi kan och han inte vill höra på dem!
Vi är helt överens om att vi inte är överens.. Och ibland så hinner vi till och med säga ett artigt adjö, innan han slänger på luren ;-)
Men minsta antydan till hot eller andra otrevligheter så skulle jag inte tveka att anmäla honom.. Och där är han nog inte dummare än att han begriper att jag är väldigt bestämd i mina åsikter och gränser. Har jag sagt A, så vet han att jag inte kommer att tveka att säga B heller..

han är i nån svacka. Det blir han ibland vintertid. För annars är han igång och grejar, bygger, fixar med ved, lagar bilen, dammsuger, går med hundarna osv. Kanske därför som jag reagerar så jädra starkt när han inte vill göra nånting. Vi är normalt en aktiv familj.
Ju mer jag skriver här om honom och tänker efter så förstår jag att han är i en svacka. Han lyssnade på mig i lördags, han skärpte sig. Så jag måste nog vara lite snäll tillbaka.

Jag undrar oxå om inte Farmor är nåt på spåren, hans tv-tittande är som min stickning. En avkoppling och lite verklighetsflykt. För jag tror att han saknar sina starköl, även om det var ca 2-3 om dagen, men i stort sett varenda dag. Aldrig full, men ville alltid ha dom.
Han har ju gått med på en längre vit period för att hjälpa mig, men jag är ganska säker på att han oxå behöver det.

Jajamensan Blomstra, det här fixar vi! Kram kram

Vi hittar vårt liv igen, Mick! :-)

Nej, det är inte värt det!
Tyvärr måste du istället ta avstånd, inte "passa upp", inte handla alkohol eller se till att han äter.. Han är i det stadiet, att hans arbetsgivare borde ställa ultimatum! Och se till att han får vård! (de brukar lyckas bättre än oss medberoende) Arbetsgivaren få nämligen inte ge någon sparken pga kända alkoholproblem, utan måste erbjuda vård (fast om alkoholisten vägrar, så är det i sig en orsak..)
Det enda du kan göra är en orosanmälan till de sociala myndigheterna..
För som jag ser det så befinner han sig i ett sorts slutstadium. Jag vet också att delirium och sånt kan bli både värre och farligare, när de varigt nyktra några dagar, så han behöver definitivt få vård och avgiftning..
För en del vänder det när de kommer till botten, så du måste sluta dämpa fallet! Sluta hålla honom "svävande" över den där magiska gränsen, när allt rasar och bara vård återstår!

Jag hade också en del svackor efter en tids nykterhet samtidigt som det gick framåt. Saker kommer ikapp, kroppen är trött och sliten, kraft går åt till att läka, nya vanor och tankar tar väl också kraft och att vara så medveten om allt. Hoppas du kan ta det med ro, hitta avslappning och låta tiden gå ytterligare. Tyckte det värsta suget efter de första dagarna släppte efter tre-fyra veckor. Sedan tog det nog ytterligare ca 1 månad innan det blev mer stabilt i måendet.

Bra jobbat och fortsatt lycka till!

Livet är inte kul när alkoholen fått sitt grepp om hjärnan. Utförsbacken går snabbt från många års "normalt" drickande. Vi ligger risigt till m vi inte stoppar det. Enda sättet är att orka bekämpa sin beroendejhjärna och ta sig igenom abstinensen och sedan suget. Ni kommer gå igenom faser av huvudvärk, trötthet, besatthet, irritation, sorg, depp, handlingsförlamning.

Ät bra, drick ordentligt, byt till a-fritt, hitta på annat när ni brukade dricka, var uppmärksamma på vad som triggar suget, stå emot den stund det varar, promenera, sov, hitta på allt som upptar er uppmärksamhet. Lura er hjärna och låt tiden gå. Ge er chansen till ett liv igen. Det går och det vänder. Vikten, hyn, psyket, orken, lusten, humöret, kraften och självkänslan kommer tillbaka. Ge er fan på att rädda ert liv och era familjer. Det är värt det. Jag lovar!

Ert belöningssystem och kroppsfunktioner är helt ur balans efter det ständiga nervgiftet i kroppen. Alkoholen är en mycket kraftig och farlig drog som tar många människors liv och sabbar medmänniskors med för den delen.

Styrkekramar till er nu!

ja, jag undrar om inte din make också har ett beroende. Det som fick min karl att inse att han måste hjälpa till, var faktiskt min svägerska. Hon sa så här: "om inte han är beroende så borde det inte vara något problem för honom att låta bli att dricka för att hjälpa dig". Jag talade om att hon sagt så och då tog han det till sig ordentligt. Han hade sagt innan att vi skulle ha en vit period efter nyår, men det var nog inte förrän han fick höra det där, som det verkligen gick in att han måste också hjälpa till. Plus att han har ett eget alldeles för regelbundet drickande.

Håller med Blomstra, nu tar vi utmaningen och ser framåt! Kramar på er

Fantastiskt. Väl gjort.

Det är det inte.

Stabil och en riktig fajter!!! Tänk, ett liv till inklusive barn och relationer som vänt! Det värmer i hjärtat att tänka på hur livet vänder för alla som orkar hålla ut. Visst släpper greppet mer och mer och A-fritt är helt ok. Jag drack himla massa A-fritt ett tag och sedan släppte även de vanorna. (Hjärnan fick ju inte ruset och fattade väl till slut...)

Kram och hoppas på fortsatt förbättring ;-)

Ojdå. Såg att jag skrivit om något gammalt. Hur gick det med konserten? Jag ska följa din resa till ett nytt liv.

Lätt att hamna där .... Stress måsten Gud vet vad . Vi analyserade det igår , hur hamnade vi här . Senaste året har vi druckit nästan varje dag . Varför ? Ingen aning !! Om du vill röka så gör det , viktigare just nu att sluta med a ..... Ta tag rökandet senare ! Kram

Jag är helt ny här men även jag tycker du ska stanna hemma. Precis som Leverjag skriver. Tänk på barnen och de år ni har framför er. Underskatta inte alkoholens kraft.

Tack Ebba ! Känner mig stark ikväll men vet att tredje dagen brukar vara jobbigast . Sen brukar jag inte kunna sova när jag nykter ....

Just nu är det värsta med röksuget. Och ångest för att jag blev så packad med barn hemma och missade ännu en dag på jobbet. ..
För 2 år sen varken rökte jag eller drack just nåt.....vad hände?!. Har inte svar på det själv.
Hoppas att klara av helgen nu...en dag i taget.

Vad bra att du gör något vettigt ikväll .... Det är så man får börja , göra något annat . Idag har jag inget sug , blir så peppad av er andra !

Du har gett mig mycket stöd och peppning. Har läst din tråd varje dag. Du är min förebild, så klok, beslutsam och ödmjuk. Och din kärlek till dina barn och barnbarn. Du fixar detta. Min gubbe dricker lite vin på helgen, och visst känns det konstigt att inte socialdricka, men samtidigt så har det kanske hjälpt mig. Säger till mig själv att det är bara att låta bli. Dör ju inte av att vara utan... Men hamnar jag i ett långvarigt beroende så kommer det säkerligen bli min död.. Nu ser vi framåt.. Utan a mår vi bättre. Kramar

farmor,
nog är jag inne i en svacka känns det som. Lättretlig, låg, mentalt trött osv. Samtidigt så vaknar jag till liv och alla sinnen är på. Kanske är det det som man blir trött av.
Ingen ro och stress osv låter jobbigt. Tror du det blir bättre?

Så mycket. Att dom små liven som inte ens är mina egna kan göra så mycket för en utan att veta om de ens känns väldigt härligt.

I måndags hade jag värsta frossardagen utan vare sej frukost, lunch eller middag! Bara en massa onyttigheter som gav mej samma magsyra som alkoholen. Den här veckan är tung, i början på tredje veckan nu. Ingenting känns självklart och jag får ingen ro. Stressar från det ena till det andra. Hur går det för dej nu?
Min hjärna känns inte alls fri och klarsynt längre!

Tack Ebba
Har vetat om mitt problem länge. Jag har slutat många gånger men som längst var jag nykter och rökfri 9 dagar.
Kan också lätt räkna de dagar som varit helt a-fria.
Nu i skrivande stund är jag utan både cigg och alkohol och jag tänker inte gå ut och köpa heller.
Måste sköta mitt jobb mina barn min kropp...Ser för jävlig ut. Dålig hy och allmänt risig.
Har tagit reda på disken och slängt i en tvätt.
Trött på allt just nu och redan livrädd för att jag ska svika mig själv redan imorgon kväll. Helg hos kärleken och jag vet hur starkt suget brukar bli då och hur rastlös jag blir....
Bara för 2 år sedan var jag väldigt måttlig med alkohol men sömnproblem o ångest har jag haft många många år. Kommer nog aldrig bli fri sömntabletter och benzo.

Ja vi får stötta varandra. En dag i taget.

Kram

Skriver och beskriver hur det kan vara och har varit.
Blev väldigt påtagligt vilken mänsklig förlust det är när någon går förlorad till alkohol/droger/missbruk - när du beskrev hur glada dina gudbarn blir när du kommer!
Tänk om du inte kom...
Så häftigt när människor lyckas vända skutan och komma tillbaka.
Bra gjort.
Var rädd om dig :)

Vad fint ni skriver till varandra, vad modiga och kloka ni är som kan se era problem med alkohol och vad det leder till.

Det är en bra början, att vara ärlig mot sig själv och se hur det faktiskt är.

Önskar er verkligen kraft, styrka och mod att ta er ur alkoholens grepp.
Det går!
Var inte rädda att ta emot hjälp och lägga korten på bordet, ibland (ofta) är det vad som behövs.
Varför kämpa ensam och riskera att inte komma ur det när hjälp och stöd faktiskt finns att få <3

Stor kram till er båda.

cruella,
en inbokad dejt/aktivitet längre fram ger ju lite motivation att sköta om sig. Hur går det för dig? Dag 18 nu?

aqua,
thx. Låter ju jätteskönt att du lägger bort prestationstänk :) jag bli piggare, mer avslappnad och glad efter jag tränat. Så det hjälper helt klart.