Senaste kommentarerna i forumet

Hej, jag ar ny har. jag dricker absolut for mycket, vilket paverkar alla sidor av mitt liv. Jag har forlorat kontakten med nara vanner, fatt varningar pa jobbet med mera och fortfarande kan jag inte sluta dricka. Om jag har haft en dalig dag pa jobbet, for att jag var bakfull, sa kanner jag att jag maste dricka sa snart jag slutar jobbet for att jag har san fruktansvar angest. Bor utomlands dar alkohol finns att kopa i affaren dyngnet runt vilket inte hjalper. Jag vet vad jag maste gora och det ar att sluta dricka totalt men jag har forsokt och det gar inte, jag far sanna angestkanslor som jag vill dova med alkohol, Vet inte vad jag vill med den har posten annat att skriva av mig lite angest

...mer än för djävligt!
Det blir en nykter midsommar!
Har resonerat med särbon och berättat om mina funderingar hit och dit, vilket fick honom att bestämma sig för att också ha en helvit midsommar. Känns sååå skönt :)

Semesterstart och lite vitt vin för att fira. Gillar det här vinet - inköpt på Coop - Barrels and Drums. Tycker det är klart bäst hittills av de a- fria viner jag druckit. Kallt och gött:).
Tack för era fina kommentarer, LN och Helena. Önskar er och alla här på forumet en härlig midsommar <3! Var rädda om er. Kram

Välkommen hit! Jag är ny precis som du. Några år äldre än än du, men känner igen mig så mycket. Älskar vitt vin, har också väldigt hög alkoholtolerans och får minnesluckor. Men mest ångest för det suddiga jag minns. Gången jag liftade hem med en helt okänd person i en okänd storstad, eller när vakten bar ut mig från nattklubben. Brukar alltid säga att jag blev drogad men det tror jag inte på själv.

Men nu är det nog! Jag har äntligen förstått att alkoholen styr mig och inte tvärtom. Det är inte min drog, den passar inte mig, jag kan inte behärska den. Många på forumet skriver om att ta en dag i taget så det försöker jag göra. Och nu i början så känns det som att det hjälper att blicka tillbaka mot allt dumt A fört med sig. Sedan kanske man kan blicka framåt, men jag börjar så här...

Godnatt till alla nyfunna vänner på skutan Nykterheten.
Segla lugnt och sov gott i natt.
Kramar

Hej Ariana - vad roligt med en till ny här! Känner igen mig i det du skriver. Själv bestämt mig så många gånger men så tänker jag alltid att det ju inte är så stor grej att dricka för mycket någon gång ibland, och så är det igång igen... Har aldrig druckit varje kväll eller så, men vissa veckor i perioder har det blivit fler dagar med än utan alkohol. Och får jag vara själv men vinboxen (det bästa, brukade jag tycka) så vill jag liksom inte sluta.

Det som ledde till mitt beslut var att jag på fyllan ringde till mina syskon och en nära vän och pratade en massa. Egentligen om helt vanliga saker, men det räckte. Tror inte mina syskon märkte något men min vän gjorde det definitivt (det var också flera timmar efter samtalen till syskonen). Tror inte ens att hon tänkte att jag var full, men skrev till mig att hon tyckte att jag var "olik mig själv". Kanske låter som en liten grej (jämfört de miljoner "galna" saker jag gjort på fyllan), men för mig brast det när jag kände att jag lurade min familj och de fick träffa min dubbelgångare (mitt riktiga jag?) för en gångs skull. Vanligtvis aktar jag mig noga för att dricka för mycket i min familjs sällskap då vi har alkoholproblem i släkten.

Underligt när jag tänker på det - sist jag slutade dricka (höll upp kanske 3 månader) så var också en släkting iblandad. Men det var han som blev för full då, inte jag. Och jag tänkte att där vill jag aldrig hamna. Så där vill jag aldrig bete mig i hans ålder. Men då tog jag inte samma beslut att ta tag i mina problem, det var mer ett test för mig själv. Jag känner den här gången att det är jag som är den där personen jag inte vill bli.

Ariana, som du är jag rädd för vem jag blir nu. Inte så mycket på det ytliga planet egentligen (även om det känns jobbigt att nu bli den som alltid måste försvara sitt val att inte dricka) utan mer att själva insikten om att jag har problem betyder att jag ändrat min egen skruvade definition på hur "jag är". Om jag erkänner för mig själv att detta inte var OK, vad mer kommer jag att upptäcka? Förut var det som att jag accepterade mina problem som en del av mig själv och nu är de helt plötsligt inte det längre. Lite rädd för vad det betyder.

Men ja, känns också jobbigt att bli den "nyktra". Och, såklart, att hantera vardagen och helgen precis som den är... Mitt sug efter alkohol infinner sig ALLTID när jag haft en dålig dag på jobbet, eller när det är något i kalendern som ska "markeras", typ första dagen på semestern. Tänkte idag när jag var på väg hem att jag skulle äta det och det och kanske köpa med mig lite vin, och så rättade jag mig själv i tanken. Längtar tills jag inte behöver göra det längre!

Vändningen - tycker det låter väldigt smart. Lite vad jag tänkte, att undvika det invanda beteendet så mycket som möjligt. Jag tror jag låter bli i helgen - blir nästan jobbigare att hålla på att förklara varför jag liksom gjort mig besväret at köpa hem alkoholfritt än att bara låtsas dricka eller säga att jag inte känner för det.

Nu kom jag precis på att vi hade tänkt basta i helgen. Första gången i bastun utan alkohol sedan jag var barn.

Åh, tack för dina värmande ord! Älskar att du finns här på Forumet. Det är så skönt att kunna vara så öppen med sina funderingar och tvivel.

För bara några dagar sedan kändes det absolut självklart att vara nykter på midsommarafton. Det var bara semestern jag var orolig för. Varför blir det så här nu då? Är det bara för att man är så van vid att midsommar = alkohol? Varför skulle det egentligen vara svårare att vara nykter på midsommarafton än det är nu? Jag ska ju inte ens gå på fest! Och min särbo skulle garanterat ställa upp på att vara nykter om jag bad honom. Nu har jag sagt att det är helt ok att han dricker, för så kändes det för några dagar sedan.
Och nu när jag håller på och leker med mina alkoholtankar VILL jag att han ska dricka för då blir det ju lättare för mig...
Suck...

Du gör ett klokt beslut att hoppa över A på tvåmånaders dagen!! Du kommer vakna extra stolt på midsommardagen!
Jävla midsommar känner jag! Helt omöjligt att stå över just den dagen för egen del!
Nu vill jag verkligen hålla mig till mina fem öl!
Jag vill ju kunna dricka måttligt!
Kvaddad, skönt att du tar över till styrman!
Nu ska jag hålla mig till fem öl som jag lovat!

Du skriver att din sambo/x inte tar ansvar, visserligen sant, men tar du ansvar? Lever du det liv du vill leva? Jag hoppas ni blir lyckliga båda två men ibland är det riktigt svårt att förändra andra människor, då måste man helt enkelt utgå från sig själv och tänka på sitt egna bästa. Du gick in i relationen som kärlekspartner, inte som omvårdare.

Lycka till!

Jag kan vara styrman......

Jag drar lite på smilbandet när jag läser och känner hur positiviteten flödar i denna härliga tråd.
Det har varit en dag (egentligen vecka) med många upp- och nedgångar. Jag ventilerade en del i ett långt inlägg i "Hjälpa någon som står nära". Och det var skönt att skriva av sig.
Jag känner lite oro inför midsommar. Står ändå fast vid att jag inte ska dricka på tvåmånaders-dagen (som är just på fredag).

Men här tar vi en dag i taget. Och ikväll ska jag minsann inte dricka något. Utan le tack vare tanken på alla er underbara människor som stöttar en som vacklar.
Tack för att ni finns! *skrivs med en liten tår i ögat*

Ni är bara för charmiga! Lovar varandra, helt underbart! Snacka om nya vänner, älskar detta forum ! Ni är de enda jag är ärlig mot och har inget behov att ventilera mina A-problem med andra än er.

Så blir det en toppensommar.
Lycka till!

Så blir det en toppensommar.
Lycka till!

Tack för utmärkta förslag!!! De ska jag verkligen följa! Du har helt rätt i allt du skriver om mitt sociala liv, Vändningen. Jag trivs dock med detta så länge jag inte blir berusad, men som jag har konstaterat tidigare har jag blivit mera restriktiv och deltar inte i allt. Hoppade över en AW idag, faktiskt, som jag inte kände för. Tidigare hade jag inte missat ett tillfälle till A. Kram, tack för ni finns, mina forumvänner!

Ni (vi) är väl för goa :-)
Tanken slog mig minst 25ggr i em att jag skulle dra till bolaget och inhandla en flarra rött.
Men vad fan jag känner väl lite att jag är kapten i denna tråd, och jag tänker inte riskera att köra omkring
på er berusad i denna storm vi befinner oss i.
Nej låt oss klättra på väggarna, vräka i oss godis, och ha tråkigt.
Jag har för avsikt att styra skeppet tills midsommarafton, då blir det för min del ett välplanerat och kontrollerat intag av A.
Med det menar jag att det inhandlas bara den mängd som jag anser är lagom, i nyktert tillstånd.

Jag antar att det blir svårt att hitta en 2:a kapten på midsommarafton så vi får väl slå ankare då, eller vad säger ni?

Ja nyktert var det här!!
Men oj vad tråkigt jag har!! Äter godis..

Jag är med hela dagen och hela kvällen. Klättrar dock lätt på väggarna.

Yes absolut! Jag är med.
Smart tråd :)

Så gott o läsa, skön ton och energi i ditt inlägg med! Nu kör vi!

har jag börjar må bra, känna hopp. En vecka nykter i dag. Kroppen mår bättre, knoppen mår bättre, jag känner mig lättare både till kropp och sinne. Och det bara på en vecka. För ett år sedan gjorde jag ett avstamp för att börja ett nyktert liv. Räckte till midsommar:-( Har druckit allt mer destruktivt under det gångna året, med avbrott för några dagar här och där. Så till slut sökte jag hjälp på vårdcentralen, och fick tack och lov antabus efter att leverproverna visat att jag klarat mig även den här gången. Puhhh! Så nu går jag två gånger i veckan till de trevliga syrrorna på vårdcentralen och får mina tabletter. Jag lärde mig under året att jag inte klarar på egen hand att sluta, så jag behöver hjälp. Antabus får det bli så långe det behövs, kanske ett år. Men livet är ju så oändligt mycket bättre utan A. Och för min del, som börjar bli till åren, är det helt nödvändigt om jag inte ska sluta mina dagar sjuklig och nedbruten till ingen nytta.
Glad midsommar på er alla kämpar!

Heja oss!!
En dag i taget tar vi!! Så bra att du (vill inte) startat denna tråd!!
Lösgodis är bra!! Och innehåller väll inte mer skit o kalorier än A!

Risken är väl att det fortsätter så Blommis, att det hela tiden kommer nya anledningar att vänta lite till... ska du komma till handlingskraft så måste du nog sätta ner foten på riktigt och ha en plan. Sätt dig en kväll i lugn och ro vettja och ägna tid åt att bara sätta upp en plan för hur du ska gå tillväga. Har du ingen plan så blir det så spontant, lite "adhoc" sådär och hela tiden kommer nya saker från sidan. Gör en plan och sätt ett datum. Bestäm på förhand hur du ska agera om det kommer en ny fest eller middag. Att du faktiskt ska vara nykter då. Låt din sambo dricka om han nu vill det, detta rör ju dig och din hälsa primärt. Gör en plan och skrid till verket härliga du!

Vad gjorde att det gick åt skogen igår? Kan du beskriva (eller fundera för dig själv) på exakt vad som ledde till att det blev som det blev? Hur mådde du innan och vad gjorde du? Vad fick dig att ta beslutet att dricka? Hade du kunnat göra något för att undvika att du drack igår?

Genom att reflektera och sätta upp en liten miniplan, så får du lättare att parera nästa gång suget smäller till! Lycka till nu och kämpa på!