Senaste kommentarerna i forumet

Härligt att det har gått så pass bra som det har gått Valeria! Skönt för din dotters skull också.
Vad hindrar att du tar ett par glas alkoholfritt på tisdag istället för alkohol? Hur pass viktigt är att dricka just på tisdag? Du har ju precis fått i dig om än "rimliga" mängder gift i kroppen, varför inte låta den andas lite? Utmanar dig lite bara i dina tankar ;)

Tusen tack för era svar. Sov jättedåligt i natt. Försöker äta bra och dricka mycket. Kan bli lite manisk med kosten, har svårt att vara "normalt". Vill gärna äta perfekt men jag vet att mitt fokus måste vara att avstå alkohol och inte vara så hård gällande annat.

Jag blir också glad och peppad av dina rader!

Känner så väl igen humörsvängningarna du berättar om. Tror träning hjälper mycket där. Jag kan inte springa men kör en del yoga och jag tycker att det hjälper mot rastlösheten och ångesten. Jag har också bestämt mig för min första alkoholfria sommar på ca 40 år. Hu, vad hemskt det ser ut när jag skriver det. Det kan till och med vara mer än så. Tror att våra kroppar har nog med klimakteriet nu, Mod. Vi ska vara snälla med dom :). Önskar dig en fin midsommar. Kram <3

LN. Vi är nyfikna ju :). Hur mår du????

Jag blir så glad av att du eyeshadow tar dig tid att svara! Oj vad det känns bra!
Jag funderade på AA i början men just nu känns det dom detta forum med alla som skriver och stöttar här räcker. Utan detta forum hade jag blivit knäpp!!!
Ha en fin dag!!

är det som många av oss åker dit på. Vi har den påslagen alltför ofta. Jag har haft den påslagen i alla möjliga sammanhang märker jag. Mat t ex. Nu har jag börjat fråga mig "Behöver jag verkligen det här?" Nix. Det behövde jag inte alls. Tror faktiskt att mindfulnessen har hjälpt mig där.
Tror du kommer att klara både midsommar och semestern galant just för att du är vaksam på din autopilot. Lycka till :)! Kram.

Har druckit måttliga mängder vitt vin, 4,2 öl och 3,5:or men inte varit det minsta berusad. Inte ens dottern har tittat snett och hon är MYCKET kritisk, milt uttryckt. Har vaknat tidigt både lö och sö och haft fullt av energi! Vilket liv jag börjar få! Tänker inte ta någon antabus i morgon eftersom jag ska ta ett par glas med ett par vänner på tisdag. Är faktiskt inte orolig för att inte klara det, jag har varken tid eller lust att bli full, känns det som.

..det är söndagskväll och jag räknar hem veckan, bra eller dålig?

Har börjat märka hur jag själv reagerar på olika fjantiga saker, vi kan ta ett exempel som idag, näh vi tar två...
Dåligt väder vid stugan i morse, vi funtar på att dra hem direkt efter frukosten, men lite granna kan vi väl göra trycker frugan på om ombyggnationerna...
Tja vad skulle det kunna vara då, jo vi skulle kunna peta dit det där eluttaget du velat ha så länge i hallen, det bör inte ta mer än någon halvtimme.
Men innan det funkade så behövde jag måtta det mot både golvllister och en skohylla som var ivägen, listerna fanns inte, så börja kapa upp en hörna.
Upp med uttaget efter att ha måttat det emot skohyllan, borra sig igenom en innervägg efter att ha kollat vart borren kommer ut på andra sidan.
Leta en installationskabel som jag vet finns någonstans, under huset var den.
Matar in kabeln, stänger huvudbrytaren, öppnar gamla eluttaget måttar kabel och kapar, skalar och klipper ett hack i ytterkåpan ovantill, skruvar fast de tre kablarna i anslutningskruvarna ovantill, dra åt och fixerar kabeln snyggt innan kåpan går på igen, gör likadant vid det nya eluttaget.
Tar undan verktygen och snyggar till efter mig, frugan möblerar tillbaka grejorna och jag sätter på huvudbrytaren.
Den lampan vi har för avsikt att ha där funkar inte, jag plockar isär den för att leta felet, den funkade ju igår i ett annat vägguttag, set var inget fel på lampan...
Det var fel på det nya eluttaget...
Okey, stänger av huvudbrytaren öppnar och kollar i det nya eluttaget inga problem, kollar i det gamla, ojdå de övre anslutnigsskruvarna var överkryssade, tur nog så räckte sladden om jag smyger mig in underifrån och går på samma anslutningskruvar som de gamla sladdarna, måste kapa sladdarna och skala om igen, det är trångt där nere vid golvet och bakom en säng där det finns ca 40 cm att prångla ner min välvuxna (läs tjocka) kropp, men med en liten spetstång lyckas jag pillra in kablarna så att det fastnar när jag drar åt skruvarna, så återigen bort med verktygen och städa undan efter mig, och flytta tillbaka en hylla som stod ivägen.
Nu så?, eller inte....inte?... nä men va f-n börjar jag muttra vad är det nu för fel, ingen ström i varde sig det gamla eller det nya eluttaget, fram med mätinstrumentet efter att ha stängt av huvudbrytaren igen, öppnar nya elluttsget, inga problem, öppnar gamla, hoppsan nollan till matarkabeln hade hoppat ut när jag lyckades koppla in kabeln till det andra elluttaget.
Tillbaka med hyllan igen, tillbaka med alla verktygen, sätta på huvudbrytaren igen, städa undan och voilà, dammsugaren funkar i det nya elluttaget, och en lampa funkar i det gamla.
Äntligen, tittar på frugan som sitter lite skrämd i soffan hon har lyssnat på alla förbannelser jag har hunnit utrycka mig med under denna lilla småfixargrejen som skulle bara ha tagit en halvtimme, men slutade på dryga två timmar, och hon var den som initierade den, hon kändes sig skyldig till alla mina vredesutbrott denna morgon ja och eftermiddag...
Det var grej nummer ett...

Väl hemma skulle vi bralla på lite middag, ville poppa lite radio eller Spotifylistan i köket under tiden vi fixade med förberedelserna...
Nu är det så här det finns inga klassiska köksradioapparajter kvar längre, utan det är en trådlös högtalare som man kopplar ihop med sin smartphone eller padda, hightech vet ni.
Men denna lilla pryl hade tappat sin förbindelse med paddan och visste inte var den var egentligen, så jag skulle återanknyta den hur man nu gjorde...
Fel trådlösa nätverk, fel lösenord, ominstallera appen, uppdatera den också, självklart, den hittar inte högtalaren nu heller, nejdå, ta bort appen, och sedan ominstallera den igen, uppdatera appen jodå, sök igen, nämen tjena högtalaren, registrera mig, äh det kan vänta, jasså man kan inte installera Spotify om man inte är registrerad, jamen jag är ju registrerad sedan tidigare, fel lösenord, provar vi det här då, nähä, den här då, jaså inte den heller, kan det vara den här mailadressen då, fel lösen?
Äntligen, Spotify jaha jo då jag är registrerad sedan tidigare, fel lösen, fel lösen igen, fel lösen igen , jamenvafan!
Nu börjar det pulsera ett par ådror i tinningen på mig, skriker på grabben har DU ändrat på mitt spotifylösen?. Nähä!
Jamen skicka ett nytt då, skitsamma om jag får ändra den på alla andra enheter då, jasså mailas den, vaddå jag har inte något mailkonto registrerat på den här paddan...
Nu håller paddan på att få att få sig en ny funktion som en frisbee ut genom altandörren...
Det löser sig till slut och att "bara" att få lite musik till förberedelserna till att laga käket, enochenhalvjävlatimme....
Det tär på mitt tålamod, jag måste tillstå att jag är ganska så teknisk, men när tekniken gör att det tar en miljon gånger längre än få igång musiken än den sekunden det skulle ha tagit för mig att trycka på onoff-knappen på en vanlig transistorradio då vettefan egentligen.

Tre och en halv timme har jag gått ifrån en positiv kille till ett monster två gånger under dagen, undra om folk orkar leva med en sådan som jag 24/7?

Jag exploderar flera gånger om dagen, kanske det har att göra med min tidigare alkoholism, det var ett sätt att få utlopp för alla känslor, kanske ....

Mors Berra

Som du redan vet är du inte ensam om problemen. Är säker på att du kommer att få mycket hjälp här på forumet!

Är säker på att du kommer att få hjälp av detta forum! Jag och många andra känner att det är såååå skönt att inte vara ensam om problemen. Jag för min del har inget behov av att prata med vänner om dessa utan forumvännerna är fullt tillräckligt, en underbar känsla !

Det där låter precis som jag och min man.....fast tvärtom....

Ja, långsamt men säkert verkar det som om insikter och kroppen håller på att förenas. Det är en trygg och skön känsla. En grundning, att bygga vidare på. Jag vet vart jag är påväg och jag kommer komma dit.
Men jag vet inte om jag klarar att fortsätta ett liv med en man som dricker. Det är jobbigt när det inte verkar finnas en botten. Inte full, inte otrevlig. Bara sover sig igenom kvällen vid tv. Medan jag har energi o är vaken.

Jag kan inte ge dig några råd men om du läser vad vi skriver på detta forum är jag helt övertygad om att får hjälp och stöd samt hittar svaren på dina frågor och funderingar. Att du vänder dig hit är en omställning och innebär att du är på väg mot ett liv med ett bättre förhållande till alkoholen!

Tulla, var toooooooog du vägen härliga du? Hur går det? =)

Även jag tycker du klarat detta galant!!!!!

Hej Malin!!

Hinner inte skriva långt men blev väldigt berörd av din berättelse!

Allt det HelenaN skriver att du ska göra är det bästa du kan göra! Att sen ta steget att gå är ofta väldigt svårt. Men i och med att du börjat skriva här, så har du redan tagit det första och viktiga steget!!

Du kan omöjligt rädda din pappa, å hur svårt det än låter så är det bara dig själv du kan och måste rädda!
Stannar du kvar kommer du dras ner av det skjunkande skeppet!

Köp boken Djävulsdansen av Sanna Lundell och Ann Söderlund!! En superbra bok om medberoende och hur man tar sig ur det!

Fortsätt läs och skriv här! Även om svaren inte haglar in varje dag så är vi många som läser och tänker på dig och stöttar dig om du behöver, så snart vi kan!

Bamsestor styrkekraaaaam kommer från en som vet att tillsammans kan vi...

Segra

Tack Vändningen! Blir så glad av dina ord. Och det var just det där som fick mig att våga skriva. Den där insikten om att kunna erkänna sina problem faktiskt är en styrka snarare än en svaghet. Men än så länge känns insikten ganska så intellektuell. Vet inte om jag tror på det innerst inne än (om mig själv alltså). Svårt att bryta ett tankemönster som funnits så länge kring vad man bör eftersträva... Nån slags idé om att styrka är att låtsas vara stark, fake it til you make it typ. Så dumt! Och helt säkert en bidragande orsak till att det blivit som det blivit.

Har tänkt på a sjukt mycket den här helgen men känner inget sug. Men det finns verkligen överallt, konstigt att jag inte lagt märke till det förut.

Tänkte berätta för min bästa vän men vågade inte riktigt. Däremot pratade vi om det här med att erkänna svagheter och det kändes bra.

Tack för stöd!

Tack Valeria, önskar att jag var lika säker som du och Vändningen.
Det som har hänt förr när jag misslyckats, är att jag slagit igång någon sorts autopilot och slutat tänka. Då styr jag snabbt mot bolaget eller baren, eller vad det nu är, och så rätt vad det är har jag druckit det där första glaset och då kan jag ju lika gärna fortsätta. Det går fort som fan! Nej, jag litar inte riktigt på mig själv.
Hur går det för dig med måttligheten?

antaglligen hade det varit tråkigt även utan A, men då hade du inte märkt hur trist det var.....!

Drinkvagnen hade jag aldrig, aldrig klarat! Inte heller ensamma resor utan A. Du är verkligen oerhört stark! Semesterresan kommer inte att bli något problem för dig, det är jag övertygad om!

Tror jag har en fördel av könsrollen där Vändningen. Det är ju inte riktigt acceptabelt för en ensam kvinna att sitta dricka på planet, så jag har väl alltid varit försiktig med det när jag rest ensam. Det har hänt förr att jag tackat nej alltså. På tjänsteresor vill säga. Privat i sällskap med andra har det inte funnits sådan spärrar.

Tack för dina härliga stärkande ord! Fast jag tycker faktiskt inte att jag behövt stålsätta mig särskilt mycket, det har gått ganska enkelt för det mesta. Tror att rädslan innan för att det ska bli jobbigt har varit jobbigare än när jag väl är varit stuationen.
Nu kööööör jag! Även med träningen :) Tack för den peppen också!

Var på fest i fredags men gick redan klockan 22.00! Hade tråkigt och jag var tråkig själv. Hade ingen lust att festa nykter och alkohol vill jag inte dricka. Fy så trist det var! Dilemma!

Var ärlig mot din vän. är det en god vän värd namnet så är det inga problem. kram mod

Välkommen hit och grattis till att du insett att detta inte går längre. Jag kom till samma beslut för snart 6 månader sedan och har varit nykter sedan dess. Har druckit mer och mer i många år. Önskar ibland att jag tagit tag i mitt missbruk tidigare. Men bättre sent än aldrig. Min kropp har hämtat sig och mår bra och det kommer din också att göra.

Vill kort ge dig lite tankar som du kan behöva för att stå emot alkoholdjävulen som är listig listig och man får vara mycket bestämd mot den.
Jag har hela tiden haft främst barnen och barnbarn i tankarna när jag vacklat i mitt beslut att inte dricka. Jag har läst mycket på anhörigsidan och när man läser om de unga vuxna som ropar på hjälp för att deras föräldrar dricker så blir det, för mig så mycket enklare att stå emot alkoholen varje dag. En otroligt nyttig påminnelse som man behöver. Jag mår bättre än någonsin nykter och jag hoppas verkligen att du kan ta dig ur detta. För din egen skull och din familjs. Önskar dig många lycka till! mod60