Senaste kommentarerna i forumet

Det kanske inte var så smart att berätta för barnen så här tidigt på resan, men nu är jag ju bara tvungen att fortsätta... Och någonstans inom mig känner jag mig väldigt trygg med mitt beslut att skippa alkoholen. Har aldrig känt så förut när jag försökt hålla upp eller dra ner, men nu ser jag nästan fram emot att stångas med suget när det kommer!

Strongt av dig att berätta för barnen, det har inte jag gjort än. Är så rädd att göra dom och mig själv besvikna. Nu är det dag 3 för mig och det går väldigt bra, mycket tack vare gymmet. Är trött och slut när jag kommer hem. Det känns skönt.

Såg att du verkade vara nyregistrerad här också Valeria. Då kan vi ju peppa varandra!
Jag håller på med en lista med skäl till att jag inte gillar att dricka alkohol. Tänkte att den kan vara bra att ha när modet börjar svikta, vilket det väl säkert kommer att göra så småningom. Just nu känner jag mig inte alls sugen på någon alkohol, men det kan ju vara så att min kropp och mitt psyke inte riktigt fattat vad de gått miste om ännu :)
Får se hur det blir till helgen, för på helgerna är alkoholvanan djupt rotad sedan många, många år.
Lycka till på din resa!

så kommer du att landa.Mellan all förvirring och rädsla.
Självklart har du inte fel ,tycker fel osv.
Det är bara din hjärna som stökar med dig,eller abstinensen om du så vill.
Du är antagligen just nu inne i en process eftersom du försöker genomföra en förändring som ska vara ett pluss och en nödvändighet för dig i ditt liv.
Processer och förändringar tar tid och kraft.

Mycket inspirerande för en nynykter som jag att läsa! Jag gillar att läsa här bland alla som börjar orientera sig i den alkholfria tillvaron på allvar och din berättelse kändes verkligen upplyftande. Tror jag håller på med att försöka ändra min identitet :) Har övat på att i nochalant ton säga "Jag dricker inte alkohol" och det känns jättehäftigt. Och får jag frågan varför sa kan jag bara svara. "Jag gillar inte det". Bara så där... Så enkelt härligt befriande det känns att säga de orden!
Jag är en person som inte dricker alkohol. Wow!

Ja de kanske han gör, men det hela är så falskt, de är ju inte så att han säger ja jo jag hör du inte tror mig, ja förstår det för ja ljuger...
varför pratar vi ens med dem då? Jag kan säga att jag trodde det skulle räcka med att inte siva över, inte ha sex mm... nu ska det tom vara på tal att inte ens prata....
jag tvingar mig, samtidigt som jag känner en irritation att pratat med han...
men jag vill inte kapa kontakten till 100 % det här är tvång, ett måste...

emellan all förvirring är jag rädd för jag har fel, tycker fel, är det jag som kräver för mycket.. är jag för hård mm
allt är i en röra emellan timmarna....

Det viktiga nu är att inte ge upp och tycka att nu är det förstört. Inget är förstört om du låter det stanna vid detta. Inte sparka på dej själv utan se det som ett tillfälligt avsteg. Men var på din vakt så du inte börjar tänka att det gick ju bra, det kan jag göra om.
Vad jag vill säga är egentligen att ta det för vad det var, ett mindre avsteg, en lärdom och sikta på att avstå helt igen. Precis som du ju själv säger att du gör. Själva avsteget är inte det farliga utan tankarna det kan föda. Jag vet.

Ingen katastrof. Du har ju en strategi. Kör på som du tänkt. Kram /FM

Ujuj, vad jag lände igen mig i det. En liten stuga nånstans "in the middle of nowhere". Jag och en box. Har känt så många gånger när jag tyckt att folk velat äta upp mig. Du skriver bra, Nyman. En blandning av humor och allvar. Aldrig tänkt på att pränta ner dina tankar i novellform?

kände annorlunda och analyserade,en riktigt bra insikt.Om du inte jamsar med som du brukar även om du inte tror på honom så ändras ju din ton.Din attityd och ditt känsloläge.Den förändringen känner han.Alkoholister ljuger,det ingår i sjukdomen.De ljuger så att de tror på det själv i någon sorts idiotisk manipulation av tom deras egen hjärna.

Mitt ex ljög tom på väg in med bilen till alkoholterapeuten igår.Jajo han hade ju varit nykter två månader i sträck som längst detta år då vi levt isår.
Jo tjena hej,två veckor max.Ändå har han någon sorts insikt och var ju faktiskt på väg till sin egen första behandlingsomgång.
Så lögnerna kommer du nog inte åt i detta läge.
Bortspilld möda att vara arg för att han ljuger.Men du kanske måste få ha ilskan för att kunna sätta emot.Mig har den inte hjälpt ett dugg,
Jag svarar också ALLTID när han ringer,ställer alltid upp på att lyssna.Han väljer att svara ibland,när det passar och han inte är alltför full.Även om det nu i slutet har blivit mycket bättre.
Visst är han duktig :)

Mm jag kunde inte stå emot idag när han ringde, ja sa inte mycket...
han va klart tvungen o kläcka ur sig att det kändes konstigt att vi inte hade pratat igår. Han lät lite nere när han sa det, ja sa inget bara jaha.

ja fråga bara va har du haft för dig. Han sa han hade sovit hela dagen då han va bakis, men han nämde det inte. Nej istället skyllde han på en allergi. Jo minsan det va han trött på. Sen sa han men ja kan ringa dig ikväll. Då blev ja sur o kände mig snuvad.
när vi la på vart ja arg, kände mig lurad. Han skulle minsan inte få lägga på o tro att jag trodde på han. Så jag skickade ett sms
jag är fullt medveten om att du låg hemma bakis igår

o han svara att han va lite bakis men att man får faktiskt förstå allergin med...
ja orkade inte ens kommentera det.

ja va inte nöjd över att pratat med han. Ja kände mig snuvad, utnyttjad... lute som man pratat med en som ljuger om ALLT som att man ger den en möjlighet att utnyttja ens lyssnande. Det gav mig inte ett skit att prata med han idag

Det funkar på samma sätt för mig. När känslorna svallar och alltdetdär; det är då nykterheten ligger jäkligt pyrt till. Kom precis hem, skallen sprängvärker och hela dan har jag gått omkring med den här draggen till spyboll som bara sänker mig. Taskig självkänsla, rädsla för konfrontation, att jämföra sig med andra och alltid komma till korta, att inte känna sig äkta, autentisk - nä, fy fan också. Då vill jag bara korka upp, skita i allt, allt är ju bara skit ändå, yadayada... Jobbigt! Det är JOBBIGT att slå på sig själv hela tiden, varför går det inte bara att sluta upp med den jävla ovanan? Det är JOBBIGT att känna och känna in hela tiden; tro sjutton att man längtar efter "avlösning" för ett tacksamt ögonblick.

Och så är det just denna väg ut som är the road to hell. Jag har inte tyckt synd om mig själv en enda gång på dom här veckorna. Gör jag det idag? OM!

Det är JOBBIGT att stå ut i det jobbiga. Jag blir som en liten unge. Och jag har lust att ta beslut som en trotsig tonåring. Jag har lust att klampa iväg med en stor jävla pava vin, sätta mig på solvarma klippor och gömma mig i högprocentig dimma.

Tack för detta! Det hjälper lite mot ångesten vid tanken att inte kunna dricka

Det var skrämmande att läsa ditt inlägg. Jag kan i princip lägga karbonpapper över ditt inlägg och bara skriva av det för att beskriva min situation!

Idag är det 164 dagar sedan jag sist var ute på galej. Det känns givetvis bra men idag blev en sån där dag då jag blev sjukt bitter. Aldrig, aldrig mer dricka alkohol. Fy fan, är det verkligen jag? Känner sån press från omgivningen att jag håller på gå sönder, vill bara skrika rakt ut att jag gör väl vad fan jag vill med mitt liv.

Men, jag andas ut och tänker om. Jag går på en bra stig just nu, jag mår ju bra dessutom. Jobba på, kämpa vidare. Jag har grymt mkt att vinna på min nykterhet,måste bara vända det till att det är jag som har valt det, ingen annan.

Skitdag men jag hoppas jag har bättre tankar imorgon. Allt gott till er som kämpar med mig!

Kram

Gud vad hemskt det låter.....jag som precis ska börja få kontroll över mitt drickande, men jag står inte ut med tanken på avstå från det du räknar upp, AJ

Jag har nyss skjutsast hem honom till hans stuga.Hans jag börjar vakna till och längtan efter mig och vår relation verkar också börja komma ikapp honom.Vi hade två fina dygn och allt rullade på som det brukade rulla på i vår vardag när vårt liv var bra tillsammans.men det var som sagt på ett vänskapligt plan med ömhet och närhet men inte man kvinna relationen så värst närvarande.Vi respekterar båda varandras innersta sfär.Vi får se hur han nu förvaltar detta.
Han pratar mycket om de insikter han gjort efter jul då han för första gången på allvar försökte ta tag i sitt drickande.

Jag får prata om min resa och mina våndor och mitt oerhörda sug efter honom som människa trots att han för närvarande bara är en spillra.
I min medberoendevärld så har det ingen betydelse.Jag är nog en sån som skulle bevara liket i en säng i flera månader för att jag inte vill fatta att det är dax att ringa Fonus :)
Vi får se hur jag mår och känner mig i morgon och i övermorgon.Just nu är läget ok.Till och med riktigt bra.

Tack för din hälsning till mig, jag blev väldigt glad. Fick se nu att du klivit över till andra sidan, haha. Är här inne ibland och läser men dålig på att skriva själv. Inga fler provningar har jag gjort. Kände bara för min del att fallet var oerhört nära, kanske vissa av oss är mera sårbara. Känner ingen sorg över att jag inte kan, ett kallt konstaterande helt enkelt. Jag skulle inte heller vilja göra om resan vi varit med om. Kommer du ihåg alla kringelikrokar och alla hålor i början, och denna enorma trötthet. Två boxar och en långhelg för mig hade varit katastrof. Visst kan jag bli avundsjuk på måttlighetsdrickare kan ju se väldigt gott ut när vinet rullar runt i gommen. Nu rullar jag runt med mjölk. Bakelserna har jag inte svikit ännu och jag tror snart jag ska öppna ett fik för mitt kök har förvandlats till ett bageri och jag har blivit en riktig fena på det. Hur går det med din båt, heter den muränan eller. Jag samlar pengar på hög nu när jag inte lägger dom där enorma summorna på bolaget längre. Gagarin är strålande i sin nykterhet inte en droppe sedan september, hur han bär sig åt vet jag inte, det är otroligt skönt att slippa allt gaggande som var innan. Vissa dagar älskar jag bara att få leva i lugn och ro och andra är mindre bra, men det är väl poängen med själva livet.
Ha det gott pelle dig glömmer jag aldrig
Konstnären

att inte få agera som man brukar är fullständigt dränerande.
Utmattande och sorgesamt.Men snart ska du få se så kommer det en pytteliten ljusglimt på kanske 10 minuter en halvtimme då du känner att du är i ro.Sen kommer de stunderna oftare och oftare och man börjar ha liiite kontroll över sitt agerande.Så kämpa på,det gör er båda gott i längden.Även han som är tvungen att ta ansvar över sig själv och sitt drickande alldeles på egen hand.

Javisst, det blir mycket fina garner för vinpengarna :-)

Stickning är bra!
Det hade jag glömt bort. Skall testa. Tack för tipset.
Vilken bra idé med lappar, som små dagboksblad som finns kvar som påminnelse den dag man förförhoppningsvis är stabilt nykter.

ska det ju stå...

När jag ser tillbaka så minns jag att jag fyllde all min första lediga oroliga tid med allt som jag kunde slukas upp av som inte påminde om vinstunderna. Jag läste timmar på forum både natt och dag, jag gick igenom sömnkurs o mindfullneskurs som jag köpte på nätet. Längtade till nästa brev skulle komma o engagerade mig stenhårt i övningarna. Jag skickade nitiskt små lappar som blev en filt som påminner mig om hur det o hur det är. Successivt med att alkoholen försvann ur min kropp och mitt tänk så började de gamla intressena bli spännande igen. Det tog tid och misströstan men så skönt när det vänder. Så var det för mig. Säkert olika för alla. Du kommer att hitta tillbaka. Kämpa på!

Min telefon har visst annan uppfattning om stavning än jag......:)

Vaknade med insikten om hur mycket jag tycker om den " grå" vardagen och hur illa jag tycker om fredagar. Fredag = sug efter a och en enda väntan på att systemet skall stänga. Efter kl 7, om man nu kommer så långt infinner sej ett visst lugn när detvåk stängt. Jag brukade älska mina helger förut. Allt man kunde göra. Måste hitta tillbaka dit. Längta efter kreativ ledighet med sund sysselsättning.
Nån som har tips på hur'
Det är inte det att jag har brist på roliga saker att göra, jag tappar bara lusten att göra dem och aokt intresse fokuserad på vinet.
Är då trött på det.