Senaste kommentarerna i forumet

Hoppad det fungerar.
I'm in ....
/A

Jag har ju fått lära mig inom AA att det mesta kokar ned till - rädslor. Jag kan inte påstå att jag dricker för att det är gott, jag måste erkänna att jag dricker för den effekt alkoholen har på mig. En av dessa effekter är att jag vågar vara mer social. Så, kanske därför jag lyckades få kontakt, för att jag gav mig den på att utmana denna rädsla. (dessutom kände vi ju redan varandra vid namn ;-)

Midnattsmötet var mäktigt, det var det. Mycket fina ord och vacker musik, härlig miljö. Strandmötet var också fint. Det är häftigt att se och höra alla dessa olika människor berätta sina livshistorier.

Sett med lite perspektiv så ångrar jag mig inte. Ångrar bara att jag rökte där för nu får jag kämpa lite med det suget också... dumt. Kombinationen forumhäng och AA har varit det som hjälpt mig sluta dricka, så är det faktiskt. Utan damen på Gotland som tagit sig tid att guida mig genom stegen hade jag inte varit nykter idag. Främst har jag fått med mig det här med att man måste förändra mer, det duger inte bara att ställa ned glaset - det håller inte i längden. Att ägna en stund varje dag åt "andliga värden" är det som gör att jag mår bra och inte behöver alkoholen i min dag. Citationstecken skriver jag för att detta kan innefatta så mycket, det är allt som gör att en människa mår bra och leder till sinnesro. För en del är det naturen, träningen, vänner, att måla en tavla, läsa en dikt. Det viktiga är att ta sig en liten stund där man känner efter. Att inte bara springa på utan att ta sig tiden att vara i stunden och att vara observant på sig själv.

Jag skulle verkligen vilja rekommendera alla att läsa AA:s "stora boken", för att den innehåller så mycket igenkänning och sunt förnuft.

Ska fundera på vad jag ska hitta på för resa eller kurs härnäst - skall försöka undvika öar bara...

Vill verkligen för en gång skull lyssna på den där lilla kloka människan som finns långt inom mig. Jag brukar strunta fullständigt strunta i henne, höja rösten eller helt enkelt stänga av. Nu ska jag vara tyst luta mig framåt och faktiskt anstränga mig litet för att höra efter vad hon har att säga. Hon vet saker om mig som jag helst inte vill veta, än mindre höra.

Solen skiner på min elfte dag!

En sprallig groda

Vad kul att vi blir fler. Det här blir en resa som heter duga. Vad spännande och vilken annorlunda sommar det ska bli.

Vi hörs!

Tror vi kommer att behöva varandra.

Styrkekram!

Grodan

Men denna gång ett för mig nåbart mål. Juni ut till att börja med. För mig är det stort.........
Jag vill verkligen detta nu.
Hjälp mig vara stark i svaga ögonblick.
Den som gråter är inte svag, han/hon har varit stark så länge men till slut brister det.
Stenen i bröstet är så tung, nu fixar vi detta.
Tack för att du finns!
/A

är jag riktigt taggad.
Vis afv mina tidigare ambitioner sätter jag inte ribban för högt. Ett nåbart mål till att börja med.

Jag SKA klara att avstå alkohol från och med idag och hela juni ut.
Känner att gojan på axeln skall hålla snattran.
Peppad ac Fenix och Grodan så nu djävlar!

Vilka är med, nu går tåget.
Hela juni är ingen match, men för mig är det en brant vägg som skall klättras över.
Har vi fler med på tåget?
SuperduktigaFia, Anli, Eken, Fenix, Grodan(fast ni liger en bit före, ni får visa vägen)

Nu går tåget!
/A

Påpekade..........
Skit i att försöka.
-Nej nu kör vi!
Jag ger mig F-- på att efter alla tröstlösa försök osv.

Så nu är det stopp, vi maxar från start, hela Juni som start.
Vilka är med?
/A

Jag kan inte begripa just nu hur jag ibland kan välja att må så dåligt och trycka ned mig själv i skorna på det sätt som jag gör. samtidigt känner jag att hur underbar den här dagen än är så är den mycket skör. jag måste vara rädd om både den och mig.

Men, fortsätter vi så här Fenix, så går vi en fantastisk sommar till mötes som både du och jag kommer att kunna vara stolta över när det lider mot höst.

Uh, alapapapa - Keep on!

Grodan

"Jag påminner mig nu de vänner vi förlorat då vi valde nykterhet - nu är ett nytt nätverk under framväxt - ett nätverk av människor som delar djupa livsfrågor med tanken och sinnet klart."

För mig var det väldigt skönt att läsa då jag tyckt det varit jobbigt att förlika mig med att vänner försvinner. Dina erfarenheter är en stor tröst för mig.

Kanske håller jag också på att bygga ett nytt nätverk, bara att jag inte såg det tidigare för förbittringen över de vänner som försvann överskuggade de nya eller de gamla men som inte tagit så stor plats tidigare.

Jag märker att det är fler på träningen som dricker måttligt eller inte alls. Min tränare, som jag verkligen ser upp till, dricker inte och han är så självsäker och lugn att jag hoppas det spiller över lite till de yngre också.

Jag har också märkt att jag trivs allt mer hos mina arabiska vänner. Var på en fest nyligen, mest araber, och det var länge sedan jag hade så roligt. Vissa drack men ingen blev påtagligt berusad. Jag tror det blir en bättre stämning då de umgås mer blandat i generationerna. Ingen där verkade tycka det var konstigt att jag inte ville dricka. För värden verkade det först jätteviktigt att få bjuda på något(vin) och jag sa nej flera gånger men han trugade och hällde till och med upp ett glas till mig. Sedan kom (räddningen) någons mormor och frågade om jag ville ha te istället. Likadant med maten(tackade nej till kött då jag är vegetarian). Då kopplade jag att det var en kulturell skillnad. Det var inte viktigt för värden just att jag skulle dricka vin, utan att han skulle få bjuda mig på något, så i fortsättningen sa jag bara nej tack men jag tar gärna lite mer te. Det bästa med festen var att alla vågade dansa, gammal som ung, nykter eller inte.

Mt, du påminner mig att ha tålamod.

Hoppas din dag blir fin!

att jag kan sitta och känna mig lugn och harmonisk, dricka mogonkaffet och njuta av att en ledig dag väntar som jag kan fylla med vad jag vill. För inte länge sedan alls, hade jag vid den här tidpunkten legat och vridit mig i lakanen, ångrat att jag drack alldeles för mycket och känt mig helt värdelös. Tankarna hade redan börja snurra: jag måste sluta dricka men eftersom jag är ledig kan jag dricka en kväll till eftersom jag mår så kass. Måste sluta i morgon i alla fall, för det här håller på att gå åt helvete.
Måste nu komma ihåg att det senaste halvåret har jag många gånger varit riktigt rädd att jag verkligen inte kan sluta, att det kommer att sluta riktigt illa för mig. Lika väl som jag måste komma ihåg hur illa jag mått nästan varenda morgon, lika väl måste jag komma ihåg hur bra jag mår just nu igen efter bara 5 dagars nykterhet.
Bra Fenix, nu är det nedskrivet och jag kan börja leva den här dagen som jag vil. Inte som A vill.
/Fenix

Läste din kommentar i Stjärnstoffs tråd. Du skrev så många tänkvärda ord och meningar, träffade mig rakt in i hjärtat. Man tummar hela tiden på sina egna behov och önskningar. Nej, åter igen dags att stå upp för sig själv!!
Fortsätt att göra det du oxå! Jag följer dig och tycker att du gör det bra!
Kram

Slocknade ocså efter en 5-7 öl, men om jag sedan avstod från att dricka dagen efter så blev det knepigt med sömnen. En väldigt bra anledning att dricka 5-7 nya nästa dag och nästa dag...Bläähh. Tror inte sådan sömn är bra för vare sig psyke eller kropp. Till slut blir åtminstone jag helt slut av att hålla på så.

Sov gott allesammans

Grodan

utomhus nästan hela dagen idag. Jobbat hårt kroppsligen med trädgårdsarbete och lite allt möjligt. Gillar det och tycker att det är bra som terapi. :) Så dag 1 igen har gått bra.

Tack Tilde för ditt svar! Du har så rätt i allt du skriver. Vet ju egentligen detta själv också men känns bra att få höra det från någon annan också. Och nej att det är mysigt och avkopplande att dricka, är nog bara det som alkoholspöket försöker köra med vid sina övertalningsförsök. Verkligheten är ju att det är ett handikapp som förstör allt..

Ska ge den nya självhjälpen ett försök. Blev också lite fundersam då de ville ha telefonnummern, men som jag läste i annan tråd här så kan man ju säkert också bara ge en låtsasnummer. Ska se hur jag gör.
Nu ishockey..
Heja!

Tack Fenix och mt.
Testade att skriva in ett fejknummer bara och det gick bra.
Dock så är jag så orkes/viljelös just nu (andra nyktra dagen på en mycket lång tid) så jag orkade helt enkelt inte börja fylla i formulären.
Känns som om jag måste låta kroppen och huvudet bara få vila ikapp innan jag provar den hjälpen.

Dock läser jag mycket här på forumet, känner att det inspirerar och peppar mig.

ett forskningsprojekt inom Karolinska är jag rätt så övertygad om att man lugnt kan ge sitt telefonnummer. Lycka till, det är flera som kunnat sluta dricka genom att läsa och skriva här! / mt

ruskigt lika på många plan Grodan! Det mesta du skriver skulle jag ha kunna skriva. Känner också en härlig känsla någonstans inom mig om att jag kan bli trygg och nöjd med mitt liv som det är. Jag har gjort mig förtjänt av det, tänker jag, efter alla strider mot alkoholen. Sömnen, ja att få sova sex timmar ostört per natt är bara det en jättebonus. Som du säger, dricker för att få sova, vilket skämt. Visserligen slocknar jag totaltbedövad efter min 5-7 öl, men vaknar av naturliga skäl så fort kroppen kallar på behov av tömning. Och då är ju den riktiga sömnen bruten även om jag efter ett tag somnar om. Jag ska inte heller köra ihop det med en massa krav på ett bättre liv, men vlcd-kuren jag kör gör att motivationen så här från början blir extra stark att förbättra min hälsa. Och där är prio två efter alkoholen att gå ned till en sund vikt och få bort bukfettet. Känner mig för varje dag starkare och piggare och lättare. Helt fantastiskt egentligen. I kväll lägger jag mig nykter och ser fram emot dag 6 i mitt nya liv.
Vi hoppar vidare!
Fenix

också den där hjälpen, och den kan nog hjälpa en del beroende på var i sin alkokarriär man är. När det gäller telefonnumret så skriva in ngt fantasinummer, självklart ska man få vara totalt anonym.
Fenix

Raderade ett inlägg som jag i efterhand insåg innehöll för många personliga detaljer, för att inte rucka på mina näras anonymitet/integritet.

Jo, jag var inne och skulle registrera mig då jag känner mig ganska slut och trött.
Jag ville i alla fall prova och se vad det var, men ett krav på att lämna ut mitt telefonnummer hejdade mig.
Känner mig inte redo att gå så långt utan att veta vad det innebär.

Fortsätter läsa i forumet i stället. Mycket klokt som sägs här.

det verkar som att du har provat det mesta då kring samtal. Till din fördel bör det ju ändå ligga, om det skulle bli en kommande vårdnadstvist, om han inte är välkommen ens hos rådgivningen, för jag tolkade det som att det var han som tappade behärskningen på samarbetssamtalet och att det var p.g.a. hans våldsutövande som ni inte kunde gå hos familjerådgivningen.

Du gör nog helt rätt i att hänvisa till din advokat hädanefter. Du behöver verkligen inte ställa upp på att han måste ringa varje dag för att prata med barnen. Jag förstår att du tolkar det som ett sätt för honom att kontrollera dig. Då är det väl bättre att barnen vet att de själva alltid får ringa sin pappa/mamma om de saknar och vill.

Jag vet att jag har skrivit det förut, bolla med dig själv, vänner, kvinnojouren, advokaten angående att anmäla honom om han fortsätter trakassera och psykiskt misshandla dig. Han verkar ju inte kunna sluta och ibland är det ju så att det inte räcker om man själv gör "allt rätt", är konsekvent, lämnar alkoholisten, står fast vid att inte ha någon kontakt om den andre vägrar respektera ens gränser, vilja och beslut. Alkoholmissbruk och kvinnomisshandel/kontroll ligger ibland mycket nära men det är inte samma sak, båda kan existera utan den andra. Det jag läser från dig nu beskriver mer en misshandelsrelation med en manipulativ man med empatistörningar(ursäkta att jag går hårt på) än "bara" en alkis/medberoenderelation.

Fundera på det. Kanske är det enda sättet att nu få honom att sluta, att lämna dig ifred? Jag tycker du är väldigt stark och jag hoppas verkligen att du får möjlighet att fortsätta utvecklas till din fulla potential.

Efter vad jag läser så börjar du bli starkare och starkare.

Kramar

börjar med ett första ofta staplande steg. För tio dagar sedan tog jag ett litet sådant skrangligt steg och vips har tio dagar passerat. Otroligt vad fort det gick. Jag har under dessa dagar hanterat en massa skäll från mig själv på mig själv. Jag har varit på fest utan att dricka alkohol (har liksom aldrig hänt) och jag har haft belöningssug åtminstone ett par gånger om dagen varje dag utan att förlora mitt beslut och mitt mål. jag har tagit mig igenom flera riktigt gyllene lägen för att dricka osv. osv. DET ÄR BRA! DET ÄR FAKTISKT DJÄVLIGT BRA! Jag känner hopp!

Hade det väldigt knökigt med sömnen i ett par dagar men de senaste dagarna har jag somnat när jag lagt huvudet på kudden och sedan sovit som en sten - helt underbart - bara det gör ju att jag undrar över vad jag hållit på med tidigare? Druckit för att kunna sova? Vilket skämt. Alkohol kvaddar bland mycket annat min sömn och jag njuter oändligt av att kunna sova och av att därefter vakna nykter och pigg till en ny dag i mitt nya liv!

Vid tidigare försök har jag lagt på alla växlar på en gång. Jag har slutat snusa, kört LCHF, börjat springa osv, osv. När det sedan rasar så rasar ju förstås allt. Den här gången tar jag det mycket lugnare. Vill göra allt det där andra också men det får komma litet längre fram. Nu är nykterheten prio ett, numero uno och där finns för tillfället inte plats för något annat än min nykterhet.

Långt, långt inom mig känner jag också en liten härlig känsla spira som säger att jag kan bli trygg och att jag duger som den jag är alldeles oavsett vem alla andra är. Känslan sitter långt, långt inne och den är inte alls självklar men den är välkommen och jag försöker göra plats så att den kan växa.

Dag tio - tjoho!

Grodan

förstått rätt vill.sluta. Ett jobb som är väl värt bsväret om båda är med på tåget.
Ta hand om dig och de dina! / mt

Heja Grodan!

... i det du skriver - men jag vill inte heller rakt av dra paralleller mellan oss, för ni kanske kan lappa ihop ert förhållande, det vet ju inte jag. Men jag måste skriva till dig. Hoppa över att läsa om du tycker att det inte är för dig, ok?

"Det blir lite bättre- tror jag"
- är det verkligen så att det blir bättre?
Eller är det så att du har stått på dig lite mer än vanligt och han har lugnat sig lite (men det kommer snart att blomma ut, kanske ännu värre än tidigare?), men egentligen är det lite bättre bara just nu? Jag menar inte att vara hård, jag vill dig så väl, men jag har varit där så många gånger själv: jag försökte säga ifrån, sätta gränser, vara lite "hård", "stå upp för mig själv"; sambon blev lugnare, drack mindre, var snällare. Men sedan blev det alltid som det varit innan ändå, tills det till slut blev bara värre...

"Han är noga med att " gömma" ölen för mig så jag inte ska kunna räkna:)"
- Eftersom han behöver gömma ölen är det ett problem. Han vet det på något sätt, och du vet det.
- Du är medberoende eftersom du hela tiden försöker hålla koll, övervaka: gömmer han ölen? Hur många har han druckit?
- vad betyder :)? Är du nöjd med att han gömmer ölen eller är du nöjd med att han förstått att du tycker att han dricker för mycket? Om han inte söker hjälp så kommer det inte bli bättre - han har uppenbara problem efter vad du skriver och det kan inte ordna upp sig utan att han vill att det ordnar upp sig.

"jag orkar inte"
- Näe, det är klart att du inte gör! Vem orkar leva i den virvelvind-tornado-storm-öken-situationen? Du måste tänka på vad som är viktigt för dig, vill du leva så? Vad är viktigt för dig? Jag förstår att du är helt slut, du har ju kämpat, ältat, tagit massa ansvar och massa annat under lång tid, det är klart att du är trött!!

Och du har säkert läst i min tråd - hur jag ena stunden är så säker på min sak, och nästa är jag så knäckt och så ledsen och osäker osv. SÅ, jag dömer inte dig, inte på något sätt; som jag skrev innan: jag vill dig bara väl. Men jag vet hur knäckt man är när man står mitt i det, varje kväll/natt var jag redo att säga "jag vill inte leva med dig längre", men sedan orkade jag inte i alla fall -
-jag tyckte synd om honom,
-jag var osäker på om jag skulle klara mig själv, ekonomiskt och rent mentalt
-osäker på vad som skulle bli bra för barnen
-rädd för att ta fel beslut

Och nu kommer jag kanske låta hård, men har du verkligen tagit kommando över dina behov?
Jag vet inte dina behov, men jag kan tänka mig att dina behov skulle kunna vara några av följande:
- känna dig älskad av mannen du lever med
- känna trygghet (bland annat i att veta att han inte dricker, veta att han finns där och är snäll/omtänksam/trevlig)
- känna att du kan släppa kontrollen utan att vara orolig att han ska dricka, att han inte orkar/klarar att ta hand om hem, fru och barn
- känna att du får "vara liten" - att du kan bli ledsen, tappa kontrollen osv utan att du blir utestängd av maken

Jag vill dig allt väl. En dag i taget!
Kramar i mängd

vi hade en nykterist som försökte informera men det var i de första klasserna på gymnasiet. De tyckte väl att vi behövde det ? Jag kommer inte ihåg nåt av vad han sa :-/

Jag hittar guldkorn ibland i Cancerfondens tidning Rädda Livet, jag har inte cancer, vad jag vet, men jag gillar att lära mig och jämföra. Min sjukdom är lika dödlig som malignt melanom men jag kan själv behandla min sjukdom mycket framgångsrikt och det är jag glad och tacksam för.

I nr 2 2013 (letade på nätet men den finns inte där ännu) på sidan 14 finns en artikel om forskningsresultat om patienternas socioekonomiska status. Citat :

"Våra resultat visar att hudmelanompatienter med lägre utbildning har en mer avancerad sjukdom vid diagnos och därmed en sämre chans att överleva sjukdomen" Slut citat.

För mig känns det, helt ovetenskapligt, som en överensstämmelse med min sjukdomsbild. Vi vet ju idag att miljön, dvs uppväxten i en missbruksfamilj, ger en rejäl skjuts för vår egen sjukdomsbild (finns siffror på det som jag tyvärr tappat bort) och har jag dessutom beroendegener så är jag garanterad att få en beroendesjukdom.

Ju mer jag vet om min sjukdom desto lättare har jag att agera för att mildra effekterna av den. Har jag kunskapen så vet jag att jag inte blir alkis om jag inte dricker alkohol, visst, förenklat synsätt kanske men trots allt underlättar kunskapen. Sen att det ekonomiska underlättar för att gömma drickandet och göra det till en välfärdssjukdom är ju också sant. Att döpa om en beroendemottagning till livsstilsmottagning är ju ett sätt att fånga upp det "fiiina" folket för att förändra deras liv och drickande. Personligen tror ju jag att det är ett sätt att skjuta upp ett livsavgörande val eftersom man då inte är en "riktig" alkis utan "bara" en light-variant. Ett tag. Sen kommer verkligheten ifatt.

Jag är idag verkligt medveten om vilken sjukdom jag har, jag är alkoholist, och jag vet att jag idag har ett val att göra om hur min framtid ska se ut. Till hjälp för det valet har jag min historia och hur det såg ut en gång i tiden. Därför väljer jag idag att inte dricka oavsett vad som än händer.

Tack var det valet lever jag idag.