Senaste kommentarerna i forumet

Skönt att höra ifrån dig! Jag tänker på dig och hoppas att du finner styrka. Stå på dig!!
Kram från Framtidsdrömmar

Ja, vad ska jag säga - du har så rätt Lelas: jag borde veta, jag borde ha förstått, jag borde ha lärt mig osv osv osv, men jag har ju inte det, vissa dagar vill jag tillägga.

Efter total anstormning från alla håll så blev det tvärstopp.
Jag kunde/vågade inte berätta allt här, som vanligt av rädsla för igenkänning. Men först var det väldigt lugnt, han tog upp saker och var extremt tillmötesgående om ekonomi, frågor kring barnen mm, och plötsligt som en blixt från klar himmel kom det mail, sms och telefonsamtal i mängd - sambon (och även lite hans familj) hörde av sig på olika sätt, ifrågasatte mitt beslut, påtalade hur illa barnen far, betonade hur mycket jag betyder för sambon, sambon berättade i långa utläggningar hur mycket han älskar mig, att han förändrats, att han ska ändra på saker som rör vårt gemensamma liv, att han vill att jag kommer hem......... Jag svarade undflyende men till slut, i ett svagt ögonblick, lovade jag att vi skulle prata lite. Då, i samtalet, bröt allt samman - precis som vanligt.

Jag kunde inte sitta och säga att jag vill leva med honom - och då kom ilskan, hoten, ultimatumen och allt det där vanliga tillbaka. Jag vet ju det och jag vet att jag inte ska försätta mig i den situationen, men mitt i den där stormen så fixade jag inte det... och mitt i allt det så vågade jag inte ens skriva det här, utan det kom bara ut total skräck, dödsångest och ledsenhet igen.

Jag har varit på samtal och fått massa stöd och det börjar kännas bättre, men jag vet fortfarande inte hur jag ska bemöta sambon. Jag försöker att inte ge mig in i diskussion, men hur jag än gör så får jag bara skit. Det är jobbigt, riktigt jobbigt. Jag slipper ju leva i det där parerandet varje dag, men jag har det ändå med mig hela tiden, men som sagt: det spelar ingen roll: jag försöker vara snäll för att slippa få skäll, men jag får skäll ändå, jag försöker att inte gå in i diskussioner för att slippa få skäll/hot, men jag får ändå skäll/hot, jag försöker att inte säga saker som jag vet gör honom upprörd, men han blir ändå upprörd förr eller senare. På många sätt har det lagt sig de senaste månaderna, men ändå blommar det upp med full kraft när jag minst anar det. Kanske är det en del av det jobbiga - kombinationen att när jag levde med honom visste jag att det kunde komma (och jag var mer tolerant då) men nu hoppas jag bara att jag inte ska vara med om det eftersom jag inte lever med honom och jag blir hela tiden tveksam till mina egna upplevelser.

Min kontakt sa till mig att man brukar prata om att man ska tänka positivt, men hon menade att jag har inte råd att försöka tänka något positivt om sambon - hon menade att jag ska tänka på allt han gjort, varje gång vi pratar; oavsett om han är snäll, mindre snäll eller rent av dum mot mig så menade hon att jag alltid ska tänka på saker han gjort för att bli mer säker på mitt beslut. Låter snurrigt här kanske, men jag tror och hoppas att det kan hjälpa mig. Jag har liksom försökt att tänka att "jag har det bättre nu, det var nog inte så illa", "han är ju snäll emellanåt så det kan nog bli bra", och sambon har alltid, alltid talat om för mig att jag är en väldigt negativ person - och jag är rädd för att vara det så jag har nog försökt att tänka att jag inte ska bara se det negativt, utan typ "jag har säkert lärt mig många saker under vårt förhållande, han har ju varit mycket snäll också" osv, men jag tror att hon har rätt: jag har inte utrymme just nu för att tänka på "allt det fina, allt det mysiga, allt det goda" som vi haft, utan jag behöver nog helt enkelt tillåta mig att tänka på allt det fula, dumma och dåliga med vårt förhållande - jag behöver inte lyfta fram det "bra". Men det är svårt att tillåta sig att tänka så, det är ett arbete!

Men jag mår lite bättre igen...
Tack alla fina ni; fina, underbara människor, tack för att ni är just ni!

Carina Bång http://medberoendeinfo.blogspot.com/

Det ÄR möjligt att förändra sitt liv!

Känner igen mig i dig Fia på flera sätt. När jag dricker har jag en tendens och sitta och ringa folk. Djupt skämmigt efteråt om dom inte dricker själva. Har druckit på antabus - men det är inte kul. Min läkare blev mycket upprörd när jag berättade och det blev en fråga om att vägra skriva ut antabus till mig eftersom han menar att det är så farligt. Man kan exempelvis dö i sömnen!

Lämnade min exman på grund av att han inte såg att vi båda hade alkoholproblem. Det var några år sedan och han har inte ändrat inställning. Dricker varje dag men har inga alkoholproblem och jag som dricker något mer sällan 4-5 dagar i veckan har enligt honom absolut inga alkoholproblem. jag skiter i honom. jag vet vad jag vet och nu vill jag bli fri! Kom igen Fia.

Grodan

för kommentarer Adde och Fyllefia.

Häng på Fia - du har ju visat tidigare att du kan. Känner igen mig mycket i det du skriver på din tråd. Kom igen - nu kör vi!

En peppad peppgroda!

Bra Grodan! Jag ska försöka hålla dig sällskap. Ja nu drack ju jag i morse senast, men känner att det är inte denna väg jag vill ta. Ja, för stunden då. Men det håller inte längre. Vänner, jobb, mannen, hemmet. Precis som du blir jag ganska passiv i en dricka sväng. Bara ligger, fast jag äter inte heller så där spar jag ju en slant.

Hoppas du får en bra kväll med vänner trots eller tack vare drickastopp!

Fia

Så rasade allt igen då. Föll igår. Eller det är väl fel uttryck. Inte ärligt. Jag valde att falla igår. Trots antabusen så var det något i mig som sade: Passa på Fia! När blir du ledig igen i tre dygn. Så jag valde att åka hem, vet ju att mannen inte backar. Snarare blir han glad när jag uppför mig som normalt folk. Det vill säga super till på helgen. Katasrof blev det. Först smuttade jag försiktigt försiktigt. Ville inte ha en Antabusreaktion. Sen gick det "bättre". Bara hällde i mig. Samma i morse när jag vaknade men ångest. Smutta, smutta, hälla, hälla. Sen gör jag dessa knäppsaker när jag är full. Inte bara ringer nära och inte fullt så nära. Jag stjäl! Inte för jag behöver utan för att jag kan. Imorse har jag redan lyckats plocka på mig en klänning, en kvällstidning och ett paket toapapper! Nu undrar ni hur man stjäl toapapper. Jo, genom att stå med det helt öppet under armen och låtsas att man har glömt att det finns där.

Nu sitter jag här i solen och undrar om, bara om jag ska ta en runda till bolaget. Eller plantera lite blommor. Men det känns inte ok att plantera när kallsvetten rinner över ryggen. Bolaget? Eller dyrt vin på krogen. Vin idag och arbetslöshet på måndag? Ja, inte fan är det lätt att vara alkoholist.

FuckedUpFia

Idag har jag städat upp litet grann här hemma, tagit ett litet, litet tag i sådant som blir liggande när jag dricker. Om ett par timmar ska jag iväg och träffa drickande vänner. Har tagit antabus så jag kommer inte att kunna dricka hur gärna jag än vill. Det jobbiga är vad jag ska säga, men jag tänker att det får bli som det blir eftersom det är som det är med mig - jag är alkoholberoende - hur gärna jag än skulle önska att det vore annorlunda..

Har en liten molande ångest över den tid och det liv som jag slösat bort, blandad med en liten, liten spirande glädje. Det är över nu.

Jag ska inte dricka eftersom jag:

när jag dricker gör saker som jag skäms och har ångest över efteråt
förstör mina relationer - vattnar ut kontakten med barn och vänner
stannar upp i min utveckling som människa - allting handlar bara om att dricka eller inte dricka - jag kommer aldrig vidare
är ständigt rädd för att bli upptäckt - sedd för den jag gjort mig själv till
låter mig själv förfalla både fysiskt och psykiskt
förlorar självrespekt, glädje och engagemang
förstör min ekonomi - det är inte bara alkoholen som kostar. När jag dricker snusar jag mycket mer och äter en massa skräpmat när jag är bakis, vilket är både kostsamt och dåligt.
inte kan vara en god förebild för mina barn
tar enorma risker med min hälsa när jag dricker alkohol på det sätt som jag gör. Det är inget skämt att min mamma drabbades av en mängd allvarliga alkoholrelaterade sjukdomar och gick bort i skrumplever.
inte dricker för smaken utan för berusningen
gör mig ensam och isolerad
slutar skratta

Idag ska jag vara nykter

En bestämd Groda

att du vill behålla ditt nick - en positiv riktning. Mot livet - det finns! / mt

här som bekymrar oss och undrar hur du har det. Fint om du orkar skriva en liten hälsning.
Kramar / mt

med önskan om fina dagar / mt

- önskar dig en fin dag! / mt

JAG blir glad för din skull.
Du är ngn speciell , tack själv!
/A

dag... med många nära och kära, middag med nyfångad och nyrökt fisk... lek och spring. Mannen talade med vänner om vad AA betyder för honom, om hur han vuxit som person... med konkreta exempel. Fick uttalad positiv respons.
Livet är bara så... härligt.

Grunnar mycket över medberoende... en långt svårare sjukdom(?) än man kan föreställa sig. Ja så är det verkligen. Ett oerhört lidande som jag känner att jag håller på att "växa ur"...

Skriver som så många gånger förr: Tacksam! / mt

Funderar oxå hur du har det... Var är du?
Tänker på dig!!

...omtanken Fia, för mig FyrverkeriFia, krut i dig ;)

Njae, "viktigare" jobb vet jag inte men jag behövs "här och nu". Så är det ju med alla jobb, om någon i kedjan försvinner kuggar det i något annat led.
Utbytbara är vi däremot alla så det är viktigt känna sig själv och sin betydelse.

Min smärta är under "kontroll", därför är jag hemma, för att undvika tappa kontrollen ;)

för det. Jag antar att det alltid är bättre att uppsöka riktiga specialister. Man har ju lite skräckupplevelser från vårdcentraler sedan tidigare. Får ofta en uppfattning om att man anses vara en obstinat djävel som bara tar upp deras dyrbara tid.

Kvällen igår gick bra för övrigt. Det gick enklare än väntat att avstå.

att jag kunde mig själv utan och innan men har de senaste dagarna sett att det finns mer att upptäcka :-)) Små fina saker som är värda att uppskattas. Som att jag blev oändligt glad för att ett par bekanta har bjudit (jag betalar själv :-) ) med mig på ett event i höst och för att en granne som jag bara pratat lite med kom och bjöd mig på fika igår ! Kanske vardagsgrejer för många men för mig är det stora händelser som gör min dag och det är väl så det ska fungera, att kunna glädjas åt små saker. Fick dessutom en rejäl kram av en tjej idag bara för nånting jag sa till henne ! Lycka !!

Jag upplever just nu nån form av samma känsla som nynykter när jag insåg att jag har ett bra liv och att jag har återfått förmågan att njuta av det. När jag lyfter blicken utanför mig själv och vågar ta emot det som finns och erbjuds så finns också möjligheterna. Och jag törs återigen möta dessa nya möjligheter.

Det är fint att leva.

tillbaka och våga vara vimsig :-) Du har allt att vinna på att vara ärlig inför dig själv och andra !

Krokus sa grannen! Ännu en tokfan tycker jag. Mycket kan jag inte men krokus är väl en vårblomma? Eller kanske inte, säljs inte de illaluktande varelserna även till jul? Ska nog satsa på astrar.

Fia

Krya på dig! Gissar att du har ett "viktigare" jobb än mitt. Vänder papper på en av alla våra myndigheter. Tvivlar på om det ens syns om jag inte dyker upp. Men att bli uppringd konstant under en sjukskrivning får man väl ändå ta som en komplimang? Menar inte att negga din smärta, försöker snarare att uppmuntra. Du behövs ju uppenbarligen.

Krya på dig- i din egen takt! Fia

Folietanten här! Så kommer maken på besök. Jag överdriver säger han. Jag är ju ingen alkis, kan ju bara sluta dricka om det är obehagligt och inkräktar på mitt liv.. Jag tänker att han kanske är en smula slö? Sluta dricka? Bara? Som jag slåss mot detta begär för att mötas av totalt oförstånd från min make. Nej, han är ingen dålig man. Varken slåss eller super okontrollerat. Fast det sista har jag börjat tvivla på lite. Varför är det så viktigt för honom att jag kan ta ett glas vin, en öl, vara som folk? Så nu skickade jag iväg han och inser att han hon kommer att dricka och prata skit om sin elaka fru ikväll. Det känns så hemskt att han inte kan ta mig på allvar? Han verkar verkligen tro på fullt riktigt att hans fru inte är alkis! Mista jobbet? Antabus? Arg jämt? Inga signaler?

FeastyFia

...blir orolig över att inte läsa något från dig flygcert...
Hur mår du?
Kram

...är jag sjukanmäld med en huvudvärk som heter duga.
Har i princip aldrig huvudvärk så bäddade ner mig och somnade om. Vaknade just med samma molande.
Arbetsplatsen hänger på telefonen och det är intressant hur stressade folk kan bli.
Får mig tänka på just det där med allmän stress, som i högsta grad bubblar på arbetsplatsen jag finns nu. Nu "erbjöd" jag dem alla en liten väg där deras allmänna stress plötsligt kanaliseras.
Plötsligt står de och har något konkret att koncentrera sin ofokuserade osäkerhet på. Oj, vad telefonen har ringt, signalen av och lyssnade just på fm meddelanden. Det är inget som står eller faller med mig just idag. Visar tydligt hur hjärnan fungerar. Men visst är det en underbar känsla vara saknad ;)

Du kör din strategi rakt fram. Jätte starkt !
När maken inte går dig till mötes flyttar du.
Skulle vilja kalla dig FANTASTISKAfia!
Det är tåga som heter duga i dig!
Själv är det sisådär med A.........
Men jag behåller mitt nick, så viljan finns ..........
Önskar dig och alla andra en härlig helg nu.
/A