Senaste kommentarerna i forumet

Brutalsug, tjuvsug och tröstsug... Det är nu det jobbiga sätter in. Euforin över att slutat avtar och nu tickar den vardagliga vardag på. Vad kan höja din motivation nu? Sätt upp och titta på pengar du har sparat, träna, gå ner i vikt?

Jag får hjälp av endorfinerna som träningen ger mig. Jag får hjälp av att önska mig befrielsen. Jag tycker folk som inte dricker är coola. Det är smarta människor som tackar nej till att hälla etanol i kroppen! Men visst, börjar man tänka på det som en evighet av att avstå något man önskar, då behöver kanske hjärnan en omprogrammering. Och jag tror det är bra att tänka en dag i taget tills det blir rutin. Jag tror också det är bra att fylla sitt liv med något nytt som uppfyller ens behov, läsa sin tråd från början och titta på motivationen igen.

Så bra att du gav gröna skylten fingret igen. Hoppas du gör det varje dag! Önskar också att du mår bra och hittar ny styrka i din förändringsresa. Gör nya saker vetja. Något du inte vågat förr. Kan inte AA vara en trevlig gemenskap? Det tror jag.

Stora kramar från mig som tränat och trasslat in armar och ben i pass som krävde mycket koordination. :-) Kämpade med att inte känna mig kass. Blev svettig, var första gången och har ju gett mig något positivt idag med!

Kraaaaam! ?

Jag tycker nog att jag har ganska lätt att bygga muskler trots att jag druckit men jag har heller aldrig haft som mål att bli särkilt muskulös utan vill bara hålla mig lagom stark och uthållig. Däremot har konditionen blivit betydligt sämre de senaste åren och det har gjort mig orolig. Jag har också fått högre blodtryck och gått upp i vikt. Vi är alla unika individer som fungerar på olika sätt, men generellt sett är det säkert som du säger farmor :-)

Aha.. Nu börjar det klarna ;-)
Hittade en länk på anhörigsidan som kändes lite malplacerad..
Jag tror att tanken var att den skulle hamna här egentligen ;-)
Eller hur "drickerensam" :-) ?
http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/sa-paverkar-alkohol-din-traning

Hej fina du. Förstår dina funderingar. Alla har dem nog till och från. Jag har förstått det som att det är en sjukdom vi aldrig blir fria från men jag ser också att de är några få som återgår att dricka alkohol men mycket måttligt och har först varit utan länge. Som jag förstår det krävs det 6-12 mån innan de har tillåtit sig. Jag tror det krävs en enorm självdisciplin, strikta regler och uppmärksamhet på sig själv, sina vanor, sin konsumtion. Som jag förstår det ligger beroendet och lurar där alltid och de som druckit mycket måttligt i flera år börjar dricka mer igen. Stingo har ex har stenkoll på hur mycket han druckit detta år. Tror han skriver en logg.

Jag tycker om att du skriver om hur du känner nu. Jag tror verkligen du behöver gå. Egentligen, varför ska vi skämmas? Det är ju starkt att ta hand om sig. Arbetsgivare är skyldiga att hjälpa de som har alkoholproblem och många vittnar hur bra stöd de får. Tror du behöver våga gå dit. Du kommer bra av det! Kan du inte testa på en annan ort först så får du se om du går på möten i din egen senare? Jag har ju mycket att välja på i närheten av jobb men inte på hemmaorten.

Förstår precis vad du menar. Om människorna här fanns i en grupp skulle jag hänga dör var och varannan dag.

Bra jobbat av oss. Vi hänger i Mick. Vi ger oss dagar och veckor. Vi reflekterar, läker och vänjer oss med nya vanor. Förändring tar tid och motivation är en färskvara. :-)

Kram

Jag har inte tränat så mycket i mitt liv som du gjort, men de senaste 10 åren har jag varit riktigt flitig. Har ett ofrivilligt uppehåll nu pga andra orsaker än alkoholen dock och det känns inte alls bra, hoppas kunna komma igång snart då jag tror det kommer hjälpa mig betydligt under den här perioden av nykterhet. Däremot har jag druckit längre än du, tror jag var 13 första gången jag var full. Ända fram till för ca 10-15 år sedan drack jag inte på vardagar men alltid på helgerna och sedan 7-8 år tillbaka dagligen. 7 dagar i veckan och mer eller mindre....oftast mer!!!!

Jag har de senaste 2-3 åren gjort några försök att sluta dricka och klarat ca 1 vecka varje gång - inte mycket att skryta med! Av någon anledning har motivationen sjunkit varje gång efter den tiden trots att jag varit så otroligt taggad och självsäker veckan innan!! - vis av den erfarenheten vet jag att jag verkligen måste hålla fokus och inte slappa till i tänket. Det är livsfarligt för mig att bara tänka "jag tar ett glas vin"...det kan vara som att vända på en femöring vad gäller motivationen!!! Hjärnan är inte ett dugg att lita på!!

Jag hejar på dig farmor, vi klarar det tillsammans! Vi bygger upp våra kroppar från både insidan och utsidan och har som mål att möta 2017 nyktra, friska och snygga!!! Ja, det är mitt långsiktiga mål.....mitt första kortsiktiga är att känna hur det kan vara att vara helt nykter en hel månad! Jag gissar att det kommer vara en häftig upplevelse :-)

här är inslaget:

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/sa-paverkar-alkohol-din-traning

Ja det vet jag inte riktigt. Känner att jag är rätt sur och bitter nu. Men det går väldigt upp och ner.

Idag blev det en liten folköl till maten när vi hade gäster. Trodde att vi pratat om endast alkoholfritt, men han höll inte med. Tycker att jag lägger mig i, tjatar och surar. Med rätta. Men det är svårt att släppa. Och svårt att tro att han inte kommer fortsätta tänja på vad han riktigt bestämt sig för egentligen.

Jag funderar mycket just nu på hur livet kommer att bli i framtiden, kommer jag nånsin få mitt riktiga liv tillbaka, ett liv utan alkohol, kommer suget en dag att försvinna helt om jag lyckas hålla mig nykter tillräckligt lång tid, är det någon som vet om det någonsin går att bli av med suget helt, bli helt frisk igen??

Jag börjar känna mer och mer att jag skulle behöva prata med någon i verkligheten som är i samma sits som jag är i, då är väl alternativet AA.
Givetvis är ni helt suveräna alla vänner här, men det skulle vara bra med någon in real life att prata med.
Men att gå till AA skrämmer mig lite, rädd för att bli påkommen, skammen, en hel del vet vart AA har sina möten på orten där jag bor, så det känns olustigt att dyka upp där, tänk om någon från mitt jobb ser mig där tänker jag.

Tänk att gå på ett AA möte ihop med alla er här, det skulle kännas tryggt, och vad roligt att få träffa er, det tänker jag ofta på ?

För övrigt känns det just nu stabilt trots återfall i lördags, jag har inget sug nu och mycket är inplanerat till helgen.
Nu fortsätter resan.
Ha det bäst alla ?

Så är det Andreas! Konditionsträning fungerar dock bättre och påverkas inte lika negativt. Efter en berusning tar det flera dagar för kroppen att återhämta sej och kan börja bygga muskler ?. Bra motivation va? Finns att läsa på SVT. Vetenskap. Så påverkar alkohol din träning.

Kolla telefonnummer till primärvården redan nu! Ring och boka tid i morgon!
Ja, det är du som har sjukdomen alkoholberoende och det är du som själv måste söka och ta emot hjälpen.
Din särbo står vid din sida och stöttar dej igenom processen som du måste Igenom! Det är ju Underbart! Jag har också en underbar make som stöttar mej, vi hällde ut vinet tillsammans. Men det är jag ensam som måste hålla fast vid beslutet. Dag 3 kommer imorgon för mej!

Jo jag funderar ibland om det är anledningen till att jag inte bygger mer muskler (tränat nu i snart 3 år). inte lika länge som du, men ändå.

Det som ställer till det är ju ofta ens egna känslor inför att t.ex. Säga nej. Då brukar det kunna bli lite bökigt och man förstorar reaktioner för att man på nåt sätt känner sig skyldig. Skönt att det verkar ordna sig med vännen. Tacka nej utan så mycket funderingar tycker jag. Oftast är det ju inga problem utan mest ens egna könslor som spökar.

Välkommen Cruella! Jag är en hälsosam vältränad farmor som tränar regelbundet sedan 20-års ålder ( oj, nästa 40 år) Alkohol fanns inte i min värld förrän för 20 år sedan då jag fick ett nytt umgänge. Vin till maten på helgerna osv. De sista 10 åren har jag ibland funderat på vanorna. De sista 5 åren har jag druckit 5 av veckans 7 dagar. Försökt dricka mindre, hittat forskning och argument som talar för att det kan gå...
Men inte för mej! För första gången tar jag nu ett alkoholstopp!
Jag har brutit ner min kropp inifrån samtidigt som jag tränat och varit mån om utsidan.
Men det senaste året har förfallet av kroppen börjat att märkas. Magen plufsig, ansiktet lite
hängig, ryggen inte längre tydligt muskulös...
Det går inte att bygga muskler på samma sätt när man är alkoholdriven, även om man är nykter när man tränar! Så säger forskningen och det är en bra tankeställare för oss som tycker om att träna och vara i form!

Å vad bra att det reddes ut så här. Visste inte riktigt om jag skulle säga till att jag tog ordet från inlägget ovanför, eller om det var onödigt. SÅ viktigt kändes det kanske inte men jag blev lite obekväm eftersom ordet inte var mitt. Gillade också ordet så jag använde det helt enkelt som rubrik. Hoppas du slipper mer Brutalsug Zorro.

Hade iallafall vett o bara dricka 1 öl, dags o gå o lägga sig snart då hunden väcker mig tidigt imorgonbitti..

Visst befinner vi oss på en slak lina, och jag håller med dig helt, jag funderade innan på sommaren och semestern som vi har framför oss, och det känns ogörligt precis som du skriver.
Semester och sommar har ju alltid varit kopplat till kalla öl, vin och grillfest, jag fick nästan panik när jag tänkte på det innan, hur faan ska detta gå.

Vi måste nog tänka mer kortsiktigt som idag dricker vi inte, imorgon vet vi inte.
Att tänka på semestern fick jag sluta med bums, jag höll ju på att bli knäpp, nu tänker jag, vad som än händer idag så ska jag inte dricka.
Tror det är då här vi måste tänka Zorro.
Kämpa på.

Bra och vara redo imorgon när suget kommer. Göra annat/äta något/kall dusch/godis osv.

Härligt! Längtar efter vår solen.
Dag 6 snart slut. Blev en dag här på a-hjälpen. Ny dag att fixa imorgon. Dag 7. Inget glas för mig. Jobb i siktet.

Hej och tack farmor! Någonstans vet jag att jag är värdefull, tack för att du påminde mig. Fast just nu känns det som jag inte har gjort mig förtjänt av något eller någon. Har det jätte-jobbigt när särbon kärleksbombar, lyssnar och lovar att vi gör detta tillsammans. För det är jag som har ställt till det. (låter som en martyr)
Jag väljer primärvården i första läget. Orkar inte riktigt ta steget att redan nu berätta för arbetsgivaren.
Imorgon börjar dag 2.. Vi hörs, känns fint att vi är flera som kämpar tillsammans!

kompisen som jag sagt nej till klantigt hörde av sig på sms nyss o ville ta en kvällspromenad, jag missade dock meddelandet så vi får gå nån annan kväll. men... jag kan sova lugnt nu :-) jag har gått o muttrat hela dagen, men skönt att jag inte gjort något som får relationen bli helt förstörd. visst är hjärnspöken konstiga....

Ja, vi gör resan tillsammans! Ok, 2 månader för hjärnan, 6 veckor för levern har jag läst. Vi kommer att möta våren med fräsch blick och fin form.

Vad menar du hevvi?/Besviken

Tack solapan! Såg att även du är i början med din kamp, bra!
Har gjort några tafatta försök tidigare att ta tag i min situation, men det har ofta slutat med haveri redan efter ett par dagar. Ingen risk för dricka idag, mår alldeles för dåligt för det. Vet att det blir mer lömskt när den värsta abstinensen lagt sig.
Men denna gång ska jag ta striden. Lättare här tror jag med alla som stöttar och vet vad som krävs.

Jag vill förtydliga mitt inlägg. Det säkraste och bästa sättet att förändra sitt drickande är att aldrig ta det första glaset. Om jag känner att det inte fungerar för mig att dricka ett par glas så måste jag sluta helt och hållet. Det är både ett hot och ett löfte.

.