Senaste kommentarerna i forumet

Vet att många här inte tycker om när vi räknar dagarna??
Jag måste just nu, Hurra nu är de dag 5? de känns så bra!,
Hade tänkt att till helgen så kan jag väl ta lite a, men just nu så känns det så bra.
Jag ställde mej frågan VARFÖR? då kommer jag vakna på lördag morgon och må
Så dåligt som jag har gjort så många gånger. Tror inte de är värt de.
Just nu får jag planera en belöning i helgen av riktigt god mat?

Hej Zorro! Även jag saknar dina inlägg och kommentarer. Hoppas läget är stabilt!

Jag visste ju att jag hade problem, men ville inte sluta. Först insåg jag inte men när det hände mig saker att jag hade stora problem. Jag tror trollas kille vet att han har alkoholproblem men vill och kan inte bryta trenden. Man kan ha insikt men inte vilja att sluta.

Ja, det gick igen. Tack för uppmuntrande ord. Jag mår så mycket bättre efter bara två dagar utan A. Vågar inte ropa hej än, men två dagar har jag iallafall. Det är jag tacksam för.

Ikväll och tog en öl (alkoholfri förstås). Hittade en kvällstidning på bardisken och när jag läst den slog det mig att det var första pubbesöket på flera år. När jag drack alkoholen var det något som hände ofta. Att slinka in på en pub. Oftast på nya platser, men även på väg hem för att laga middag. Det kunde då bli ett par öl och de dracks ofta i ett snabbt tempo. Det var ganska trevligt att sitta där tidigt på kvällen och titta lite på de andra gästerna. Killar och gubbar vid bardisken. Några drack alkoholen som jag brukade. Njutningsfullt men girigt med tilltagande berusning. Andra satt och pratade vid borden. Förmodligen de som har mindre problematiska dryckesvanor. När jag var yngre kan jag nog säga att jag nästan bodde på min stampub. Lediga dagar kunde vi träffas där alla polarna redan efter lunch. Det var det mest naturliga som fanns, och där - utanför Sveriges gränser - var det ingen som då tyckte att det var något konstigt med det.
Jag har tidigare snittat minst 200 pubbesök på ett år och nu gått till ett på två år. Det är bra märkligt hur livet förändrats.
På en timmes besök har jag tidigare hunnit med fyra öl på, så blev det en. Toabesök 0.

Oavsett stad eller land. Om jag gått in och ställt mig vid baren så har det alltid lett till spontana samtal med de andra dryckesglada grabbarna (är oftast grabbar) som står där. Det händer nog knappast av sig själv när man inte dricker alkohol. Jag tar då drickat och en tidning och sätter mig vid ett bord. Där kommer ingen och startar ett spontant samtal. Så visst är det ensammare när man inte dricker. Å andra sidan slipper man ju en massa heltokig självupptagna typer och många skruvade samtalsämnen.
En ny upplevelse rikare.
/PP

Känner att den senaste veckan har varit så fantastisk på många sätt. Vi träffades jag om min sambo efter att inte setts på 3 månader. Det var omtumlande. Jag tänkte hålla mig till saken och bara lämna det han behövde men jag bröt ihop. Sa att förlåt och att jag skulle söka hjälp. Jag sa att när jag är frisk så kan vi försöka igen. Han sa bara det får vi se.
Dagen efter fick jag gå hem från jobbet. Så ledsen och uttömd på känslor.
Jag träffade en ny psykolog som sa något som ingen annan sagt förut. Kan hända att din sambo gjort dig illa men den som gjort dig mest illa är du själv.
Tankarna bara snurrade. Så jobbigt det var när jag kom på att jag väntat så på hans gottgörelse men jag då. Alla jag plågat under 15 år men min frustration. Särskilt mina barn som har sett en mamma som varit helt nedbruten och ledsen. Jag tänkte på de tolv stegen och kände så starkt att jag måste också gottgöra så gott jag kan. Min dotter sa, värst var att vi visste inte inte hur vi skulle göra dig glad. Ombytta roller där jag var ett ledset barn.
Så tacksam att jag nu börjat min egna resa och att jag ser lite klarare. Tänker att jag är lika beroende av honom som han är av alkoholen. Tänker en dag i taget och att jag ska hitta vad som gjort att jag utsatt mig för det här under så många år.
Kanske vi kan mötas om han också börjar en resa.
Tack för detta forum.

Tänk inte på det. Jag har nog läst fel.

RaniLee, hur är det?

Hoppas att du bara har fullt upp och mår bra. Om inte, att du vågar fortsätta skruva och tar nya tag. :-)

Kram

Välkommen ?
Jag startade också en tråd i dag, vi får kämpa tillsammans☺️

Vilken summering! Ja, det långvariga drickandet leder ju bara en väg. Vi blir beroende. Starkt. Du har tagit dig igenom en del av den värsta tiden och du verkar ha bra insikt om vad A gör med dig och ditt liv. Hoppas mötet med läkaren gav något.

Lycka till! Vi ses :-)

Keep up th good work

Bra att du vill ta tag dina problem

Gick inte att radera dublett :-/

Välkommen Trebarnsmamma!

Här finns fler trebarnsmammor (och pappor) som fastnat i vinboxarna! Härligt att du startat din tråd. Vad har du för strategi för att klara av nykterheten första tiden?

Lycka till. Vi följs åt här :-)

Gumbo, grattis till din nykterhet och hoppas fortsättningen går som du önskar. Och att badrummet blir fint! :-)

Går det bra Andreas?

Hoppas du får till din vecka. Din kropp skulle bli glad och behöver få lite lättare att rensa ut gifterna utan att behöva kämpa med ytterligare gift. Kram

Halloj Zorro. Hoppas det går stabilt framåt. Saknar dina fina varma inlägg i forumet, men du har kanske viktigare saker för dig... ;-))

Kram

Hur gick det med den? Hoppas du inte ramlade i grytan. ;-)

Jag ger mig inte!

Har du hittat bra stöd än? Vill så gärna läsa här att du mår bättre och vågar ge dig själv ett bra istället för destruktivt liv! Har försökt tolka bokstäver här och där. Betyder de något? I alla fall livstecken....

Och det är en bra egenskap. ;-)

Det låter som du ger dig själv lite ny näring. Härligt! Det gör jag med, annars blir det för tomt och trist. Finns så mycket vi gått miste om som ger andra kickar, eller hur?

Jag vet att du klarar det!!! Hejar på dig!
Kram

Hur går det för dig Raje?

Hoppas det går bra! Om inte, släpp inte taget, fortsätt bara och räkna ihop dina nyktra dagar. Lämna inte forumet. Läs och skriv. Det är väldigt nyttigt. ;-)

Härligt!

Jag har också hund och en, numera sedan flera år, nykter man som blir ledsen när jag gått ner mig...
Tror du klarar det. Du är på god väg.

Detsamma!

Tack för dina kloka ord?
Jag har tur, måste ut varje dag och gå ut med hunden?
Vi går långpromenader flera gånger om dagen i ur och skur.
Nej jag slutar inte för att jag måste...JAG vill själv. Min man är otroligt snäll, men han
Blir arg och lessen för att han är rädd om mej..Meditera kan jag prova hemma själv, jag lyssnar mycket på böcker, tror att det finns någon bok på Storytel.❤️❤️
Önskar dej en härlig kväll!!

Bra. Ja, jag vet, tiden går supersegt i början och jag blev beroende av forumet första tiden. ;-))

Rätt som det är har det gått en vecka och sedan två. Efter tre började suget minska rejält för min del. Tankarna finns kvar och suget kommer ibland men det är mycket lättare. Man vänjer sig sakta av med att koppla ihop allt med A. :-)

Ge dig tid nu. Idag är vi nyktra. En dag i taget. Vet att du klarar det.
(Se till att inte hamna i risksituationer innan du känner dig mer stabil. :-)

Kram

tänker på dig och hur du har det och saknar dina inlägg ... Bara det vill jag säga .. Kram från Pippi