Senaste kommentarerna i forumet

Låter bra med boken och att det finns bra poänger i det han skriver.
Blir till att ta sig tid i helgen och läsa mer i den.

Grattis till två veckor!! =)

Läste din målsättning som är satt på 1/7 och tycker det är bra och imponerande att sikta en bit fram. :) En tanke jag får dock men det är främst när jag går till mig själv är att om jag skulle "släppa loss" i juli efter 6 månaders uppehåll så skulle det kunna gå ganska snabbt att jag var tillbaka i samma dryckesmönster som innan uppehållet. Tänker främst på att det är högsäsong för drickandet med varma sommardagar och många som vill parta loss osv. Vet inte om du ser någon fara med det?

Tycker du är duktig och du verkar motiverad, fortsätt på din nya väg så kommer allt gå bra för dig (om jag får gissa)! :)

Allt gott!

Det där smådeppet och dåliga samvetet har ju lättat sedan jag tog bort vinet.
Nog kan jag känna mig lite låg ibland men inte som tidigare.
Tidigare fanns det alltid något skäl för att få dricka. Stressigt på jobbet, bra dag på jobbet, jag är värd lite vin osv. Gott och slippa sova, sämre, dåligt samvete och att vara seg var och varannan dag.
Gott att du mår bättre och att du noterar positiva effekter du får av att inte dricka, bra att påminna sig om det.

Tack Nora och Aeromagnus för era svar.
Jag och min man går båda på samtal var för sig. Vi har varit på familjerådgivningen också, men tyvärr kändes det inte som det gav oss någonting så vi gick bara ett par gånger. Verkar inte finnas några fler alternativ när det gäller parsamtal om vi inte vill gå privat, vilket är väldigt dyrt. Speciellt som min man bara har ett syfte med samtalen och det är att det ska bli bra mellan oss igen. Medans jag vill att han ska förstå mig varför jag vill lämna och vad många år av missbruk gör med anhöriga.
Min man har inte druckit något nu sedan jag sa att jag ville skiljas och då kan han inte förstå varför jag fortfarande envisas med att säga att vi inte har det bra. Han kommer aldrig mer att dricka, säger han (vilket han sagt förut flera gånger såklart)! Allt det här med att jag vill lämna honom har för honom kommit som en total chock säger han. Hur kan han INTE ha uppfattat detta, då jag har sagt flera gånger under flera år, du dricker för mycket, jag orkar inte leva så här, jag kommer inte att stå ut med ditt drickande. Dessutom har vi flera i vår bekantskapskrets som skiljt sig pga alkoholproblem. Hur kan då allt detta komma som en chock för honom? Det kanske du, Aeromagnus kan svara på? På något vis hade det ju varit enklare om han inte låtit bli att dricka nu, då tror jag inte jag hade haft så svårt att lämna. Inte heller haft sådana skuldkänslor.

Ja det är nog bra att lära känna sig själv bättre och få insikt/verktyg i hur man kan hantera/förändra sitt beteende.
Att ta kritik och hantera pekpinnar är inte heller mina starkaste sidor. Har även svårt för att inte låta mig påverkas av andra människors humör.
Det vore nog inte så dumt och gå på kbt, ska bara få tummen ur och boka en tid också..

Bra kämpat i dessa två veckor! Snart har det gått 4 veckor, och efter det........8:-)

Inser att jag inte alls känt mig deprimerad på ett litet tag.
Är ganska uppvarvad istället och det är intensivt på jobbet.
Hade jag druckit, så hade jag gärna druckit en flaska idag. Då hade jag också skämts, sovit sämre och varit en segare o mindre ambitiös arbetskamrat imorgon. Och förmodligen haft minst en lättare huvudvärk. Skönt att inte dricka, inte ha druckit.
Vill bara få motionerat också, men nu blir det nog inte förrän på fredag.

Lycka till med vecka tre!

Allen Carr är ganska pratig när han ska få fram sitt budskap men jag tycker att han har sina poänger.

Idag är det 2 veckor utan alkohol. Känns som att det har gått längre tid än så.
Har fått några sug efter rödvin men det är hanterbart. Känslan är ändå att skulle jag haft vin så hade jag stjälpt i mig minst två glas ganska snabbt istället för att smutta lite långsamt. Det gör att jag nog bör avstå vin en längre tid. Har satt målet på att va fri tills 1/7.
Fick mitt bokpaket på posten igår. Köpte Äntligen full kontroll av Allen Carr, ska bli spännande och läsa den. Enligt författaren så ska det va busenkelt efter man läst den att slippa suget utan att använda ren viljestyrka.
Efter två veckor utan alkohol tycker jag att jag har blivit allmänt piggare, och sover bättre på nätterna. Magen mår bra igen utan en massa svid. Finns säkert mycket mer i min kropp som mår bättre utan belastningen.

Hej Anders 43 och Mic 99
Jag har som ni druckit i många år och, precis som ni, så har mängderna ökat mer och mer. Även styrkan på alkohol. Förr en 3.5 öl- idag gin och wiskey. Bestämde mig när jag vaknade efter jul med den hemskaste ångest jag någonsin haft. Nä nu j...lar tänkte jag. Nu får det vara stopp.
Nu har jag inte druckit på 18 dagar. Det har gått lite upp och ner men jag har läst mycket här och tagit till mig av alla bra tips som folk har skrivit. T.e.x att dricka cola eller något gott när jag kommer hem. Inte sprit. Jag har även tränat lite ibland.
Jag märker att jag mår bättre och bättre för varje dag, mindre ångest och klarare huvud. Det är värt allt. Min självkänsla är lite bättre och jag är gladare. En dag i taget, ingen sprit ikväll så imorgon kommer jag att må bättre. Tycka om mig själv lite mer.
Sedan försöker jag inte tänka på framtiden. Den vill jag inte sia om men nu mår jag bättre igen och det är värt allt. Tror egentligen inte att jag kan dricka normalt.
Nu ska jag dricka mer cola och se en spännande dansk deckare.
Kämpa på en minut i taget. Ni mår bättre imorgon...lovar. Lycka till. Jag är glad över att kunna läsa och finna tröst i att jag inte är ensam :)

Blandmissbruk? Fick ett gäng nya insomningstabletter av min läkare idag, jag är så glad och lättad. Det har varit tufft att sova utan när man har använt dessa i över 10 år dagligen. Kanske är det inte heller läge att just i nuläget snabbt lägga av med dessa då de också har en ångestlindrande effekt. Har sovit som en kratta 3 nätter utan tabletter - och det gör ju inte precis att man känner sig starkare och stabilare. Läkaren vet inget om mina problem att hantera alkohol.

På väg till jobbet i morgon efter drygt en vecka - och det känns helt ok. Kan inte säga att jag har något sug efter alkohol i nuläget, och känner mig trygg med vetskapen om att jag kommer att kunna sova ordentligt med hjälp av mina tabletter. Kanske lite väl mycket att försöka bryta två beroenden samtidigt. Och så snuset. Nåja, det får hänga med ett tag till, även om det skulle vara både skönt och pengabesparande att slippa även den lasten.

Kommer inte att tacka ja till något med alkohol på ett bra tag - är för mörbultad och omtumlad för det. Funderar självklart på om jag någonsin....... Kanske var inte det här min botten? Kanske finns min botten runt hörnet? Det får framtiden utvisa.

Välkommen hit, jag är själv ny här och har fått upp ögonen för hur alkoholen förstör och förtär människor liv. Så även mitt. Jag har inte tagit någon form av alkohol på sex dygn, och det har gått bra. Det kommer det att göra för dig oxå, bara du har bestämt dig. Lycka till

Hur går det Mic? Tänker på dig - och hoppas att du svettas o har det jävligt i abstinensen - och inte sitter med en whiskey i soffan...:-) Kämpa på!

Phu.....nu känner man igen sig igen....:-)

Tillfälligt fel på grund av uppdateringar av sajten. Vi har nu åtgärdat detta.
/magnus

Alla inlägg kommer upp i bokstavsordning........oavsett när de är gjorda.......

Hoppas att du tittar förbi här fortfarande.
Hur går det för dig?

Skriv av dig här även inte blir en lätt och spikrak väg, jag tror att det hjälper.

Bra jobbat Ann!! Hoppas att du klarar helgen - utmaningen! Om din syster "haft" problem med alkohol så borde det väl inte vara några problem att förklara, och tacka nej?! Jag är också inne på dag 7 i nykterheten. Det känns bra - men abstinensen var inte att leka med de första dagarna.....

Kämpa på!!!

Dricka för mycket

Vi som har alkoholproblem sårar inte, ljuger inte de vi älskar med flit för vi får en oerhörd ångest och skuld. Vad gör vi då? Jo vi dricker för att döva den sjukdom vi har. Blir som ett ekorrhjul. De vi lever med får också skam och skuld, ett sk medberoende där man skuldbelägger sig själv precis som du och så många andra. Även om man är sårad, arg och förbannad på den som dricker så finns det någon strimma av hopp att man ska tillfriskna. Tyvärr så måste personen på något sätt själv inse sina problem och ta hjälp. Det är inte bara att flytta ut som du skriver men DU kan inte leva så här och DU kan inte få din man att sluta supa. DU måste tänka på dig och ditt bästa. Kommer du må bra av att stanna i relationen???? NEJ! Kommer du må bra av att lämna relationen??? NEJ MEN det sistnämnda kommer att gå över. Kan ta tid men det är övergående. Det är inte övergående att stanna i en relation som man inte mår bra av. Valet är ditt och mycket svårt men om inte du ska gå under måste du tänka på dig själv. Inget/ingen kan ändra på din mans inställning till a förutom han själv.

Om du inte klarar dig utan a har du ett väl utvecklat beroende och behöver snar hjälp för att inte hamna i missbruk. Ta kontakt med beroendeenhet/läkare eller arbetsgivare så att du kan få behandling. Risken är signifikant att du kommer få problem med jobb, familj, vänner och framförallt din hälsa.

Vad bra att du har börjat fundera på hur alkohol påverkar dig. Precis som du beskriver kan omgivningen ibland reagera före en själv på ens alkoholvanor. Det som du nu har uppmärksammat - att du behöver alkohol nästan varje dag för att klara av vissa känslor, att du har sug, att du hamnar i konflikter och att din oro och ångest ökar är signaler som du gör rätt i att ta på allvar. För många är det här forumet till stöd då man vill förändra sina alkoholvanor. Det kan ta tid innan någon svarar i en ny tråd. Fortsätt gärna skriv och berätta på vilket sätt du vill göra annorlunda. Hur skulle du önska att det såg ut för dig?

vänligen Li-Lo
Alkoholhjälpen

Tre dygn utan kontakt. När jag tänker på hur vardagen präglas av alkoholen och den oberäkneliga stämningen känns det så absurt. Man kan inte ha det så. Jag är så glad att ha min gamla vän som förstår och känner mig sen tonåren. Våra familjer har följts åt i alla år och hon har också sett utvecklingen. I morgon flyttar jag hem, misstänker att min tjurskallige man inte har något nytt att komma med.

Så roligt att din dotter har kommit till dig! Förstår att det måste kännas mycket lättare för dig nu. Hon kommer säkert att må bättre och bättre.
När min dotter mådde dåligt då gjorde jag så mycket roliga saker jag hann med tillsammans med henne och som du säger så lättar de upp just för stunden och jag tror att de stunderna blir viktiga och gör att det så småningom vänder. Jag och min dotter har inte pratat direkt mer om de jobbiga åren, men jag är övertygad om att hon vet att jag ställde upp allt vad jag kunde och att det var väldigt viktigt för henne då. Idag är hon en bit över tjugo och vi har en väldigt bra relation. Jag är så glad ´över att jag vet att jag gjorde allt vad jag kunde för henne då.
Jag önskar också att jag hade kommit så långt som du i min relation till maken, men tyvärr är jag inte tillräckligt stark just nu så allt står stilla.
Du är stark och jag beundrar dig.
Kram

Så härligt Izzy att du och dottern är tillsammans i lugn och trygghet nu! Och du tar hand om det hela så klokt. Kram, kram / mt