Senaste kommentarerna i forumet

Ett sent svar på din fråga...

Jag försöker skapa bra rutiner och gå långpromenader varannan dag, tidigare varje. Jag har en fast tid yoga varje vecka. Jag har denna vecka bokat in mig på tre tränings och yogapass ytterligare. Jag vet inte hur jag kommer träna men bra är väl att röra på sig lustfyllt ca 3-4 ggr i veckan. Vill inte överdriva. Det går inte alltid att få ihop och jag försöker tänka långsiktig denna gång och hålla undan tankar som nu ska jag bli bäst, supervältränad och stark. ;-)

När startar du din tråd? Vore kul om du startar en. Hur är det med dig?
Kram

För era inlägg i min tråd! Blir alltid glad och följer er resa på vägen.

Vi får inte glömma varför vi är här. Jag vill skrika till hela världen att de ska inse att alkohol är ett jävulusiskt gift. Det är som att kasta sig själv på en spikmatta och bli överkörd av pansarvagn. Om vi överlever är det bara fullt med hål!!

Envishet, mod och vilja önskar jag oss alla ❤️❤️❤️

Blir mer och mer övertygad om hur mycket elände alkoholen ställer till med!!!

Läser i andras trådar om hur livet blivit likt mitt och många andras med A som bästa kompis. Vi lever normala liv och dricker till fest, middagar och i gott sällskap. Vi får barn och familj. Vi jobbar, har dåligt samvete för alla krav vi inte hinner uppfylla. Arbetsmarknaden blir tuffare och alkoholen alltmer tillgänglig. Relationen går på tomgång och barnens behov ska tillgodoses. Någonstans där så har vi druckit alkohol i kanske 20-25 år och det är socialt accepterat att dricka lite vin var dag, så länge man sköter allt annat. Och det gör vi ju också men inom oss har en urholkning skett och alkoholkonsumtionen satt sina spår.

Vi börjar må lite dåligt, får lite ångest, blir tröttare, orkar inte med kraven på oss, hinner inte med våra egna behov, kapar fritidsintressen, motion och roliga aktiviteter. Det dåliga samvetet för allt, oron, dålig sömn, stress, sämre energi och prestation på jobbet, dålig självkänsla och utstrålning, blir till slut konstant. Den enda vi ger massor av tid och uppmärksamhet är - alkoholen!

Ytan är fortfarande ok men snart orkar vi inte längre. Det håller inte. Vi spricker inifrån och utifrån samtidigt! Vi blir håglösa, olyckliga, rädda, initiativlösa, argsinta, egoistiska, tråkiga, passiva avarter av oss själva som till slut inser att det inte går att leva med sig själv och sitt liv längre.

Då finns tre alternativ:
Att fortsätta supa och långsamt ha ihjäl sig, plågas, plåga och rasera allt fint på vägen
Att ta livet av sig snabbt
Att bryta med alkoholen och återta makten över det liv vi fått chansen att leva

Nu hoppas jag att ni som är unga inte kommer dit. Jag hoppas att alla här väljer och lyckas med det tredje alternativet.

Det finns så mycket fint kvar. Jag ler och skrattar oftare, sover bättre, är klarare i huvudet, ger mina barn kärlek och tid, får mer gjort, ger mig själv förlåtelse, tid, motion, lust och vila. Utan A mår jag så mycket bättre

LÅT MIG KoMMA IHÅG ATT LIVET ÄR SÅ MYCKET BÄTTRE UTAN ALKOHOL!
❤️

Så skönt med era svar och att ni välkomnar mig här!
Ztark, håller absolut med om att jag lurat mig själv med att koppla av med vin. Det knäppa är att trots att jag genomskådat lögnen gjorde jag på samma sätt igen ändå. Så dumt.
Leverjag, du verkar vara i samma sits, du förstod min situation med en gång. Tack för alla tips! Jag har inte fått kbt utan en annan sorts samtalsterapi. Den har hjälpt mig hantera situationen i det akuta sjukdomsskedet men stresshantering ingår inte och det har du helt rätt i att det hade varit bra. Nya vanor, andra sätt att varva ner, hunger och törst - det var bra tips! Tusen tack, nu ska jag klura ut hur mina nya vanor ska se ut!

Precis så blev det för mig med.

Var alltid glad när jag drack tidigare i livet. Full av sprudlande energi men åren går och när jag började dricka ensam och använda det som medicin, tröst, motor och avslappning gick det bara utför. Belöningssystemet är rubbat och den grå filten har lagt sig tungt över livet.

Läs gärna vad jag skrev i min tråd för att påminna mig själv lite nyss. Finns bara en sak att göra- förändra sitt drickande!

Härligt Vida!

Sköt om dig :-)

Tack Leverjag! Dina ord känns så starka och så välbehövd just nu! Jag vill absolut sluta, jag har bestämt mig - jag är bara så rädd att misslyckas återigen. Jag känner mig alldeles för svag för att klara det ibland... och så finns alltid den där lilla djävulen som sitter på min axel och pratar i mitt öra... "du har haft en tuff dag, du behöver slappna av", "du kan alltid sluta imorgon också, vad gör en dag till?" "Nu har du klarat dig i två dagar - du förtjänar ett litet glas!"
När jag tänker på hur alkoholen har påverkat mitt liv de senaste åren så måste jag säga att först och främst så känns det som att jag inte har levt alls - jag reagerar bara på vad som händer omkring mig, men har inget drag och ingen initiativ i mig att göra nåt. Jag har inga hobbyn kvar, jag orkar sällan att träffa mina vänner, jag gör sällan nåt riktigt roligt med barnen under helgerna... vänner och släktingar brukar ofta skoja om mitt drickande. Mina föräldrar träffade en kvinna nyligen (nån släktings ny flickvän) och ringde upp mig dagen efter "Hon är jätte skoj, du skulle älska henne - hon kan dricka lika mycket som du!" De menade inte att såra mig på nåt sätt alls, men jag skämdes bara så himla mycket...
Jag är trött på att leva såhär! Jag vill ha mitt gamla liv tillbaka - jag brukade vara full med energi och ha tusentals tokiga idéer varje dag. Jag vill inte vara den trista personen som jag har blivit längre - jag vill hitta min livsglädje igen!

Håll ut Anki

Du kan om du vill. Ditt liv är helt klart styrt av alkoholen och det går bara utför. Se till att ta en längre period nykter så att du får balans igen och känna hur det känns att bli avgiftad. Ditt sug minskar med tiden. Läs i andras trådar och läs hur alkoholen påverkar oss både psykiskt och fysiskt. Det är obehaglig fakta att ta till sig men också viktig kunskap för oss att se hur vi påverkats av alkoholkonsumtion under en längre tid.

Se till att inte ha något hemma. Din man får absolut inte köpa åt dig om du ska klara av detta, tänker jag.

Bestäm dig om du verkligen vill sluta. Tänk på följderna av ditt drickande med tiden. Många här som berättat om det. Vi stöttar så gott vi kan härifrån!

Läs i andras trådar som har varit här länge. Där finns många knep. Vi måste lära oss vad som triggar oss att dricka, i vilka situationer och varför då. Vad är det vi vill fly ifrån eller uppnå. Hur kan vi ändra våra vanor och rutiner så att vi inte riskera att dricka. Bra att fundera på dessa frågor.

Se till att undvika situationer som triggar igång
Ha ingen alkhol hemma
Se till att inte vara hungrig eller törstig
Ät något starkt
Ta en rask promenad
Meditera, träna och gör något som lugnar
Prata med någon
Ändra vanor då du brukar dricka, gör något helt annat
Suget går ofta ganska snabbt över för stunden
Ta en dag i taget

Tips som fungerar för många men du kan säkert komma på flera ;-)

Känner igen mig anki, vad ska jag göra nyss pensionär och försörjer min fru som jag alltid har gjort, har nu druckit i fyra dagar men vill sluta, ska jag ta ut skillsmässa???

Du har så mycket i ditt liv som pressar på nu. Känner med dig. Ja, du vet ju att det inte blir bättre med alkhol. Ångesten och oron blir värre. Har du något sätt att kopplat av på så att ditt huvud får vila? Inga syskon som kan avlasta? Någon att prata med?

Bra att du dricker så lite som möjligt och jag skulle verkligen rekommendera att du gör något som får dig att må bra, koppla av och känna glädje, för att orka med allt.
Var rädd om dig!

Kram

Ja det behövs lite jävlar anamma tror jag. Hela processen att bygga upp sig själv tar så lång tid, går fortare att brytas ner.
Går på samtal varje vecka, det hjälper enormt. Var där igår å kom till nya insikter, är nog därför jag känner mig Arg å less på alltihopa. A är ett gift å löser upp allt i dess närhet...
Tack för din respons och ditt stöd ? känns bra
Jag önskar dig ett bra liv oxå

Har alltid sprit hemma och vill dricka kontrollerat, men det blir alltid några dagar för mycket, finns det något knep??

Absolut, om vi känner igen oss!

Välkommen förresten. Du kanske har missat flera diskussioner om stress och vindrickande hemma för att varva ner efter jobbdag, här på forumet. Jag är själv rädd för just det. Risken är att jag också trillar pga av det. Förra gången hade jag lika långt uppehåll som du och började så smått när jobbpressen ökade igen och sedan eskalerade det, tills jag bestämde mig för att stoppa.

Stress, smärta och alkohol (droger) involverar samma delar av hjärnan och påverkar belöningssystemet så vi får obalans i det.

Jag tror att din/vår stresshantering måste ändras. Risken är att du varit nykter när du haft ditt lugnare tempo och inte behövt hantera det under dina jobb- förhållanden. Fick du inte gå på kbt? De brukar sjukskriva och erbjuda terapi för att den utbrända ska lära sig hantera stress bättre. När man en gång varit stressad så är känsligheten för stress större än hos andra. Stresströskeln är lägre oftast hela livet. Har du fått anpassade uppgifter på jobbet?

Jag tror att du omedelbums måste bryta, helst med terapi och nya vanor efter jobbet. Min terapeut gav mig uppgiften att träna mindfulness/meditation varje dag. Jag går också på yoga. Det är bra mot stress!! En stor risk för mig är hunger och törst vilket jag ofta har efter jobbet. Se till att dricka och äta något innan. Gå och träna något, så kommer du inte ha samma sug när du kommer hem. Det är svårt men tror vi måste ändra våra vanor och lära oss att varva ner på ett hälsosamt sätt. Många som är i din/vår sits.

Lycka till nu. Bra att du börjar skriva här!

planen höll inte. Har inte druckit mycket, men mer än det inget alls som jag lovade mig.
Jag har inte tränat och tagit itu med maten alls... Jag började bra men en vaknatt vid min mammas sida kastade ikull mina planer och dränerade mig från all energi. Jag vill att hon ska dö och slippa det liv hon har nu men jag vill samtidigt behålla min mamma. Hon tog sig igenom den här gången. Hur många gånger ska jag orka sitta bredvid och badda pannan med fuktig duk. Jag orkar inte så många gånger till.

Hej Trollis!

Bra med ilska ibland som ger kraft. :-) Du ser hur ditt liv nu styrs av alkoholisten och jag hoppas verkligen du får distans på alla sätt så att så att du kan leva ditt liv och ge dig själv utrymmet. Jag har äntligen insett på riktigt hur viktigt det är att ta hand om sig själv, ge sig energi, omvårdnad, kärlek och tid för att vara i sitt jag. Först då kan vi vara en bra medmänniska, partner och förälder.

Hoppas du hittar ditt jag och gör det som leder dig till ett bättre liv!

Jag känner igen mej till 100% när jag hade jätte stressigt på jobbet, så var de jätte skönt att komma hem och lugna sej med en flaska vin.
Bara att de blev inte bättre, nästa morgon var jag trött och ännu mer stressad. Man är bara ute efter en snabb "lösning" och lurar sej själv.
Var härligt att du kunnde göra en paus på 3-4 månader GRATTIS!!

Tog en frisk långpromenad å nu känns det lite bättre. Borde fortsätta mitt rensande egentligen men har ingen lust just nu.
Har börjat gå igenom skåp å lådor på övervåningen, sorterar å kastar. Ska så småningom hitta styrkan att lämna det här sambolivet som dränerar mig. En dag i taget...bygger sakta upp mig själv.
Måste förändra mitt tänkande och beteende, är så djupt medberoende man kan bli. Är medveten om det nu..kan bara fixa mig själv...min sambo får ta sitt eget ansvar..han varken kan eller vill sluta dricka och jag orkar inte leva med dessa konsekvenser längre.

kommer sol. Idag fick jag sms från min dotter med fråga, om jag kan hämta mitt barnbarn på dagis. Räkna de lyckliga stunderna blott. De kommer då och då.
I går var jag och lyssnade på prästen Olle Carlsson. Nykter alkoholist. Jag skall läsa hans böcker.

Jag kände precis likadan igår. Åkte hem efter vad som kändes som struligaste dagen i mitt liv - bilen hade fått punktering 2 GÅNGER under samma dag (andra gången var verkstaden fel), så jag spenderade största delen av dagen med att byta däck och åka fram och tillbaks mellan verkstaden, hemma och jobbet. Barnen kom alldeles för sent till skolan och dagiset och jag blev sen för att hämta de efter skolan också och hann bara precis att skjutsa dem till simskolan. Dessutom hann jag knappt få nånting gjort på jobbet pga allt. Så på väg hem blev det tungt och suget på vin blev så himla stark. Jag insåg att jag heller inte hade ätit på hela dagen och knappt druckit nån vatten, så det kan ha bidragit också...
Såg till att äta massor tills jag inte orkade mer när jag kom hem och sen drack jag massor med jos, så då blev det mycket bättre med suget. Får se hur det blir idag...lite orolig - dag 3!

jag tillskriver allt positivt som hänt att jag slutar ned a men stor del är också att jag tagit mig loss från ett destruktivt äktenskap men allt hänger ihop,

Oj vad jag känner igen mej.
Skillnaden är att min man inte tycker att det är OK längre eftersom jag är arbetslös just nu och håller på att
starta eget företag och det händer förståss INGENTIG:
Nu är jag inne på min 4.de dag utan a och sitter och funderar på om det inte finns något att fira, så jag kan få min man att
köpa lite vin, men NEJ jag måste fixa det.
Skönt att inte vara ensam och att vi kan stötta varandra.

Gott med medmänniskor som delar. Jo det här med att lära mig mina triggers är ett bra val, likaså att faktiskt lära sig mer om vad alkoholen ställer till med i kropp o hjärna. Idag känns det en aningen bättre då jag tagit ett nytt beslut, jag ska inte ge upp eller låta mig besegras bara för detta sned språng. Detta kan jag tacka Er för som skrivit och fått mig att tänka till, igen. Det är nog mestadels vana om jag ska vara ärlig för många gånger är jag inte alls sugen, utan det går på ren rutin. Händer det då något som ställer till det och som jag känner att jag inte riktigt klarar av att ta itu med så är det så lätt att bara göra som jag alltid gjort innan. Det är just detta jag måste ändra på. Hej på dig och ha det bra!

Hej läste det du skrev och håller faktiskt med dig när det gäller detta att räkna dagar. Det känns mer som om att det stressar istället för att jag blir sporrad, ska försöka lägga ner det och bara ta en dag i taget. Och det är ju som du skriver den tiden man varit ren kan ju aldrig tas ifrån en. Sen ska jag försöka vara lite flitigare här på forumet, men ibland känns det som om alla skriver så bra och kan förklara sina känslor på ett väldigt bra sätt. Det känns lätt som om jag inte riktigt kan samla tankarna och sätta ord på dom, men det räcker ju faktiskt med att bara skriva det man känner. Jag själv känner ju att jag får otroligt mycket hjälp av att läsa vad ni andra skriver. Ha det gott!

Ja det är verkligen sorgligt ? men du har rätt...måste börja tänka på mig själv först.
Sitter här å tänker igenom vårat förhållande...usch..så mycket vidrigt som hänt under alla år.
Han erkände i lördags när han inte drack en enda öl att han kämpade mot suget...men det var ju inte för att han var alkoholsugen utan det var ju bara ölsmaken...tror han hade kaos inom sig själv hela dagen..gick över i söndags då han fick i sig nästan halva plattan.
Min sambo förnekar för sig själv, tycker att om han står emot 1 dag så är man inte beroende, bara lite sugen!!!!!
Han fattar inte hur sjukt det låter? han tjatar på mig att jag ska dricka, ta några öl med honom...å herregud vad jag är tråkig som inte vill det, han kan då bli tjurig å dra iväg, hitta nån att dricka med eller supa ensam i garaget. Oftast kommer hans far (med bil) å gör honom sällskap i garaget.
Efter några timmar tar gubbfan bilen å åker hem, har varit på väg att ringa polisen många gånger. Men vi bor långt ifrån närmaste station så han hinner lätt hem innan de är på plats, tyvärr.
Känner att det blir mycket "svammel" från mig nu, men allt är kaos i detta läge.
Livrädd å panikslagen med mega ångest inför julledigheten