Senaste kommentarerna i forumet

Grattis till 100 - LenaN

Tack snälla för er omtanke. Jag försökte verkligen förklara att och varför jag inte orkade men svaret blev ett ut i kylan. Och ändå sa jag att jag kunde ta dom en natt eller en kväll men icke...
Det är tråkigt för det drabbar ju andra familjemedlemmar också. Bl a ett syskon som konfirmeras snart och där hon inte tänker vara med. Inte vill man ventilera det med andra så mycket heller för att inte starta en massa pajkastning och skitsnack. Får bli här då. Så trött. Så in i h- vete trött på alltihop...

Och jag förstår ditt resonemang.
För en alkoholist, så är "en öl" ibland lika med en 6-pack folkisar..
För min gubbe, är "ettpar öl" lika med 4 - 6 stycken 7,2or... + lite till om andan faller på..
Nog, eller lagom är det inte förän allt är urdrucket.. Han kan mycket väl påstå en kväll när han är "sugen" och har köpt hem inför helgen: Äsch, jag tar det här idag, så skippar jag allt imorgon..
Det där med "skippar" innebär i hans fall, att han åker till matbutiken när de öppnar klockan 8 eller senast halv 9 dan därpå och köper sig "några" pilsner.. Vilket kan betyda allt från en 6-pack folköl till en back lättöl...
Räkneförmågan och det logiska tänkandet har sedan länge försvunnit..
Vi går t.ex. aldrig ut och äter numera (eller vääääldigt sällan) För ska det vara vin till maten så tycker han att det inte ska knusslas med ett glas var, utan han beställer in en hel flaska på en gång.. Och sedan måste man ju någonting i baren innan man går hem...
Att han innan dess grundat med ett par öl innan vi överhuvudtaget gick ut "räknas inte" i hans värld.. Och så är det nog för de allra flesta..
Inte märker han heller att hans toleransnivå sjunkit drastiskt med åren.. Från att ha varit knappt salongsberusad på en hela vin, till att bli märkbart påstruken efter 2 - 3 folköl..
Fortsätt du att ventilera.. Jag har själv lärt mig en hel del genom att läsa.. (och blivit lite lugnare genom att skriva..)

Oj då. Det var lite oväntat att brännvin skulle smaka bra efter så lång tid. Kanske läge med försiktighet. Tack för att du delar med dig av erfarenheterna. Själv har jag ju varit svag för champagne och rött vin. Men när jag sniffade på champagnen senast i lördags så luktade den kattpiss. Sniffade på mitt favvovin som jag också serverade i lördags och det luktade mest surt. Jag har dock inte smakat, men tidigare kunde jag hänga med näsan i glasen och njuta hur länge som helst.

Hej nyckelpigan, du säger att du har en fantastisk man och barn, ändå dricker du för mycket, och det låter som det beror på din uppväxt. Den viktigaste personen i mitt liv är mitt barn, jag vill inte att hen ska ta efter mitt beteende. Jag vill att hen ska bli en harmonisk och livsbejakande person. Tänk om hen uppnår allt hen vill men ändå dricker för mycket bara för att hen växte upp med en full morsa. Jag har börjat leka med tanken att jag nu efter knappa tre vita veckor (minus midsommarafton) kan kanske dricka lite med måtta. Så korkat men ändå. Är det en magisk gräns efter 2-3 veckors uppehåll som gör att man lurar sig själv? När jag läst här på forumet tycker jag mig skönja detta mönster att man tror sig kunna dricka måttligt när den första abstinens perioden lagt sig. Nåväl jag får se hur jag gör, ska i alla fall vara nykter ett par veckor till innan jag vågar chansa. Jag ska och måste förändra mitt drickande för mitt barns skull. Har varit arg och sur de senaste veckorna, får så dåligt samvete, måste fokusera på målet, att ge mitt barn en nykter förebild. Kramisar myrkotten

Själv borde jag ha klivit av redan i Partille eller Lerum, men så blev det icke. Förhoppningsvis är det SJ som kör även detta tåg, så vi kan räkna med både förseningar och inställda avgångar. Har nu klivit av, vet inte riktigt var jag är. Det är mycket skog och snårigt runtomkring, men jag har lämnat järnvägsspåret bakom mig i alla fall. Tänker hålla mig från andra färdmedel och sliter nu till fots.

P&K

Tänker att det här inte är en behandling som du på något sätt här förtjänat. Instämmer med Lena att det bör ventileras med dottern. Klargör att du blev ledsen av att bli behandlad så här. Din dotters beteende antyder att det inte är första gången hon behandlar dig illa och att det nu är dags att stå upp för sig själv. Eller hur? Jag tror att många som dricker för mycket låter sig behandlas illa, eftersom vi själva tror att vi inte är värda bättre. Men det är ju ett feltänk.

Stå på dig. ♡

Sitter nu också och tåras över ditt inlägg # 687. Så fint, så glad jag är för dig. Så bra det går. Vilken livsförändring som du genomgår!

Därtill - grattis (eller vad man nu säger) - till dina 100 dagar!!!! Härligt med många dagar i bagaget. Det blir liksom en trygghet i sig själv.

Varm kram till dig från mig

Vad är det som göra att du känner dig osäker? Är det för att du egentligen vill försöka dricka "normalt"? Eller är det för att Almedalen är så starkt förknippad med alkoholen? Visby i sommarsol med uteställen i parti och minut...? Eller är det helt enkelt för att det är första gången nykter? Det kanske är bra att fundera igenom vad det är som stör dig och varför. Likaså kan det vara bra med en plan. Hur ska du hantera suget, påtryckningar, den allmänna tillgången osv.

Sedan kan det ju alltid funka att skrämma sig själv lite. Dvs en bläcka i fel sällskap just där och då kan ju få konsekvenser för karriären tex. Det är sådant som jag har lyckats med bland annat och det är jävligt jobbigt i efterhand.

Jag tror i och för sig att du kommer klara dig fint. Men det beror på din egen inställning, om du förstår hur jag menar. Om du bestämmer dig så fixar du det.

Stor kram till dig

... som klev ut genom fönstret, nej, nån sån är jag inte. Men däremot fyller min nykterhet hundra dagar i dag, ty 14 veckor + 1 dag = 100. Trevligt. Jamen, grattis på sig då, Nykterheten!

Har en tråd där i medberoende.
Kände att om jag skriver här kanske nån kan hjälpa mig få en syn från andra sidan.
Vad föregår i huvet innan helgen, när helgen kommer."bara" folköl och vad det innebär ??
Vet personen om vad det innebär att ta 1 öl???? Som oftast å alltid blir många.
Nånting som kanske gör att man får en insyn...

Tragiska vad som till å med för mig blivit "normalt" . Inte att jag själv dricker så (typ aldrig nu mera, avskräckt vad alkoholen gör med människan)
Å tidigare som många beskriver att jag drack för att han skulle dricka mindre.....
Testat dricka mycket så han nästan inte fått nått (men nog har han reserver El grannar).

Tack för era tankar etanildrift och ett bättre liv.

Tack för dina ord, de hjälper verkligen! Kram

Tack! ska läsa.

Våra gubbar uppträder nästan exakt likadant med sina tirader och alltihop. 40 år har vi levt tillsammans och det är inte lätt att lämna det invanda livet med barn,barnbarn, grannar, trädgårdar och ekonomisk trygghet. Vet inte om det är värt det. Jag vill inte bli bitter och jag vill heller inte låta mitt liv styras av hans variationer mellan surgubbe och jovialisk historieberättare, gärna skitsnack om kompisar och grannar som bara han själv tycker är intressant. Så jag vidgar mitt umgänge och hittar på egna grejer, får se hur länge det håller. Du har tagit ett steg till, jag följer dig och sympatiserar med dig, etanoldrift!

Nej blev slutordet med ett kommatecken. Jag är inte så flink på hur man skriver och redigerar på sidan. Men det kanske fick en symbolisk betydelse?

Löften ger han aldrig, min man. Som mest ...
Jag ska dricka mindre
När då? Sen.
Hur mycket mindre? Mindre, sa jag ju. Om du tjatar dricker jag mer.
Några dagar senare ...
Har du bestämt dig konkret, hur ska det gå till?
Måste du ta upp det just nu? Du har ingen timing, du får ingen framgång.
Det finns inte något tillfälle som är rätt att tala om ditt drickande.
Fattar du att alkoholismen är en relationssjukdom?
Sluta mästra mig, har du läst på nu igen? Tänk efter vad som är dina problem! Varför äter du piller?
För att jag lever med en man som inte kan ta hand om sig själv på nätterna och jag vet aldrig hur kvällarna ska sluta. ( jag tar en låg dos venlafaxin sen ett halvår för att orka med
vardagen. Att sexlust försvinner har föga betydelse i sammanhanget )
Min man ber aldrig om ursäkt, för honom är det synonymt med att krypa till korset.
Han vill ha mycket bekräftelse om han har klippt en häck eller tvättat bilen eller köpt en ny gräsklippare.
Nej,

... när jag läser ditt inlägg, FM.

Tänker på det här talesättet - kan inte exakta ordalydelsen, men nåt sånt här: Människor behandlar en inte hur som helst, dom behandlar en såsom man ger dom tillåtelse.

Skulle det vara tänkbart för dig att i lugn och ro bestämma vad du vill säga till din dotter angående den här händelsen, och sen säga det till henne, i lugn och ro?

Det är jobbigt att märka sånt där, att man duger utifrån prestation. Om man kunde hitta startknappen till sitt eget kraft- och värmeverk nångång. Då skulle det inte längre bekomma en så mycket att ställas ut i kylan av någon annan. Man vet att man duger i alla fall. Jämt och alltid.

Kram på dig. ♡

Jag har slutat tro på löften om att "dra ner" och dricka måttligt.. Jag VET, att är första klunken tagen, så kommer allt som inköpts för dagen att åka ner efter..
Jag vet att vi som står bredvid, in i det längsta hoppas och tror.. Men om vår "alkis" inte har insett problemet (och det gör de sällan)
Så finns det inget vi kan göra, mer än ta oss ur den omedelbara närheten..
styrkekram vännen. du är långtifrån ensam om att ha fått dina förhoppningar krossade..

Eller köper du det starkaste de har på systemet?
Som jag ser det, så har du problem med någon sorts "separationsångest" som du försöker "döva" med alkohol.. Och då inbillar man sig gärna att man dricker för att det är "gott"..
Min man är alkoholist, fast han förnekar det.. Dricker nästan aldrig starksprit men är väldigt begiven på vin och öl..
Inte vilken öl som helst, utan med en alkoholhalt på minst 7%.. (annars är de inte "goda"..)

Det är konstigt,ena stunden är jag så rastlös,andra stunden lägger sin ett lugn över mig och jag känner tacksamhet övet att jag tagit beslutet,inte dricka mer....och jag känner mig trött på ett naturligt sätt...ska nog gå ut med vovvarna ett tag,Tur jag har dom!

Läs trådarna, för det finns många, många olika varianter på "beroende" och alkoholism.. Jag är själv medberoende och har varit farligt nära att fastna i en beroendeproblematik själv (mycket för att jag försökte minska min mans drickande genom att "hjälpa" honom att dricka ur..
Jodå.. han har alkoholproblem och då spelar det ingen roll om det är folköl eller brännvin..!

En dag i taget!
Rastlösheten är för jävlig, jag håller på att bli TOKIG! Vet precis hur det känns.
Tänker på dig!

Har varit på långpromenad med mina hundar 1,5 timmar.Skönt.Har bestämt mig att inte besöka bolaget,ska ta en dag i taget,vänta ut värsta suget.....det måste gå,jag vill bli av med suget för MIN EGEN skull.Har tidigare kunnat vara nykter i veckor men alltid hittat ett skäl för att trösta mig med alkohol.Jag har inte sug,egentligen,är bara så rastlös.....men det kanske är typiskt när man känner av suget.Dom veckorna jag inte druckit har jag varit stolt över mig själv och självförtroendet har vuxit,och så är man så feg så man raserar allt med att dricka.Tack för stödet!Kram!

Måste erkänna att jag tog mycket illa vid mig av att bli sågad jäms med fotknölarna av dottern. Försöker att inte älta men det snurrar ändå. Att allt gott man försökt göra inte värderas för att man plötsligt säger ett tydligt och klart NEJ! Dessutom med en rimlig förklaring. Det kanske är det som är det största felet. Nån sa till mig att" Det vet du väl att morsor är som dörrmattor. Fast man torkar av skiten på dom så ligger dom alltid kvar". Jo, jag är nog fastspikad i golvet dessutom :).
Vad tydligt det blir. Jag blir omtyckt för vad jag gör- inte för den jag är. Och det blir aldrig bra nog ens i mina egna ögon. Kanske därför vinet är som en mjuk gosig famn.

Usch, vad jag gnäller.. Fast det här är ju min tråd så det skiter jag i ;).

Även fast vi inser, att vi inte kan förändra ett förbannade jota..
Jag har också funderat över faktumet, att vi kvinnor låter våra "alkoholister" kidnappa våra liv i betydligt högre grad än män, med alkoholiserade kvinnor..?
En man stannar inte hos sin alkis, utan tar sig därifrån eller sparkar ut henne mycket fortare (om de inte har samma problem)
Medan kvinnor alltid förutsätts "ta hand om"....
Jag tror att det är dags att verkligen titta på sinnesrobönen och konstatera VAD vi kan förändra och sedan gå vidare med vissheten att i det här fallet så HAR vi gjort MER än vi egentligen kunnat.
Vi kan inte förändra en annan människas tankar och känslor.. inte heller deras beteende.. (vi kan iofs få dem att "gå på vita knogar", men då anser de inte själva att de har problem, utan gör det av bekvämlighet för husfridens skull)