Senaste kommentarerna i forumet

Jag klarade det!!!

Bra kämpat Fling ?

Ja, ångesten är borta nu, och imorgon är det fredag och då kommer suget igen, börjar känna det redan nu och börjar bli orolig, men jag ska fixa det, den första vita helgen på flera år nu ska bli av.

Den rubriken var det :)

Den skrev jag på sidan för anhöriga till missbrukare .
Jag minns att för länge sen skrev jag nåt liknade med ev samma rubrik om det kan ha med det att göra .
Lättast är att jag starta en ny tråd.

alla mönniskobarn! Nu börjar det bli långa uppehåll mellan inloggningarna mörker jag. Många nya på forumet och man hinner inte följa alla. Men det kanske blir så med tiden. Har fullt sjå med min fysiska åkomma och hur jag ska hantera den. Än har jag inte börjat självmedicinera med vin i alla fall, vilket jag har full förståelse att folk med smärta gör. Painkillern nr ett. Det vet jag ju men sen får man ju ta efterdyningarna också och dom är ju inte så roliga.
Det rullar på i alla fall. Kram på er alla ❤️

P.S LN- du är den jag alltid kommer att minnas från min tid på forumet:). Tack ❤️

Gå till en terapeut och prata av dig och få perspektiv. Du behöver få känna att dina tankar är sunda och hitta sätt att hantera dessa labila/knepiga människor. Gud vad jobbigt att ha det så. Jag vet hur det känns att vara ensam i en familj och det är väldigt nerbrytande.

Sök styrka utanför familjen och bygg upp dig själv är mitt råd.

Kram

Idioten, typ efter 3veckors nykterhet. Är du nynykter?

Suget var starkt ikväll. Dottern låg på golvet i köket o grejade med något pyssel. Allt jag kunde tänka o känna var att " men ska hon inte gå på toa nån gång eller gå o hämta nåt". Jag ville bli ensam i köket för att kunna smutta. Jag borde ju ha känt lycka över att hon är där jag är...

Nej, inte dricka närmaste tiden om du ska få någon ordning på kropp o knopp, tänker jag.

Mod nu att våga stå emot tankarna som bara vilseleder. Ge dig själv en chans tycker jag.

Härligt Fling!

Tack!! Behövde verkligen dom orden nu för att inte falla för den lilla lömska rösten som säger "men bara en öl kan du ju faktiskt ta". Nej det behöver jag inte för jag kommer att känna mig så nöjd imorgon om jag inte dricker ikväll!

När kände du att hjärnan började bli mer klar?

Tack, Leverjag :)
Är så sjukt jag läste en alkoholdagbok från september 2013 (då hade jag insett och accepterat att jag var alkoholist).
Måndag: 2 vinare
Tisdag: 2* 0,5l + 2 vinglas
Onsdag: 4* 0,5l
Torsdag: 6* 0,5l
Fredag-söndag: konstant full/berusad, 1bib, 2* 6pack 0,5l

Alltså. Jag är kvinna, 165cm lång och väger 58kg. Hur fan orkade min kropp?????!!!????

Det är ju helt sjukt! Det här var standard. Så här såg mina veckor ut.

Ge en liten hint , så kanske han inte blir bakis och ni kan ta tag i problemet.

Tack för ditt svar, jag tror att ditt råd är det jag måste ta till mig, hur jobbigt det än är. Det kanske är det som kan få honom att förändras också.

Jag tror att jag själv också använder hans vänner som en ursäkt till hans drickande... för att släta över och göra det okej. För han borde väl lika väl som jag kunna styra upp alkoholfria kompisdejter. Och han har en stor familj att umgås med, som alla är ytterst sparsamma med alkoholen. Så han skulle inte bli isolerad utan alkohol... även om en del vänner skulle försvinna.

Vi ska ha parmiddag på fredag, med alkohol förstås. Jag vet inte om jag orkar vänta till lördagen med att ta upp detta. Då kommer han dessutom vara bakfull och då funkar det inte att ta upp saker. Men annars måste jag ta det med honom innan middagen och det känns inte heller bra...

Hur ska jag lära mig att leva med den? Jag träffar vänner o min mamma o pappa men jag träffar inte mina barn så ofta o det känns så tomt. Det känns som det är jag som är boven i det här dramat. Att det är jag som har gjort fel! Att jag ska straffas på nåt sätt! Känner mig så ledsen idag o jag vill bara glad. Jag vill ju börja leva nu men jag kan inte. Vad är det för fel på mig...

Du kan , är stolt över dig

Idag finns saker att fira, och jag gör det alkolfritt! Känns grymt! Vet att det kan bli jobbigt senare ikväll så därför skriver jag här nu för att peppa mig själv till att det blir alkoholfritt ikväll. Jag kan, jag vill, jag ska!

Släktrelationer är speciella. Man kan bara inte kapa dem utan vidare, som man trots allt kan göra med vänner som man inte känner samhörighet med längre. Min pappa försvann ur våra liv när vi var små. Han fick en hjärnblödning och blev nog personlighetsförändrad (det förstod jag inte då). En dag var han bara borta. Det visade sig att han hade åkt till sina släktingar. Mamma blev lämnad med oss, tre barn, men hans släkt tog på något konstigt sätt hans parti. Vi, speciellt mamma, blev syndabockar, för jag vet inte vad. Den släkten undvek jag ända tills pappa dog och skulle begravas. Begravningen började bra, vi samtalade och pratade med varandra men framåt natten slutade allt i tumult och jag har inte haft med dem att göra sedan dess. Jag kunde bryta med dem eftersom jag inte har någon som knyter oss samman. Du har en mycket besvärligare sits. Det har precis som du skriver egentligen inget med alkohol att göra men det är klart att det får dig ur balans. Jag hoppas att du kan finna något sätt att hålla dem och vad de säger och tycker ifrån dig.

Förresten, det framgick kanske inte att min svärmors reaktion INTE beror på att jag drack vid ett tillfälle nu (det vet hon inte), hennes reaktion är kvar i allt det gamla... Jag var på väg utför och när jag möttes av hennes reaktion blev jag självdestruktiv och återföll i mitt gamla beteende - försöka glömma för ett par timmar eftersom allt gjorde så ont. Det betyder inte att det var hennes fel att jag fattade ett idiotiskt beslut, bara att jag måste hitta ett annat sätt att hantera detta på... Frågan är bara hur... Vi får se.

Tack Idioten (även om det känns konstigt att kalla dig det)! Det betyder så mycket att höra det. Kram

Magont (väldiga smärtor) var inte "bara" magkatarr, utan (tarmfickor och tarminflamation) Divertikula. Så jag har legat med dropp och fastat ,sedan i måndags morse på sjukhus. Kom hem igår, men är inte riktigt bra än. Dag 11 och inte en tanke på a då jag varit utslagen. Jag har verkligen haft tid att tänka och jag struntade i allt utanför sjukhuset. Det var inte dumt alls, att få stanna upp.

Ser fram mot helgen då familjen kommer på besök. Kommer att servera alkoholfritt vilket inte kommer att väcka några frågor då jag inte är återställ. Gästerna är min dotter, make och mina barnbarn. Jag har även varit ganska öppen i diskussionen med min dotter, för hennes skull. För framtiden...

Prövningarna framöver förutom helgerna blir, ett företagsmingel, en privat fest, julbordet med jobbet och julenhelgen. Fast det står de flesta inför nu och säkert ännu mer. Jag känner att jag kommer att utnyttja mina "sjuka" tarmar till max -tyvärr, jag står under diet!

Tack för peppningen!

Allas våta dröm är att kunna dricka normalt men vi som fastnad i detta vet att det inte går. Det är allt eller inget som gäller för oss. Då finns det bara en väg att gå och det är att inte dricka alls. Jag hoppas och tror du är stark att klara av helgen som kommer nu! All lycka till dig idioten!

Jag hoppas kunna komma på förmiddagen. Skulle gärna stanna hela dagen men jag har bjudit in långväga gäster sedan lång tid (de reser med fly och tåg). Hoppas på fler tillfällen.