skrev Nynykter i Vägen tillbaka till mig själv

Nä, inte var det något återfall...
Jag delar din inställning att inte betala för alkohol. Men, ärligt talat, hur fasen hade man råd egentligen? Det är ju så fruktansvärt dyrt med alkohol! Jag tycker att jag borde ha en massa pengar över nu, men det har jag inte. Konstigt. Kan det bero på att jag roar mig med att byta ut garderoben? Det blir många besök på Tradera. Först bestämde jag mig för att ha en väldigt klassisk garderob i sobra färger, du vet en sån där där alla plagg kan kombineras med varandra?
"men mamma, blir inte det väldigt trist? Du älskar ju färger" sa barnen.
Tror du jag lyssnade?
Nä, när jag satt där med mina perfekta ensembler tyckte jag det var inte trist men -APTRIST!
Så nu säljer jag det svart-vitt-beiga och budar på kläder i vackra höstfärger.

Det är en jobbig process du går igenom just nu. Jag slås av att din man vill köpa saker medan du jobbar på din andliga utveckling. Lite diskrepans där..?
Jag hejar på dig i din personliga utveckling!

Kram från Nynykter


skrev Nynykter i Filosofiska rummet

Svårt att smyga nu. Jag snarare KLAMPADE in här i julefriden. Uppdaterar mig lite, men det finns så mycket att läsa...Härligt att så många i ursprungsfamiljen är nyktra! Bra jobbat! Jag är också nykter. Har firat 10 månader nu och ser fram emot ettårsjubiléet för att ha klarat av alla de besvärliga tillfällena. Men julen har gått bra. Min käraste erbjöd sig att inte ställa fram snaps på julbordet och det kändes bra. Själv har jag inget kulturellt kapital i form av snapsvisor och tillhörande dryck, så det skulle bara bli konstigt om jag och barnen skulle sitta och lyssna på andras snapsande och sjungande. Jag har INGA problem med att andra avstår alkohol för min skull. Det känns rätt bra faktiskt.

Faktum är att jag har blivit mycket bitchigare sen jag slutade dricka. Jag som alltid trott att jag var så himla SNÄLL. Men nähä, Dompa har rätt - jag är fröken Bitsk.


skrev Dompa i Filosofiska rummet

...Frk Bitsk smög in i rummet ;-)


skrev Dompa i Mitt nya år

Fortsätter på tankegången män och kvinnor....eller kanske ont och gott? Jo...det kan nog vara så att vi hanterar kokosnöten på lite olika sätt. Jag tror också att män har generellt (hukar mig...jag med) lättare att släppa nöten. Det finns ju fler!!! (se alla män som är seriemonogama) Alternativt banka sönder fällan/ buren den ligger i för att på detta sätt kunna plocka ut den. Sen att nöten också gick sönder under processen...ja, den hade vi ju inte tänkt på. Vi har ju "vunnit", sitter med en rutten/trasig nöt. Men det är våran nöt :-(.

Så tänker jag...men bara generellt.

Skönt att ni har det så bra nu, du och din gubbe. Kan sitta och se en film och diskuter nollöl, AA, what ever och allt är lugnt...och inte bara på ytan. Gör mig glad och skänker nog andra kokosnötsinnehavare hopp...fast jag tycker inte man ska jämföra nötter ;-). /R


skrev Dompa i Dompa!!!

Jaha...nu när jag vet mer blir jag ännu nyfiknare på boken ;-). Galenskap är fascinerande tycker jag. Dessutom hade det passat med att läsa om Vatikanen just nu då jag ska åka ner till Rom nu på förmiddagen. Stannar över nyår. Ska bli skönt. Rom är verkligen den eviga staden och för ett historiefreak är den som julafton kanske borde vara. Full av överraskningar...men samtidigt så närvarande.

Ser att det har skrivits mkt om dårar och galenskap i trådar...uppenbarligen är det inte bara jag som blir nyfiken.

Dagarna lunkar på här...har haft riktigt härlig egentid. Promenader och utflykter...ser inga problem med ensamhet. DET ser jag faktiskt som en styrka...att jag vågar vara ensam. Bådar gott för ålderdomen. Se där fick jag en klapp på axeln ;-). /R


skrev vill.sluta i Att vara lagom

Jag å ena sida bara inte vill, jag SKA!
Tack för att du finns, du ger hopp.
/A


skrev mulletant i Hur finner jag styrkan att gå min väg?

skrev Mammy Blue - jag klistrar in för jag kan inte säga det bättre:

"anhöriga har ett h-e

med oss alkisar. Jag läser mycket på anhörigdelen på forumet och känner igen mej som den som orsakar problem.

Man blir som beroende som en blind och döv, med bara ett mål i sikte: nästa möjlighet till att bli full. Enda sättet att kunna fullfölja den missionen är att hänsynslöst skyffla undan allt och alla som står i vägen. Den lille jäveln på axeln är ens husgud, hans ord är lag...

Som någon skrev så är likheten med orientering slående - man springer runt med karta och kompass för att navigera sej runt hindren anhöriga, jobb, för att snabbast möjligt komma till nästa kontroll, nästa fylla...

Stackars anhöriga..."

Jag (mt) har lärt mig mycket genom att läsa på missbrukardelen av forumet. Det här inlägget är ett av kortaste och rakaste budskapen. Allt gott, vi följs åt! Kram / mt


skrev mulletant i Jag vet faktiskt inte om jag vill stanna ens om han slutar dricka...

här på dina nödrop flygcert. Jag skriver nödrop för så uppfattar jag dina inlägg och tydligen flera med mig.

Det känns för mig som att du når fram till oss, rakt in - men vi når (ännu) inte fram till dig. Och det är antagligen helt i sin ordning - vi kan dela och återge vad vi läser, tänker och känner... till och med ge råd - men det är du som måste handla och då måste det vara rätt för dig. Du måste komma till din egen gräns och själv ta ansvar för dina val.

Jag kan känna stor oro för dig och ert barn. Jag kan känna vanmakt. Skulle du vara innanför mitt handlingsområde skulle jag överväga att ringa socialtjänsten med tanke på barnet - jag skulle naturligtvis berätta för dig om min oro, att jag funderar över att kontakta soc och att det handlar om barnets rätt till en trygg tillvaro. Jag tröstar mig med att du har en samtalskontakt som du berättat för och att du varit i kontakt med kvinnojouren. De är vana att bedöma när man har ansvar att ingripa.

Vi vet så lite om dig och ditt liv fram till nuet. Det vi människor gör eller inte gör, förmår eller inte förmår, beror ju till en del på det som varit och vad vi lärt (mest omedvetet) av det. Det var nån som skrev att du (och din man) just i detta nu visar ert barn er modell för hur vuxna förhåller sig till varandra. Jag tror inte att du vill att er flicka ska gå in i ett liv som det du har nu. Jag tror inte att hennes far skulle önska att hon lär sig anpassa sig och kuvas! Jag tror att han, liksom du, önskar att hon blir en stark och självständig tjej som kan forma sitt liv på ett gott sätt!

Det är starka mönster du och ni har att bryta. Du kan bara ändra ditt och det är stort nog - både så att det kommer att kräva styrka av dig men också så att det ger stora möjligheter för framtiden!

Fortsätt skriva här och reda i dina tankar. Hoppas att mina allvarsord inte skrämmer dig - det är inte meningen. Jag vill ändå ge dig rak respons på vilka tankar och känslor som väcks i mig när du skriver - jag kan inte låta bli att ta mig själv och mina reaktioner på allvar.

Jag önskar dig och de du har omkring dig ett gott slut på det här året och ett Gott Nytt År 2013! / mt


skrev Framtidsdrömmar i Vägen vidare

Jag vill också önska dig ett gott nytt år. Tack för kokosnöten, den gav mig återigen nåt att tänka på.
Kram från Framtidsdrömmar


skrev Framtidsdrömmar i Mitt nya år

Jag har också läst om kokosnöten i Lelas tråd. Det är en tänkvärd historia.
Jag vill önska dig ett gott nytt år, Mulletant.
Många kramar Framtidsdrömmar


skrev vill.sluta i Filosofiska rummet

Det bor så otroligt mycket GOTT i dig.
Du är så snäll och omtänksam, mullegubben
måste vara lycklig! Kramar!
/A


skrev Framtidsdrömmar i Hur finner jag styrkan att gå min väg?

Ångest och magont kom som ett brev på posten under julhelgen, finns kvar ännu. Jag hade tills igår längtat till att få träffa min terapeut igen... Får dock igår reda på att hon är sjukskriven, jag hade verkligen behövt henne nu. Jag som äntligen hittat nån som hjälpte mig på rätt väg och som förstod mig. Hon erbjöd sig dock att vi kunde träffas över en fika iallafall för hon tänker på mig och bryr sig om mig. Jag vill ju inre belasta henne när hon själv har det jobbigt.
Min sambo drack sig full från sö-torsdag denna vecka, 5 kvällar nätter. Jag försökte prata med honom den 5:e kvällen då jag trodde att han var nykter, gick nog inget vidare, tror jag. Fick höra vilken tråkig människa jag är, hur elak, dum och kontrollerande jag är och hur krävande jag är...
Kan inte ni som vet åter berätta för mig hur man som alkoholist fungerar både i onyktert tillstånd, i tillnyktrande tillstånd och i nyktert tillstånd. Han klagar hela tiden på att jag trycker ner honom och ställer krav på honom, jag vill ju bara ha en fungerande familj där man tar lika mycket ansvar för hem och barn.
Jag är åter i tankarna att jag är livrädd!!! för att lämna mina barn, att bara få ha dem i ibland. Hur ska han kunna ta hand om de om jag lämnar honom när han nu skiter i om han är nykter eller ej i deras närvaro och inte prioriterar dem på deras jullov istället för att ligga full eller bakfull utan ork hemma när vi är ute och aktiverar oss.
Ja, Mulletant...vad är det inte JAG fattar....?? Jag har tänkt på det du skrev, du har så rätt så rätt.


skrev mulletant i Hur finner jag styrkan att gå min väg?

inför årsskiftet.
Hoppas mellandagarna varit fina med friluftsaktiviteter, hög luft och god samvaro.
Hoppas att du under 2013 ska hitta kraften att ta greppet om ditt liv och förverkliga dina Framtidsdrömmar!
Kram, kram - gott slut på detta året och Gott Nytt År! / mt


skrev vill.sluta i NU får det faaan vara slut!!!!!!

Den går ut på att 2013 SKA bli vitt.
Vi kör med kanonstart, kanonen brinner av:

31/12-2012 08:00

och tävlingen fortgår till

31/12-2013 08:00.

För vissa kanske det blir lite för tight, men börja den 1/1-2013 dåra. Men vi kör ett år.
Då slutar ert lopp med avstå nästa års nyårsskål.
Tufft, men bara det är en sporre som heter duga.

Det är en guppig väg vilka är med?

Snoopy är på, jag hoppas få med proffset?

Jag fyller 40 i år, det blir en utmaning, Min och kompisarnas alla skivor.

Jag har tumme från Anli, Tilde, MulleTant, Morla, Hösttrollet Vilka mer?
Mama Blue, Maria och kanske Tjalle hänger på?

Nu kör vi!
/A

Det är en riktigt guppig väg vi far fram på, faller man ur sadeln.

Så påt igen bara, känn inga måsten det skall vara kul.
Men vi kör ett år! Det enda som händer är att målgången flyttas fram..........
Vem vet man kanske efter 363 dagar flyttar fram målgången ytterliggare ett år......
Så är evighetsloppet igång.

Allt är individuellt.

Nu kör vi!
/A


skrev mulletant i Filosofiska rummet

kan verkligen föra en bortom tid och rum... Jag måste ju direkt googla på din lärare Stigsdotter. Han verkar ha fördjupat sig i Diktonius vilket direkt gör att jag måste hämta hit en av mina favoritdikter (de är många).

Jag vill gå mellan rågen
som vaggar för vinden
med blytunga ax
jag vill ligga i gräset
och stirra mot himlen
som djupblå sig välver
med svalor som glida
jag vill luta mitt öra
mot solvarma jorden
och lyssna till röster
som viska ur mullen:
allt lever allt lever
allt blir och allt blir
och du blir vad allt blir
när det dör:
ett vaggande rågax
en glidande svala
en bit utav mullen
som suckar och viskar.
Och jag stirrar mot himlen
och svalor som glida
och känner jag redan är
vad jag skall bliva:
en del av det hela.

Det är mycket sädesfält i mina inre bilder nu - när jag ser van Goghs sädesfält (i min dator) så kommer jag att tänka på inlednings- och slutscenerna i Såsom i himmelen... och nu sällar sig Diktonius till sädesfältssällskapet.

Idag fick jag börja dagen med Topelius & Sibelius Julsång "Giv mig ej glans... " en text som blir allt mer rätt ju längre jag kommer i livet. Betänk min tantstatus:) Ha ha - ett av våra barn sa om sina ungar att dom umgås med sina kompisar över datorn - "det gör vi tanter också" svarade jag.

Snön rasar från taket... det dånar och smäller - nu kommer jag ihåg var jag är... Jag sitter i Filosofiska rummet och talar med Stigsdotter.
Vi skaffar förstås ett piano hit - det finns gott om begagnade pianon som folk vill bli av med. Blir fint för komponerandet också...

Idag är det tydligen också dagen för Milleniepsalmen - en årsskiftespsalm och en av de texter som finns närmast mitt hjärta - alla årets dagar. http://home.swipnet.se/farila/gryning.htm

Tack för vårt filosofiska rum.
Tack ALLA för vänskap och delande.
Gott slut på detta året och Gott Nytt År!!! / mt


skrev vill.sluta i Filosofiska rummet

Att:

-Av barn och fullgubbar får man höra sanningen!

Det brukade min mamma säga, eller fortfarande säger.

Smyger upp bakom dig och ger dig en mysig kram.......
/A


skrev mulletant i Att leva nykter

och varma tankar till dig vännen viktoria innan förberedelserna för nyårsfirandet drar igång. Här samlas alla barn och barnbarn... vi blir 16 personer i morgon.

Hoppas du haft ett julfirande i gemenskap och värme - din jul som inrymmer både glädje över nytt liv och samtidiga stråk av stråk av sorg och saknad. Vilket år omvälvande år du lämnar bakom dig!

Varmt tack för allt vi delat♥

Gott Nytt År! / A


skrev mulletant i Hjälp! Vad ska jag göra nu?

läser. Magkänslan är helt säkert rätt... låter så klokt att du tiger om detta som ni båda ändå vet.
Du skriver att processen för dig hade startat innan du började skriva här - exakt så var det för mig också. Jag hade läst ett tag men inte skrivit och min process var långt kommen.

Jag skrev här från hans första nyktra tid och har skrivit utan avbrott. Min riktning har känts klar hela tiden - även under de korta återfall han haft.

Också tanken om att samla positiva upplevelser att luta sig emot känns bekant. Och klok.

Följer dig och er i tanken och hoppas att det håller... Kram på dig i snöslasket! / mt


skrev Sorgsen i Att vara lagom

Jag är en av dem som hoppas få skriva att vi lyckades, att mannen valde nykterhet och att vi lyckats laga det trasiga...
Stort grattis och ett Gott Nytt År!


skrev Sorgsen i Hjälp! Vad ska jag göra nu?

...så lycklig!

Ytterligare ett dygn utan alkohol!
Inget vi pratar om, magkänslan säger mig att hans kamp är stor nog utan extra ord.
Vi bara mår nu, en dag efter den andra...
Jag är så stolt över honom!

Kram på Er i vinterkylan!


skrev mulletant i Mitt nya år

Ja, vi har haft härliga dagar med varandra och våra härliga barnbarn som är mycket hos oss.
Kram, kram / A & S


skrev Lelas i Mitt nya år

Härlig läsning om en härlig vardag i mulleholken.

Hälsa gullegubben. :-)

/H.


skrev Lelas i Jag vet faktiskt inte om jag vill stanna ens om han slutar dricka...

Apropå böner...

Gud, ge mig
SINNESRO att acceptera det jag inte kan förändra
MOD att förändra det jag kan och
FÖRSTÅND att inse skillnaden.
Amen.

Vad är det du inte kan förändra, flygcert? Vad är det du kan förändra? Ser du skillnaden?

Kram!
/H.


skrev mulletant i Filosofiska rummet

strax utanför Piteå är ett av de gamla mentalsjukhusen som numera är hotell och konferensanläggning. Typ Långbro o Beckomberga. Om du har sett Bergmans Larmar och gör sig till finns inslag från Uppsala hospitalet Ulleråker där. Börje Ahlstedt och Erland Josephsson - oförglömliga. Berättelsen om van Goghs rum är helt fantastisk.
Kram, sov gott!


skrev Stigsdotter i Filosofiska rummet

...och tack igen MT. Internet är fantastiskt, man kan snurra iväg långt bort och finna hur mycket spännande som helst. Eftersom det var så länge sedan jag läste Gråbergssång blev jag tvungen att följa din länk. Fann då att Mando Diao tonsatt just den och även Snigelns visa som också är en av Mattoidens sånger. Finns att lyssna på här: http://www.mandodiao.com/official-media

Nu i vuxen ålder inser jag vilken fin lärare jag hade i Bill Romefors som med hela kroppen läste poesi för oss måttligt intresserade tonåringar. Bland annat Gråbergssång har fastnat i mitt minne tack vare hans entusiasm, jag kan se honom framför mig där han i katedern fullkomligt förkroppsligade Gråberg. Eller Humlan... puff DÅNG, Fröding igen: friskt, gott, grönt...

"Av dårar och barn får man höra sanningen" är det inte ett citat från någon? Ligger nog någonting i det. Även jag fascineras av det mänskliga sinnet, vad händer där inne i huvudet på "dåren". Sparar länken till van Goghs rum, det ska jag läsa om. Och Furunäset, vad är det tro... spännande :-)

Nu kom jag att tänka på ett fantastiskt musikstycke som komponerats av en (av feber och oro) galen man: det s.k. Regndroppspreludiet av Chopin. Här finns historien också: http://youtu.be/6OFHXmiZP38 Oj, oj jag måste verkligen se till att få till ett nytt piano, saknar verkligen att kunna spela ibland, älskade att dundra loss på crescendot i detta preludium!!