Senaste kommentarerna i forumet

Tack! Jag tar som sagt en dag i taget och det är väldigt skönt att vakna upp och inte vara så där lite halvdåsig. Lite dippar måste man få ha!

det där. Ensamhet är tungt. Jag fick tipset att fixa så mysigt som möjligt till mig själv när jag mycket levande ljus och så på hösten. Kändes lite mindre ensamt när det var varmt och ombonat.
Bra jobbat med 3 veckor, du är på helt rätt väg nu. Klappa dej själv på axeln och var stolt!

Ja, det låter absolut som att ni faktiskt bör flytta isär eller se till att ni får hjälp utifrån. Nån typ av relationssamtak. När relationen hamnar i att man vill ge igen och avskyr den andra så har det spårat ur ordentligt.
Skönt att det går bra med alkoholen... För dig... Ja, alkohol kan verkligen döda en relation.

Ja Valeria, det könns hopplöst när man misslyckas. Rädslan att aldrig lyckas kommer och ångesten växer. Alkoholen spär ju på ångesten också rent fysiskt. Har varit där du är och förstår mycket väl att man hamnar där. Även om jag inte själv kan fatta att jag hamnade där jag var och lät det gå så långt. Det går att ta sig ur, men kanske borde du faktist satsa på ett längre uppehåll, så att du verkligen upplever de positiva effekterna. Det verkar som både du och Harrim som satsar på ett "måttligt" drickande får det så besvärligt. Själv har jag inte lyckats hålla mitt Helgdrickande under kontroll. Gång, på gång slutade det i ett eskalerat och urspårat drickande. Har nu bestämt mig för att tycka att det är ok med 1-2 glas när jag går ut, men det är inte så ofta. Och jag vet inte hur det kommer att gå om det blir några kvällar i veckan nån gång. Så nej, jag tycker inte att du är misslyckad som dricker fast du inte vill. Jag är inte ett dugg säker på att jag aldrig hamnar där igen. Alkohol är ett jäkla gift som jag verkligen tror måste ut ur kroppen för att man ska kunna tänka klart. Så när du slutar nästa gång... Ge det lite mer tid tycker jag. En längre helt vit period. Det är verkligen värt det!

Blir jag å dina vägnar, riktigt trevligt att läsa hur bra det går för dig! Det gör det inte för mig, men det är en tillfällig dip

Tål att fundera på!

ok, jag har inget att bidra med när det gäller relationer. Mitt eget fokus på forumet är A och inget annat, och det är svårt nog !

Nja, där är jag nog inte riktigt...har gått rätt bra sen sist jag skrev. Har inte haft nån lust att dricka så då har jag inte gjort det. Dock har jag bestämt mig för att flytta isär så fort jag får eget boende. Känner att relationen är det som i grund och botten är problemet och har varit sen nio år tillbaka. Sen har jag lärt mig att måttlighet är det enda som funkar för mig. Fixar inte berusning längre. Älskar dock att njuta av vin och hoppas kunna fortsätta med det i rätt sällskap.
Om det finns antimän på burk tar jag dock gärna det, har en tendens att dra till mig rövhål så de bör jag undvika helt och hållet...

jag har visserligen abdikerat nu, men det är bara tillfälligt. Är så j-a nervös inför prövningar to - lö, men när detta är över så....Har en läkartid på må, tänker be om Naxtr.... eller vad det nu heter.

Ja ensamhet är tungt.
Lätt att vilja in i dimman då.

Var försiktig med att flytta ihop. Jag skulle inte, nu med min erfarenhet, flytta ihop med en man med alkoholproblem.
Jag lämnade min alkoholist för ett halvår sedan och han träffade en ny kvinna efter ett par månader. Jag måste säga att jag tycker synd om henne. Han säger att hon vet om hans alkoholproblem och stöttar honom. Jag antar att hon inte har någon erfarenhet av alkoholister om hon med öppna ögon går in i ett förhållande med en man med alkoholproblem. Jag tror att han väcker moderskänslor, men hon kommer att få det jobbigt. Nu påstår han visserligen att han är nykter, men det tror jag knappast på. I alla fall så tror jag inte att det blir så långvarigt kanske.

Du kommer att känna mycket stöd och kunna dela med dig till oss av dina erfarenheter!

Fint att du får stöd av din man. Du kommer förmodligen att känna sug och sova sämre i ett par veckor, sedan brukar det bara bli bättre och bättre. Speciellt jobbigt bör det vara de första dagarna och nätterna, sedan lättar det efter hand. Så kämpa på, håll ut och lycka till.

det är skönt att vakna nykter. Även om jag är trött och sömnig så har jag inte trycket i huvudet och kan se folk i ögonen. Jag fungerar och ingenting är egentligen besvärligt. När jag är bakfull eller har druckit så är allt så jobbigt. Jag förstår inte varför jag har gjort och fortfarande gör det så besvärligt för mig. Som om det inte är svårt nog att leva livet ändå. Behöver jag fler utmaningar?

Jag trappar successivt upp mitt drickande. Nu är jag tillbaka på ungefär hälften av min gamla alkoholkonsumtion. Jag måste vända det nu. Det är ingen bra trend. Men varför tycker jag inte att det positiva med att inte dricka inte räcker? Jag lurar mig förstås och tänker: Bara ett glas vin till maten. Vips så är den flaskan slut och så måste jag ha en fortsättning. Ofta har jag kunnat bryta drickandet och övergå till vatten men det blir svårare och svårare.

Jag är kanske bara ännu ett exempel på att det är total nykterhet som gäller. Vi får se. Fortsättning följer.

En förstående familj är en stor hjälp till förbättring. Själv har jag aldrig haft problem med att sluta dricka. Tvärtom har jag sovit som en stock hela natten och vaknat pigg och utsövd. För mig kommer problemen lite senare, som nu, när jag mår bättre fysiskt och psykiskt och jag börjar tänka att det det egentligen inte är något problem med att dricka. Ta stöd av din familj och gå vidare.

Det går inte så bra för mig heller. Även om jag inte dricker så värst mycket och är klar i skallen när jag vaknar - vilket verkligen är helt underbart, så dricker jag. Jag känner att jag måste kämpa för att hålla emot så att jag inte tippar tillbaka till gamla ovanor. Jag vet ju vad jag måste göra men det är så skönt att inte bry sig, att inte vara så kontrollerad hela tiden... "Skärpning!" tänker jag, men vad hjälper det när jag bara skulle vilja ta några glas till. Fast det blir det inte idag, bara vatten och ett surt grönt äpple. Det känns som en ökenvandring men det är inte vatten jag suktar efter. Vi gör ett nytt försök imorgon.

Suck

Planera för en ny bostad och flytt (det är ju inte bara att rusa ut med en väska i näven..) Se till att ha en reträttplats, kanske hos en god vän eller släkting (syskon.. föräldrar..?) ifall det skulle bli riktigt besvärligt.. Prata med soc och gör en orosanmälan.. Då kan han inte ljuga angående barnen i alla fall..
Man klarar ofta mer än man tror och om du ser efter i backspegeln så har du klarat mer, hittills, än vad många står ut med.. Hitta någon att prata med, så att du har en plan och skriv..

Ha inte för bråttom med att flytta ihop.. Den som har alkoholproblem, är ofta jättetrevlig, charmig och uppvaktande i början.. Små "romantiska middagar" (där vin givetvis ingår..) Så småningom tenderar mängderna att öka, oavsett om man (i början) försiktigt antyder att man inte behöver dricka vin så ofta..
Det kommer väldigt många, fantasifulla förklaringar till varför det är så gott med just ett speciellt vin till en speciell sorts mat.. givetvis som en liten "guldkant" på tillvaron (för att man vill sin hjärtans älskade så väl..)
Och det är ett utdraget förlopp.. För mig tog det mer än 7 år, innan jag insåg att jag fastnat i "den kokta grodans princip" och att mängden öl och vin mer än fördubblats..
Nej, han är ingen "elak" människa innerst inne.. Ja, det har varit många fina och goa stunder också.. Men sammantaget har det varit en nedåtgående spiral och han vägrar konsekvent att tro att han har alkoholproblem..

att jag gärna återupplever miljöer där jag tidigare drack och gör det nykter. Mycket trevligt, att äta en god bit mat som tidigare men utan A. Snacka med människor som man tidigare mest drack med, är också givande. Var till och med i annan stad och övernattade, denna gång utan A och det var stärkande för nykterheten. Blev en annorlunda upplevelse, och på morgonen en lång promenad när jag tidigare skulle legat med ångest och släpat mig upp till en så sen frukost som möjligt. Samlar nya minnen helt enkelt.

3 veckor nykter på fredag. Skriver mest för o ha nåt o göra nu, vid nån punkt blir lägenheten som en isoleringscell, blir sugen på o dricka bara för o få tiden o gå o lätta upp läget lite. Så jävla ensammt, hatar det.

:-)

känns så där naturligt att jag inte ska dricka. skönt att inte dricka faktiskt. jg tycker jag är duktig.

Det är dags! Jag vill så gärna! Men jag törs ju inte :( idag måste han känt av nåt för han var så otrevlig när jag hämtade upp han på sitt jobb. Sa elaka saker och försökte trycka ner mig. När jag inte reagerade så gjorde han sig själv till offer och att det jag var så dum och elak.

Jag upptäckte samma saker som du beskriver.... Hade aldrig trott att jag skulle stanna efter det.
Men det tog mig 9 månader! Det tar sin tid, men var inte så hård! Ta nya tag, som ullabulla skriver - det kanske är dags nu?
Kram