Senaste kommentarerna i forumet

och även på beroendesidan.
Jag är rädd att du kommer att få ett nej från båda hållen.
Om du ändå tycker det är en god ide att flytta ihop är det ännu större skäl att avstå.
Då finns risken att du redan fastnat i fällan av kärlek,medberoende och ansvarstagande som inte är ditt att ta.
Ledsen att behöva grusa dina förhoppningar och valet är förstås ditt att ta.

Men om du har möjligheten att ha en relation med varsitt boende ett tag till,så ha det.
Ha ögonen öppna både på dig själv och honom och se hur det utvecklas innan du hastar in i något som kan bli rätt besvärligt.

Hur vi precis som alkoholisten passerar våra egna gränser hela tiden.Om jag inte klarar att hålla tre glas,eller vara nykter en månad eller eller.Då ska jag minsann verkligen och absolut sluta dricka-och menar det.Precis likadant gör vi medberoende.
Sista gränsen är passerad om han... likafullt står vi kvar sen sista gränsen är passerad och kapitulerar inför oss själva och vår egen maktlöshet.men det är ju precis då,när vi ser sanningen i vitögat som också hjälpen är närmast.
Om vi slutar klamra oss fast i absolut ingenting och släpper taget och låter oss falla.
Sen kan kampen börja på riktigt och friheten kommer sakta att flytta in i en.
Lycka till Ärligbesvärlig..det kanske är dags nu?

Samma kväll som jag skrev detta lyckades jag ta snoka mig genom hans telefon när han hade deckare och upptäckte att han varit otrogen. Hjärtat krossades åter igen och jag fick nåt adrenalinpåslag som jag aldrig vart med om. Jag gick upp och packade flera kartonger. Tänkte väcka barnen och åka direkt. Visste bara inte vart. Bestämde för att sova och åka på morgonen istället. Väckte min sambo och berättade att jag visste om allting och att jag flyttar imorgon. Han blev helt förlamad och bara låg där och tittade. Jag somnade efter några timmar och på morgonen var jag igång med att packa lite mera. Efter mycket nekande och försök till att skylla från sig att det var någon som lånat hans telefon osv, så erkände han i minsta laget. Jag är kvar än och jag hatar mig för det :( jag förstör mig själv för varje Dag som går, jag ställer upp på saker som mitt inre skriker nej till.
Men idag ska jag till alkohol/medberoende terapeut och släppa ut allting och förhoppningsvis kommer jag bli starkare framöver.

Vilja och Sisyfos för ert stöd. Jag tar nya tag och ska lyckas. Men det känns tungt att ha druckit som jag gjorde igår.

när jag läser om blombuketten :-) Ja.. filmer.. min gubbe kunde se varje film 5 - 6 gånger utan att fatta att vi tittat på en förut..
Om han inte zappade runt, tills det bara var reklam överallt, varpå han stängde av och gormade om "flams och trams".. (om han frågade om jag ville fortsätta titta.. nehej då.. han "visste" ju att vi tyckte likadant..)
Dom få gånger jag ville titta på nåt, var han skitsur för att han inte fick sitta och zappa runt.. Men egentligen så tittade han ju inte på någonting.. Bara fördrev tiden.. Och gnällde över att folk tillbringade sin tid med spel och sociala medier istället för att umgås.. Vad kallar man zappande i oändlighet då?*fniss*

Tack, du förstår så bra vad det handlar om! Och ser det hellre som patetiskt än som hotfullt.
Men jävligt tjatigt är det! Respekt! Helt slut med uppställning för fosterlandet för min del.
Om gubsen orkade läsa en enda roman eller se en riktig film skulle de få en lite större repertoar för att nå dit de vill.
Fantasi, medkänsla och enkla förförelsetrick kan man lära sig om man släpper sitt eget superego för en stund.
Och det ät inte en plasförpackad blombukett på toppen av Liedlkassen med 4 sexpack 3,5.

Jätteskönt att slippa planera vilket system man ska gå på och skönt att slippa tomflaskorna.
Kämpa på en dag i taget, du fixar det.

Ja, du kommer förmodligen att få se din man manekänga i hela garderoben av offerkoftor.. De är ensamma, ingen förstår hur svårt de har.. de blir fysisk sjuka (råkar ut för olyckshändelser) och framför allt.. deras fru/sambo/partner förstår dom inte..
Jodå.. jag har gått igenom det också.. (gäller att försöka hålla på gränserna!) När min gubbe fick den ena (inbillade?) åkomman efter den andra, så erbjöd jag mig att antingen ringa och boka en tid på VC åt honom eller skjutsa honom till akuten.. Och se, då var det plötsligt inte så allvarligt.. han kunde ringa själv ifall det behövdes..
Nej, jag fick heller inte sova.. gubben förvandlades till en riktig drama queen och spelade upp nästan hela registret.. Sen när han själv sovit, kunde han för sitt liv inte begripa varför jag var så trött och grinig.. ( men du måste söka för det, sa han.. det kan vara nåt allvarligt..) Snacka om "projektion".. (jodå.. han visste minsann hur jag mådde.. Om det inte var så att han kände att jag var väldigt "kall och psykopatisk", för så kall kunde ingen människa vara och såååå utan medkänsla inför andras lidande..)
Förvänta dig inte annat än samma djävulsdans som förut, fast sättet att bjuda upp har förvridits en smula.. Han provar bara en ny variant att få kontroll och full uppmärksamhet..
Håll huvudet kallt linker! Försök att förhålla dig neutral och se fram mot att du får en veckas vila.. Och försök att hålla dina gränser, vänligt men bestämt.. Önskar dig lycka till och skickar en stor styrkekram.. Jag var ju där för bara ett par månader sen..

jag hade en annan drivkmedtod, inte att jag hällde i mig som jag gjort tidigare utan mer njöt av vinet. det är ju bra

så blev det och idag blir en vit dag.

Kl sex öppnade han dörren till mitt sovrum och ville att jag skulle lägga mig hos honom. Klart och tydligt NEJ från mig.
Men vi ska ju från varann i en vecka så det är väl inte så farligt.
Nu behöver jag SOVA. Jag har inte sovit ordentligt på en månad börja bli sjuk och för allt i världen stoppa förkylningen.
Så hur tänkte han, mannen?
Kärlek, respekt, tillit, omsorg, hänsyn, medkänsla.? Var det ledorden?

Vill du dricka a på eventet? Kan du begränsa till högst 2 glas? Eller ännu hellre högst 1. Finns a-fritt val? Välj det! Du kommer att märka då tror jag att det är trevligt att vara nykter.
Och du, du är inte mer misslyckad än vi andra här inne... Så sluta trösta dig med öl. Det är ingen lösning på misslyckandekönslan o ångesten att börja dricka igen. Jag har varit där du är så många gånger och börjat om. Det är bättre tror jag att fokusera på det som blev bra i helgen och att fortsätta att samla nyktra dagar. Försök se din särbos städning som en signal och som ett stöd. Och du har kommit långt Valeria på så många sätt. Fortsätt så.

Hade en måttlig och trevlig helg med goda vänner. Det blev t o m A kvar i kylskåpet. På måndagen upptäckte jag att min luttrade särbo hade tagit bort burkar och flaskor och gömt dem, helt enkelt. Jag klandrar honom verkligen inte utan inser att han gjorde detta för att hjälpa mig. Men jag blev så ledsen ! Kände mig som det omyndigförklarade fyllo jag är, suck... Är så fruktansvärt nervös inför veckoslutets jobbevent som börjar redan på torsdag em. Jag kan inte undgå att dricka A och får inte bli full. Känner mig helkass. Sitter med mina 3,5:or ikväll.

On line. Tänkte att jag hade skrivit färdigt för idag när mannen på ostadiga ben gick och lade sig vid tiotiden. Så jag ägnade mig åt lite plock och tv och egna funderingar.
Men för en stund sen kom han ner i köket och rafsade runt i kylen tills han hittade några pannkakor som han ställde in i micron. Korven och äggen och osten var slut.
Jag höll mig tyst och satt på helspänn inför pytsen från ölburken. Nu har han gått och lagt sig igen så kanske är jouren slut snart.
Jag längtar efter att vara ensam och få en tyst och ostörd natt.
Och det behöver nog han också. Vi kommer inte att ses förrän nästa vecka och det blir ju mer och mer uppenbart för alla att något är fel.

Man kan leda en häst till vatten, men man kan aldrig tvinga den att dricka.. Du kan leda alkoholisten till litteratur, terapier, behandling, you name it.. Men är hen inte mottaglig, så finns det ingenting i hela världen som kan ändra på den saken!
Jag tror att du måste inse, att det inte finns NÅGONTING, som du kan göra, om han inte själv inser att han är alkoholist/har missbruksproblematik, eller vill ha hjälp!
Att för hundrade gången försöka lösa ett problem med samma metoder som hitintills misslyckats, ökar inte chanserna.. snarare blir det en sorts kamp om vem som är envisast.. (jag lovar du inte vinner den, tyvärr!)
Nu, när han får sköta om sig själv ett tag, så tycker jag att du ska ta en funderare på hur du vill att DITT fortsatta liv ska se ut..
För just DET, kan bara DU göra någonting åt!
Vill du fortsätta som förut (för chansen är nog 100% att din man fortsätter som förut) så är det upp till dig och du gör ett val! (honom kan du inte förändra..
Vill du undersöka sakta men säkert vad du vill göra resten av ditt liv, så ta de första små myrstegen.. Du behöver inte göra allt på en gång..
Och vem vet, i och med att du förändras så förändras din situation.. Din man kommer att tvingas ta ställning till om han vill ha kvar dig i sitt liv och DÅ, är det dax för skarpa förhandlingar..
Det är DÅ du kan ställa vissa villkor..
Min gubbe kunde/orkade inte gå med på mina villkor.. (inte än i alla fall..) Så han sitter kvar i sitt hus med sina flaskor.. Kanske måste han känna hur det känns att få lov att dricka så mycket han vill, utan att nån tjatar eller försöker övertala honom att sluta?

Ingen ångest, inga skuldkänslor och desillusion på sig själv.
Själv har jag varit nykter 7 veckor.
Inte varit så vit på 20 år, (började som tonåring).
Börjat på crossfit och tänker mer på vad jag stoppar i mig.
Nu banne mig ska ölfläsket bort.
från toppiga öltuttar till uppkäftiga,
från ölmage till tvättbräda,
från fylla och ångestfyllda måndagar till en kåt tjur som ska ut på kosläpp.

Kämpa på T88 och ni andra..

Ja du har inte funderat på antabus? Även om du inte kanske är missbrukare så verkar du ha ett kemiskt beroende. Fast jag tänker mer på att du mår psykiskt dåligt av att dricka och kanske behöver stöd att inte dricka

när jag ser att någon har skrivit!

Skäms att jag inte är inne o kommenteras andra inlägg mer....
Det kommer nog nu när jag orkar lyfta blicken lite.

Dag 4 nykter! Faaan vad jag är bra! Känns som jag aldrig har haft problem....
Har inte vågat smaka nått. Har fullt upp i min nya lokal vilket hjälper jätte mycket, nya saker o nya rutiner. Så lycklig! Känner mig inte lullig utan klarsynt och allert!
Bakslag kommer nog men nu njuter jag!
Kraaaaaaaaaaaaam

Du har verkligen kommit långt på din alkoholfria livsväg! Att du stannade vid ett glas vin är väldigt sunt! Fortsätt att styra tankar och handling -låt inte alkoholspöket få en chans.
Sommarkatt15

Hoppas du mår bra. Tänker på dig. Tag en dag I taget.

Jag lever :)

Nu har jag inte druckit alkohol alls i drygt 14 månader. Det har blivit en vana. Jag tänker inte så mycket på det. Mina vänner har vant sig. Livet rullar på, i nya former, med nya vanor och nya intressen. Det nya, det som var så svårt och skräckinjagande förra sommaren, det jag var rädd för, det omfamnar jag nu. Med glädje går jag upp tidigt på morgnarna, klar i huvud och, oftast, utvilad. Jag mediterar nästan varje morgon och finner en närvaro och en betydligt bättre förmåga att hantera vardagens små och stora problem. Jag är en mer närvarande man och pappa och jag känner mig mer säker på vilka val jag vill göra i de flesta situationer.

Förra sommaren var jag i en situation när när den korta belöningen prioriterades framför den som kan fås på länge sikt. Jag var så fast i det kortsiktiga att jag inte ens visste hur det andra såg ut. Jag anade att det fanns människor som kunde styra sin tillvaro, som kunde planera och hålla sig till planen, som kunde avstå mycket för stunden för att vinna ännu mer längre fram. Mitt dåligt samvete för att tydligt prioritera mig själv - när jag drack, dvs nästa varje kväll - framför mina barn, fick mig till sist att fatta beslutet att sluta. Då var varje dag en kamp, jag slet för att inte ta det första glaset, det som jag visste skulle vara starten på flera. Och jag lyckades, och jag har inte druckit sedan dess.

Numera dricker jag ganska mycket a-fri öl. Jag gillar ölsmaken och det fungerar bra som substitut för mig de få gånger jag är på krogen. Häromdagen kom jag hem, öppnade kylen och slet upp en Mariestad. Halsade hela (33 cl) flaskan, och när den var slut kom smaken i kapp. Den smakar illa. Den smakar alkohol. Jag tittar på flaskan, och mycket riktigt, jag har druckit en 3,5:a. Nu kan man reagera med ilska på det: varför har Mariestad 0,5 och 3,5 samma flaska och väldigt lika etiketter, så att ICAs personal eller någon kund ställt 3,5-flaskan på fel hylla och varför tittade jag inte på etiketten innan jag drack. Man jag är glad i stället. Det smakade verkligen illa, jag vill inte dricka alkohol-öl för det smakar illa, ge mig däremot en alkoholfri och jag mår som en prins.

Känns bra tagit något slags tag i öldrickandet. Idag är den tredje dagen, dvs söndag, måndag och nu tisdag jag inte druckit något. Hoppas hålla strecket tills fredag i alla fall. Eller längre. Vill slipp börs ut tomflaskor i omgångar, slippa smyggå till olika systembolag för att inte bli upptäckt, slippa somna halvfull så ofta :)

Det är det här med tidsandan också. Vi ska alltid gilla läget och ha ett eget förhållningssätt till allting. Blir man upprörd över någonting kan man trycka på en mindfulapp. Hjälper inte det så har man väl gjort fel.
Det där med flodhästen tog jag upp med mannen för något år sedan men ack så många gånger jag fick äta upp det! Du kallade mig FLODSVIN!
När det gäller alkohol är han inte kapabel att förstå några analyser. Så många gånger jag har visat honom litteratur och sajter och tänkt att nu kanske han ser att han inte är ensam och att det finns hjälp. Men en förändring börjar inte där.
Just nu vet jag inte hur det ska gå till.

jag är faktiskt ingen ångest över det, det ingår i min nedtrappning att dricka lite granna här och där, jag ska ju inte tvärt sluta.