Senaste kommentarerna i forumet

i alla fall om jag går till mig själv.Att avslut med en alkoholist och punkt för ett medberoende sätter igång en lavin av känslor.
Medberoendet tar inte slut bara för att det är över med alkoholisten.Det är då man ser hur sjuk man egentligen är när man inte får utlopp för sina mindre friska sidor.Att vårda en vuxen person och tro att man kan hela en annan människa.Och plopp så var det över och man lyckades inte med missionen.Inge bra alls.

..., sånt. Hoppas det är något som går att ordna upp. Hursomhelst, så är det där sånt som går en på nerverna.

Kraaaaamar från en fd beroendeperson. Den enda som gar skuld i detta är din man. Inget av detta är ditt fel. Kom ihåg det. Ta hand om dig, gör något roligt om du har ork

Mäklaren ringer kl 19 och säger att vårt husköp imorgon fredag 31 inte kommer gå igenom pga att en av säljaren (det är två skilda personer) inte kan lösa hela huslånet utan 40000kr saknas tydligen. Han har tydlugen belånat huset med 40000kr i annan bank och inte varit tydlig med detta. Tur att man inte dricker längre

... Känslan av att jag hade liksom ingen ork kvar, knappt tankekapacotet - även om hjärnan höll på att koka över av alla tankar. Det var liksom ett enda virrvarr av "skajagstannaellerlämnastannaellerlämnastannaellerlämnastannalämnastannalämna" och det var mest tårar och sorg, men ibland kom en ilska som hjälpte mig att komma framåt. Ibland kom den sällan, men den kom allt oftare och det fick ta den tiden.

Det är inte konstigt att du känner dig febrig - du är ju mitt uppe i något oerhört energikrävande, och tröttande. Tillåt dig att vara trött, det hjälper dig och din kropp. Försökt tänka på dig och vad som är viktigt, stå på dig i det som är viktigt! En dag kommer du känna mer magkänsla för vad som är rätt för dig!
Kram

När exet och jag skulle skriva på alla papper. Det gjorde så oerhört ont, det var så definitivt på något sätt, och så sorgligt att det var över - dådet som jag hade trott skulle vara för evigt, att jag skulle minsann inte ge upp - och så satt vi där och det var över. Det gjorde så ont. Jag hör att du är beslutsam, men tror också att jag anar en sorg, en självklar sorg och kanske också en lättnad?
Känner så med dig, och hoppas allt går så bra som det kan?!

Stor kram till dig, men vän!
Självklart tar han det lätta valet - han slipper ju fixa och han slipper tänka så mycket genom att säga att det är så många som gjort detta förut. Åh, man blir ju frustrerad.
Håller alla tummar för dig, bästa du!!

Många har det så klart - det är därför många är här, för att man vill hjälpa den man älskar. Men många har det också. Som du skriver - man tycker inte om den fulla personen, men kanske inte/troligen inte heller den andra personen...

För mig var det så att alla svek, alla hårda ord mm åt ju liksom upp kärleken. Från början var det ju lite så att "en gång är ingen gång" och kärleken var så stark osv, men sedan blev det ju nästan tvärtom; en gång nykter och snäll är ingen gång, och där och då, mitt i all olycka, alla svek, all ledsenhet så hittade jag inte längre känslorna som en gång funnits. De var trampade på, förlöjligade och förstörda... För det är sådant som lätt händer när man lever med en alkoholist.

Ge dig tid - du behöver inte bestämma dig just idag, och jag vet hur svårt det är att veta, men magkänslan kommer om du b ara jobbar med dig själv, vad som är viktigt för dig och vad du vill och vill ha ut av livet!

Kram

För att göra en egen tråd behöver du bara klicka på "ny tråd" uppe till vänster, i det forum du vill att din tråd skall vara (t. ex. "förändra sina alkoholvanor"). Jo det är nog mycket, som vi har gemensamt här.

De tre första dagarna är värst, för de flesta. Sedan blir det så småningom lättare.

Tack! Dricker inget idag. Är så skakis så att jag är rädd att få kramper =/ Svårt att skriva.

... att läsa sånt. Jag höjer med en skål l afritt veteöl.

Tack jo det är kul har bra kontakt med de flesta. Skålar i lite starkare...... Cola zero

Inte köpa, sticka själv för sjutton!!

Det är så många här som har så mycket kärlek kvar till den som dricker. Vet inte om jag förtränger mina känslor eller vad. För jag vet inte om jag är kär längre. Tycker illa om den fulla personen så klart men om jag älskar den nyktra personen det vet jag inte.
Vi kanske har växt ifrån varandra eller så är jag för sårad. Vet inte.
Men är nästan ibland avundsjuk på er andra, konstigt nog.
Försöker ta fram känslorna menttycker inte att det fungerar riktigt :-(

Okej om jag kallar dig Mange, förresten?

Skolan behöver fler såna lärare som du verkar vara. Skål i Ramlösa för det, tycker jag!
:)

Och kroppen min sjunger sin lov.

Tack, SL! Köpte en stickad halsduk i går och då tänkte jag på dig. :)

Nere igen.....
Skulle ljuga om jag säger att allt är bra med mig.
Vill inte alls stanna upp för att känna vad jag egentligen känner.Klump i magen.....stänger av musiken för att inte höra texten om kärleken. Löjligt !!!!
Jag som skulle inte tycka synd om mig själv eller andra här.........Jag är ledsen och besviken idag. Min längtan efter honom förvandlar sig till tårar .

Det är längtan efter det lyckliga livet :(.
Kram till er . Kämpa på .

Som mina elever skrivit. Bästa läraren på flera. Man lär sig mycket och har kul på dina lektioner, engagerad och roliga skämt. Sådant värmer i höstmörkret och kylan.

…ett geofrafiskt avstånd med måga mil så känner jag hur spänningarna hänger i luften.

Nu är det bara några dygn kvar tills papper ska skrivas.

Jag har tre förslag på delning som han kommer få överväga.
Jag räknar inte med att han har gjort detsamma trots att jag bett om det. Han tror "någon annan" ordnar sånt här, "det har ju gjorts av så många före oss, så det löser sig".
Att det är upp till honom och mig har han inget intresse i att lyssna till.
Vi får se hur det ser ut när jag kommer hem. Ett av förslagen kommer vara att han köper ut mig från mitt eget hem. Vi får väl se!

Han är sårad och hämnas. Det är inte ok. Jag tycker du ska kontakta polisen om han fortsätter jävlas med dig.

En egen tråd? Hur går det till? Har nu genomlevt gårdagen. Har faktiskt varit inne på alkoholhjälpen och läst massor. Tänk att vi som dricker för mycket har ganska lika beteenden. Man känner igen sig hela tiden. Jag har beställt en bok som Marianne Hägglund skrivit " Njutningsparadoxen". Har lånat den på biblioteket i somras men nu vill jag ha den som en handbok.
Jag är också glad att det finns sådana här forum. Att kunna ventilera sina problem och vara anonym. Att få hjälp av människor i samma situation. Jag skulle känna mig så utlämnad att sitta på ett AA-möte tillsammans med okända människor. Det är ju så mycket skam med den här sjukdomen. Vi vet alla att det kan drabba vem som helst. Det är ju ett beroende precis som alla andra. Skillnaden är väl att en rökare behöver inte skämmas. I dag ska jag gå ut i skogen och plocka svamp tillsammans med min väninna och njuta av att inte vara bakfull. Ha det gott så hörs vi snart.

Kan i dagsläget inte heller tänka mig att gå till AA, har också IBS och tänker lägga mer tid på träning :) tänk vad mycket det är som är gemensamt för oss som stretar på. Ang ibs och alkohol Stingo tror jag faktiskt i mitt fall att jag till en början använde alkohol som medicinering mot mina magproblem, magen slappnade av och så även jag.. Nu får det bli yoga eller mindfullnessövningar istället. Just idag känner jag mig glad och tacksam.

idag.Han var här igår och kändes lite avmätt.Så jag backade genast till min ringhörna.Jag får känslan av att jag ska vara tacksam för att HAN ger mig denna chans och inte att vi ger varann denna chans.Om känslan kvarstår så får jag ta upp den med honom.Han har varit på stressrehab och hos läkare.Vad jag kunde utröna så har han inte nämnt alkohol.

Men vem vet,han är så hemlig av sig så det är inte omöjligt att det kommit upp.Själv är han inne på att arbetsträna 25% till upp till 75% efter jul.På eget initiativ.Hans stress och ångestnivå hade också sänkts enligt det test han fick göra igår.Det jag undrar är hur detta kan vara möjligt då jag aldrig upplevt honom så stressad som nu.Manipulation,eller är det bara i kontakt med sina anhöriga som han är stressad.Och i lugn och ro tillsammans med alkohol och i en enslig miljö så är allt under kontroll.

Själv så bygger jag hela tiden upp mina två vägar.En med honom och en där han inte finns med och där jag fyller mitt eget liv med bra innehåll.Jag har förstått att även om han finns med i mitt liv framöver så måste jag på något sätt para ihop med mitt tänk i livet utan honom,dvs det med mig i fokus.Då kanske det kan bli nått bra av det hela.

Vad bra att det positiva överväger. Visst är det en strid. Tänkte på det du skrev om middagar. Inga långsittningar längre, bara vi två och en flaska rött. Nu går det snabbt och fort tyvärr. lagar till och äter snabbt, Tack för maten. Saknar det mycket har blivit lite tråkigare på det viset. Men det går ju inte för mig att sitta och prata djupa samtal i timmar medans vinet rinner ner i strupen. Det är den krassa sanningen för mig och jag accepterar det fullt ut, för att jag vet konsekvenserna. Hua. Det är ju oxså en inrotad vana som funnits där i åratal för mig. Kanske tar det åratal att komma tillbaka till ett nyktert liv. Trots allt vill jag inte byta tillbaka.
Vad strong du är. Har ju efter min egen nykterhet följt med på mannens resa med långa perioder av missbruk. Vad du än gör hetsa aldrig fram något. Nu är min man nykter sedan september och jag är tom. Har lagt så mycket energi på hans drickande att luften gått ur mig. Jag ärsakta tillbaka med läkarhjälp. Har verkligen varit turbulent, ungeför som en Djävulsdans. Just nu gör vi små saker för varandra, inget stort, visar varandra att det trots allt finns något kvar där inne. Du är en klok man Tjalle. Var rädd om dig själv och din kvinna.
Konstnären

Menar en dag i taget, inte taket.

Kunde inte heller tänka hela livet utan A. Så i stället fick det bli en dag i taget. Tänker så fortfarande efter 13 månader utan A. EN DAG I TAKET. funkar bra för mig.
Kram Konstnären