Senaste kommentarerna i forumet

Ullabulla - dina ord hade kunnat vara mina! På pricken så är det... Tack för råden jag ska verkligen försöka göra så som du säger. Jag får ju dåligt samvete för barnen också dom är värd att mamma är med dem fullt ut när vi gör något . Jag ska strukturera tiden mer, jag måste bara bestämma mig och hålla fast vid det så kanske det så småningom kan kännas naturligt Och trevligt och inte som en kamp . Svårt men det SKA gå !

Första dagen i veckan avklarad. Nu tar vi tisdag.
Styrkekramar

Jag tror en del i hemligheten i att komma över rastlöshet och alla jobbiga känslor och tankar som kommer med den, är att helt (o) enkelt stanna kvar i känslan. Det är då jag söker snabba lösningar (vin) för att jag inte orkar med att det gör själsligt ont. Jag vill inte vara en grinig jävel och bete mig "omoget". Jag vill bort, bort, bort. Och kan jag inte fly så tar jag till vad som helst för att slippa känna det jag faktiskt känner. Sist stannade jag kvar i det jobbiga och grät i stället och känslan i rastlösheten planade ut. Precis som ångest gör om man vågar stanna i den. Det är sååå svårt för den omedelbara reaktionen är att "Så här ska det inte vara... Ta mig bort härifrån". Hoppas det var nån till hjälp :). Kram / FM

Tid ja,den kommer, är, upplevs och rinner iväg.
Och under tiden så hinner man ibland svaja rätt rejält även om jag i dagsläget känner mig långt stabilare än för ett halvår sedan.
Jag har fortfarande inte ringt åter till exet(varför i hela friden skulle jag göra det?)

Jag har liksom en obetvinglig lust att ringa ner och säga att allt kommer att bli bra och att han inte ska vara ledsen.
Jag vill be om ursäkt att jag börjat snegla åt annat håll och släppt vår överenskommelse(vilken?) att jag ska vänta på honom till han mår bättre och druckit klart.
Varför i hela världen inbillar jag mig att mitt självpåtagna stöd skulle hjälpa honom någonstans när det enda jag gör är sätter mitt eget liv på paus.
Jag tror hellre att jag ursäktar/gömmer min egen brist på mod genom att försätta mig i denna väntan.

Då slipper jag ju aktivt kliva ur min egen bubbla och förvänta mig mer av livet än vad det ger just idag.
Nä,nudu Ullabulla passa på att glutta lite utanför boxen du.
Dit kan du kliva tillbaka närhelst du vill.

mycket på hans villkor?
Ser till att vara tillgänglig och klar ifall han är på g och vill umgås.Dina egna önskningar och behov ställs åt sidan eller minimeras?
Det är så man ofta gör i början av en kärleksrelation för att man vill möta upp den andra partnern,det är kanske inte så konstigt.
Men när det gäller en som dricker så handlar det kanske mer om att man vill vara tillgänglig för de luckor som alkoholisten bjuder på och där man faktiskt kan få samförstånd och möten.

De blir liksom så mycket mer värt än möten med människor som beter sig mer friskt.
Eftersom ni inte verkar ha varit tillsammans så länge;,Kan du kanske hålla fast vid några aktiviteter per kväll /vecka som du inte kommer att rucka på för hans skull som vanligtvis brukar ge dig glädje.
Ett sätt att komma ur denna bubbla av "galenskap" kan vara just detta.Håll fast vid någon som är du.
Kan vara hur enkla saker som helst,ta en promm,fika med barnen.Som alltså helt utan diskussion ska genomföras.
Han kan ju vara välkommen att haka på?
Detta inte för att markera mot honom, utan för att markera mot dig själv att du lever ditt eget liv och inte någon annans.

Du får radera det jag antar om dig som inte alls stämmer överens.Jag känner bara såväl igen dina tankar och känslor.Att ens eget liv blir mindre viktigt och underordnat de timmar eller stunder man får med den som dricker.Det är liksom överhoppningsbar tid i väntan på den "riktiga" tiden som klockar igång först vid möte med den beroende.
Så var det i alla fall för mig,speciellt de första åren av våra totalt 20.Jag kan rekommendera dig boken Kvinnor som älskar för mycket.
Många sanningar i den boken som man generat vrider sig inför.

Tack Sorgsen44
Ja , just nu kämpar jag med att släppa kontroll och försöka fokusera på saker jag tycker om att göra - men herregud att det kan vara så svårt! Att tankarna hela tiden hamnar på vad han gör. Att saker jag gillar plötsligt blir något jag vill klara av snabbt och " få det gjort" . Jag börjar nästan undra om jag ska tycka något alls är roligt längre..
Att bli stressad när vi bestämt oss att vi ska göra något för att jag vet inte om han helt plötsligt hoppar av strax innan ...

Tack Ullabulla, för din kommentar och trots den jobbiga situationen känns det ändå bättre att inte vara ensam om sådana tankar.

Jag har trots mina dryga 50 år inte haft en nära relation med någon tidigare som missbrukar så innan jag fick nys om den här sidan så trodde jag nästan att jag började bli galen .. Det är svårt när människor dömer och tycker man bara är dum som inte klipper - jag ser här att ni finns ni som förstår att det inte är så enkelt. - att älska är ju även att bry sig om den man älskar.

Gokväll M_K,

Jag hör hur tufft det är. Försök se om det gör skillnad om du låter det vara skit, och säger till dig själv - Detta är här för att lära mig något värdefullt som jag kommer att använda mig av senare i livet. Denna dagen är precis som den ska.

Det kan lindra ångesten, och det är inte självbedrägeri. Det är 100% sanning också!!

Det blir ett kort inlägg från mig i kväll. Ville bara gå in och se hur det var med dig.

Skickar en digital klapp på kinden och lite ny kraft.

Vi hörs!

Oj vad bra att jobba och tränga undan alla ångestskapande tankar... Som sedan blommade ut ordentligt igen när jag närmade mej hemmet... Usch vad ljusskygg jag kände mej!!
En oväntad bekant dök upp bakom dörren utan förvarning och jisses vilken rolig stund vi hade, skrattade riktigt hjärtligt - gjorde så gott åt själen ! Ingen ångest alls! Och för första gången erkände jag öppet att jag konstaterat att jag druckit för mycket och bestämt mej för att avstå. Det gick underligt lätt att säja.

Fan vad jag lider med dig. Jag har varit i din situation exakt. Det är inte enkelt MEN det är skitbra att du reflekterar över din alkoholkonsumtion. Du kan inte boka en tid hos studenthälsan och kolla vad de har att komma med? Jag tror personligen att det går att få till ett mer "normalt" drickande. Men jag tror också att det kommer att krävas en hel del utav dig. Om det hade varit enkelt så hade du ju redan gjort det, inte sant? Det finns ingen quick fix. Mitt råd är alltså att kolla med antingen Studenthälsan eller vårdcentralen. Om du bor i en studentstad eller pluggar vid en större högskola/universitet så är de tyvärr bekanta med personer situation och förhoppningsvis kan de därför också hjälpa dig.

Meeeen jag vet. Släng hit en skopa träningsmani när ni ändå är igång. VARFÖR kan det inte fastna? Man mår ju ändå så mycket bättre så fort man rört på sig. Men nä nä, istället ska det drickas och ätas som istället ger en ÅNGEST efteråt. Men det gör man så gladeligen igen... snark

Vad jag känner. Varför kan inte hjärnan fastna för ett beroende för träning istället? Hur mycket hälsosammare hade inte det varit. Men för att träna måste man gå ut. Och så måste man se folk. Och då kommer ångesten. Speciellt för att jag tänker att dom tänker "vad fan gör fettot här, se hur hon ser ut! Haha vilken patetisk nolla!"
Är väl inte troligt att någon faktiskt tänker så men de är bilderna som spelas upp i mitt huvud. Och då är de mycket lättare att ligga kvar i soffan och tycka synd om sig själv.

Önskar att någon kunde komma på hur man programerar om hjärnan, in med en sladd bara och ladda ner ny hårdvara! Håller du inte med om att de varit underbart?

Ja alkoholen förändrar tyvärr de bästa människor till stora egoister.
Att de inte egentligen inte vill såra,men gör det gång på gång med alla i sin närhet.
Det sorgliga är att man får både den underbara nyktra personen och den elaka och egoistiska personen.
Det är väl därför man har så svårt att välja bort personen och det blir en lång sorglig process som för vissa kan pågå hela livet.
Det är omöjligt att förstå deras handlingar och beteenden.Men om man själv kommer till insikt vad man mår bäst av själv utan att tänka på den som dricker så har man kommit långt.
Man MÅSTE vara egoistisk själv annars blir det väldigt jobbigt oavsett om du någonsin lämnar den du faktiskt Älskar.

uppenbarligen.
Så frågan är vad du tänker göra åt saken?
Frågan är hård och brutal och är man fast känslomässigt så väljer man sällan den enkla lösningen.
Men inget i hans beteende är ju sunt och att du accepterar det och sen ursäktar honom är tyvärr inte heller sunt.
Om än mycket mänskligt.
Att man bortförklarar dåligt beteende med dåligt sällskap eller alkohol är något vi som står på sidan ofta gör.

Varför vi gör det är väl antagligen ett sätt att försvara inför oss själva och omgivningen varför vi ändå hoppas på bot och bättring.
Men om du ser på situationen utifrån så tror jag egentligen att du ser att varken du eller dina barn ska utsätta er för mer av denna dåliga behandling.
Frågan är om och hur du kan styra dig själv bort från att acceptera såna här dumheter.

Sist men inte minst,välkommen till forumet!
Här är vi många som går igenom eller gått igenom exakt det du gör just nu och förstår dig alltför väl att du inte redan klippt banden.

Bra måndag och bra söndag! Målet för mig är vit ett tag. Tar ett vecka i taget. Vill väldigt, väldigt gärna kunna ta ett eller två gas vin i sociala situationer utan att det går över styr.Jag har så svårt att dricka måttligt. Men är lika dan som du hos andra och med jobbet och så är det inga problem. Synd nu att du jobbar bredvid bolaget. Men tänk vad mycket tid du sparat innan ;).
Denna vecka kör vi!

Ja suck. Tänkt skriva ett inlägg med svar till Svea och lite andra tankar länge. Men inte blivit av. Haft ngra kassa dagar med riktig nedstämdhet och nära till gråt. Allt jag vill idag är att hälla i mig vin och glömma ett tag. Men har inget hemma vilket iofs är tur. Annars vet man vad som skulle hänt.

Så. Ja. Får skriva sen om jag orkar.

Så trevligt att hitta ett inlägg från dig, och kanske främst att du lyckades komma tillbaka efter ett par dagar med vindrickande. Jag vågar inte chanse, och är lycklig för varje dag som går på det sättet. Hoppas att inte behöva kämpa med den inre rösten, även om jag nog tänkt tanken någon gång att det skulle kunna gå nu efter så lång tid att socialdricka. Nejdu!, den chansningen tar jag inte, i alla fall inte så länge jag kan fatta beslutet med tanks kraft.

Härligt att höra att Gagarin gjort dig sällskap och att hans nykerhet rullar på. I synnerhet imponerande att han lyckades stå stark när du hade det svårt. Vidare fint att höra att du nu mår bra igen! Tiden går fort och nu är det snart 1,5 år sedan senaste glaset. Känner mig på inget sätt klar, men läget är stabilt. Gläds åt mycket mer idag, och både hälsan, känslan, utseendet och ekonomin mår bättre. Med andra ord är det vinst på alla plan!
Priset? ja, det enda skulle då vara att jag håller mig från att ta den första drinken- It´s magic ;-)

Ta vara på dig, och alla andra med!

//PP

Fm mm, håller helt med som du skrev i jobbiga känslor. Hade ledigt hela förra veckan och det blev jobbigt tillslut. Frun sa att jag såg att jag var stressad och rastlös, det kände jag själv åxå, humöret blir som en tre åring och ingeting är kul. Hon ville jag skulle försöka förklara, Det går fan inte!! Att hamna i detta mörka hål, går inte att förklara. Vad fan är det som händer!? Helt sjukt. söker febrilt hjälp för dom svackor, hoppas du finner dina. Kram

Nu är jag nog mest låtsastuff men tröttnade rejält iaf!
Trodde hon skulle fatta att hålla avstånd så raderade bara hennes nr men tro fan det att hon ändå ringde idag!!
Är tydligen inte svårt att skaffa ny mobil om man är tjej o lever via Soc!!

Allt löser sig ska du se UB men det är synd att det ska ta sådan tid!!
Ha en härlig vecka :))

Hej, Förr upplev jag liknande din situation ca 10 år (ursäkta för dålig svenska). Nu är min man frisk i ett halv år. Det jag gjorde; väntar till han är frisk(dagen efter) för att diskutera om besvärad situationer som mest sårar oss(dotter och mig) och hur pinsamt han var mot själv framför andra. Innan det hade jag förslog 200 kr/vecka för hans alkohol (ca 1 år) men insåg jag senare att det var inte en bra lösning eftersom det inte stoppa honom.från sin längtan. Båda jag och min man jobbar heltid och jag har fullständig kontroll för familjs ekonomi.
Min tipp är att du måste våga bestämma(tänk på dig och för barnens skull), han behöver inser/upplever situation av berusad person medan han inte har alkohol i kroppen för stimulerar honom att vill ändra sig. Hoppas det hjälp..

I morse var jag på apoteket och hämtade ut 18 mg methylphenidate sandoz (samma som concerta). Tog 1 tablett direkt. Idag får det inte bli någon alkohol.

Helgen var katastrof. Mer ord behövs faktiskt inte. :-(

Gud vad jag vill vara beroende av att på bra och träning. Vill inte vara beroende av massa skit.

Jag har massa måsten och borden...här alltid haft och det har gjort att jag kört slut på mig många gånger...
Men nu gäller det att göra en förändring i grunden!!

Var nog inte riktigt vaken... Men nu när jag är det så har den inre monologen satt igång med full kraft
Och ångesten så närvarande...
Jag vet att det går över... Och i ärlighetens namn ... Hur länge minns andra mej?? I själva verket är jag ganska betydelselös... Mitt dåliga samvete vad jag sagt och gjort tillmäter mej större betydelse... Oj... Känns lite lättare..??

En sak i taget. Har du också borden och måsten?? Många av dom är inte så viktiga om man synar dom närmare... Jag radar upp dom och gör inget o känner mej lat... Energin infinner sej inte. Insett att passivitet ger energilöshet och det finns bot för det.
Kom du till jobb i tid utan löneavdrag och i bra skick - gott nog!!

Som sagt ny dag nya möjligheter. Vår fest blev inställd 1 maj på grund att maken hade feber. Så inga ursäkter behövdes.
Men nu till en sak som jag reflekterat över, var på bröllop i helgen och det serverades vin till maten.
Men där klarar jag av att stå emot, kanske som jag skrev tidigare att jag ska vara "ordentlig", jag blir sugen men jag kan stå emot.
Hur tar jag med det till vardagen ?! Jag gör som du Flärpen att jag dricker vaknar på natten och har ångest.
Naturligtvis underlättar det om det inte finns någon A hemma, men jag jobbar bredvid systemet så det är så lätt, så lätt.
Nu får jag ta tag i denna veckan och försöker använda motivationen från helgen att klara en dag i taget. Vi fixar detta!!
Måndagen först.