Senaste kommentarerna i forumet

Ingen kommer att klaga på stavfel. Ingen förutom jag har heller aldrig gjort det. Min usla ursäkt är att jag högg där jag kunde. Stavar förresten skit själv mellan varven.

Men nu gäller det inte stavning. Nu gäller det ngt annat. Din historia är stundtals hemsk, stundtals komisk (sjuk humor...en åkomma jag kanske bör berabeta...senare). Den berör. Du bjuder! Jag är en trög kille och jag kommer som vanligt att suga på karamellen. När jag har sugit klart så hör jag av mig välkommet - eller inte.

Spontant tycke (Nu är jag inne på din arena :-)); "Det finns så mycket mer i människor än det vad det första ögonkastet ger". Givetvis ser jag ju fortfarande "offerkoftan". Saker bara händer. Men nu förstår jag varför du väljer att bära den.

Kram på dig och tack för delningen. (Har ju varit på några AA-möten, tog upp språket)) /R

PS: i mina vindögda ögon så är du så stark just nu. Ärlig...inte bara peppande. Nu börjar din resa...vill du ha en kompis med dig sä har du de

Du har genom dina små kommentarer hjälpt mig att stanna titta upp och hitta tillbaks till mig själv.
Jag har skrivit lite om ditten och datten rakt från vad som dyker upp i skallen.
denna sargade skalle. Inte bara av alkohol utan även av hårda smälla
r sparkar och slag.
I mitt förra inlägg pratade jag om fart och leva fullt ut.
Tänker på min tid på gymmet.
Lyfta tungt och mycket. Även där kör vi full fart, jag har rätt lätt att bli stark. kan lyfta rätt tungt, framför allt har jag stark rygg men även benen. Mina små kycklingslår...........

jag håller på och tvättar samtidigt som jag skall fixa lunch och skriva här.
Allt går bara man vill, och enligt frun så är det väl oxå en sak som jag vill.... fullt ut *hahahahaha

Barnen det är mycket dom jag tänker på, men även den underbara.
Men när jag tänker på det hela såhär i efterhand så visst. Problem, men inga som har tagit skada av dom. Riktigt bra att jag i detta stadiet kommit till insikt.
Efter min sista riktigt svåra olycka så har jag blivit ofantligt trött.
Krävs oftast endast en två öl innan man dunar in så att säga.
Är väl possetivt i den bemärkelsen att det är ruset man vill åt.
Men är noga med att det inte skall vuisa rött när man kör bil.
Har väl hänt kanske men inget jag är stolt över.
Barnen hart nästan gjort det till en grej att det inte skall drickas, fast det är ok.
Äldste är 12 nu, och om jag skall kunna ha någon form av auktoritet framöver så är det dags att skruva på eller hålla sig till nollöl.
Barnewn är mitt allt, även blomman men det är hon som är min ledsagare.
Hur lät det där? Inte så att jag är ett paket som behöver assistans, nä. Hon är den trygga famnen (ibland) Vi pratade senast idag när jag skjutsade henne till jobbet av vikten att VI gör saker med varandra........ hahahahahaha TILLSAMMANS skall det vara! Jaja, ni fattar ni som orkar att läsa er hit.
Nu kommer det bara bla bla bla ut ur fingertopparna.
Skriver mer senare. Vad roligt att det tittar in lite roluigt folk i min tråd.
SNÄLLA stanna, jag har kaffet på, det finns bullar. Ta och ät.
Kommer strax tillbaks, ni vet man är som eb sprutmaskin, överallt ioch ingenstans!

det här är min tråd, här kan ni läsa mer om mig, ställ gärna frågor.
INGA är för dumma jag svarar från hjärtat!
NI är mina hjärtan, just nu. Ni gör mig levande, TACK!
//A

Hinner inte skriva så mycket nu, men du berör! Du är inte ensam.. Bli inte arg om jag håller i din hand så du inte kan springa iväg i hundranitti...
Kanske reagerar du på "bromsen"?
Men jag (vi) gör det inte för att vara djävliga mot dig!
Jag vill gärna lära känna Andreas och om jag kan få honom att lära känna sig själv så kanske vi har en win-win situation?

Stor helgkram /trollmorsan

Det krävs ödmjukhet för att vara tacksam tror jag.Jag funderar ofta på detta själv,och stundom när jag får ro i själen tänker jag på hur oerhört tacksam jag är.Tacksam över att jag är nykter,frisk ,har ett arbete,tak över huvudet,kan äta mig mätt varje dag..Ikväll när jag ska på möte ska jag föreslå detta som tema att dela med sig om..Tacksamhet...

Nu kommer en liten berättelse om mig själv, read it or not.
det ger mig oerhört mycket att skriva, utlämna sig själv och på ett bra och fabntastiskt sätt låta sig se nyanserna av sitt leverna..... Eller hur det nu blev????????

Som ung liten spatting var jag full med energi enligt dom som vet (mamma&pappa)
Var med överallt och lärde mig mycket.
När jag gick i fyran femman trodde mina lärare att jag hade en brist på något för jag var oerhört pratsam och höll på under lektionerna. På en fråga om jag eventuellt skulle behöva gå om ett år satte skolan in psykologer , på begäran av mina föräldrar, för att studera mina kunskapsnivåer.
Det visade sig att det merparten av de övriga skolkamraterna tillgodogjorde sig under en skoltimme lärde jag mig på tio minuter. Resten av tiden gjorde jag.........
Jag gick runt och sysslkade med det jag tyckte var roligare, det andra hade jag ju redan lärt mig.

Detta uppdagades återigen när jag började göra läxor med mina barn. Jag har aldrig behövt gföra läxor i den utsträckningen. Läste jag en sak så satt det där. Så detta med att öva, lära in var nytt för mig.
Men ack så viktigt att mina barn får göra det också.
Nu kanske nu tror att då var jag ett geni, nä. Jag var som ungar är mest. Det skall vara enkelt och det skall gå fort. Klar, nästa......
Då jag hade en pappa som var med och ansvarade för datauppbyggnaden i sverige på tidigt -80 tal hade jag tillgång till egen dator etc på rummet.
Lärde jag mig att knacka kod och skriva program på den? Nä, jag spelade spel thats it.
Smart? Nä inte så här i efterhand men men. Jag levde livet.
I skolan på högstadiet sade min lärare till mina föräldrar att:
-Mycket har han hittat på men han har alltid stått för det han gjort, och han ser alltid efter de svaga. Även där var det full fart med alltm visst det var skoj och ju äldre man blev desto roligare, men även farligare.
Vet inte om så många kommer ihåg när Paolo Roberto var kungen i kungsan. -86 tror jag att det var.
Inte många som minns hans bror heller? Eller personera runt omkring kärnan........
Tiden går, jag går i gymnasiet, jobbar samtidigt. Jobbar mycket. Tar studenten allt är guld och gröna skogar.
På hösten -92 klotar jag med båge ordentligt första gången. Kör rakt fram i en kurva, trycker ned en stor orienteringstavla och ligger och skriker.
Kompisarna som är med ringer ambulans. Den kommer, det roliga är att detta hände i Knytby, är det inte platsen som gud inte finns......... hahahahaha
Påväg till Uppsala Akademiska håller ambulansen på att krocka med rådjur, och jag förklarar liggandes att det är nog lika bra att jag kör så vi kommer fram........

Jag ligger på sjukhus ett par veckor, operarerade armen, armbågen, fick titanskruvar med plattor i armen. har sådana ärr på armen så dom får ta hud från benen och transplantera.........
Kommer ut från sjukhuset, jobbar. På den tiden så gör alla lumpen, så även jag.
Jag var ridande militärpolis. Som jag har ridit.........
I gruppen så blevb jag fordonsförare. Visst det var roligt, körde så bilen blev skrotad när vi muckade. 28 januari träffade jag min underbaraste blomma. Min ledsagare och trofaste vän, hon som stått ut med mig mer än halva mitt liv.
I början kamnske det inte var så kul, jag kände många och umgicks med alla sociallt.
Kände, känner mycket kompisar tjejer osv.
Jag är en sådan person, jag vill veta att alla har det bra, jag är ett lejon och ser efter min familj. Vill att alla skall ha det bra. Vi köper en lägenhet, bra jag arbetar och står i. Drömmen om att en gång kunna bli polis hänger kvar. Jag köper en ny motorcykel som förvaras i lägenheten första vintern.
Jag kör mycket hoj, åker på bana land och rike runt.
PANG! Hösten -95 blir jag påkörd av en 76årig gubbe som kör bil på fel sida av vägen.
Jag jhamnar i koma, ligger i respirator i nio veckor.
Vaknar på karolinska. Är för dålig för att komma till danderyds sjukhus.
Hamnar på Stockhoplms sjukhem vilket är sista anhalten innan liksäcken , framtiden är inte god om man säger så.
Där vill dom att jag skall placeras på långvården. Mina föräldrar strider och vill inte.
genom kontakter innom vården kommer dom i kontakt med en specialist på hjärnskador. Det har jag tyvärr fått.
Han studerar mina journaler och ger rekomendationer till personalen.
jag får lära om allt. tala äta och gå. Sitter första tiden i rullstol, får gå till logoped och lära mig tala korrekt.
Träna träna träna, jag klarar gå med rullator korta sträckor.
Blir förflyttad till danderyds sjukhus.
Även där är det en kamp om livet.
Har opererat ögonen två gånger för att kunna se ordentligt.
På karolinska svällde hjärnan upp så dom var tvugna att öppna upp skallen.
Så är det, men det gäller att inte deppa ihop.
Smtidigt innan olyckan så åkte jag med en motorcykelklubb, de andra körde HD. Men varför vara som alla andra, kärringen mot strömmen. FORT skall det gå.
Men klubben var mig oerhört behjälplig i min rehabilitering.
Jag har dom mycket att tacka för.
Tiden går jag skall ut i arbetslivet på arbetsträning.
Ja snacka om arbetsgivare som utnyttjar systemet och de sjuka.
På mitt arbetsställe fanns det 8 stycken som gick på arbetsträning, gjorde fullvärdiga arbetsuppgifter men fick knappt någon lön att tala om.
Arbetsgivaren fick däremot bidrag för att han hjälpte folk ut i arbetslivet.

Ett tag körde jag tidningar, ni har sett den röda tråden va?
Vad är gemensamt gebnom hela livet?
FORT, det skall gå fort. Men inte för fort. En dag näör jag körde tidningar fick jag möte med en buss, jag väjer och hamnar i dikeskanten. Parerar och kommer över på mötandes trafiks sida där jag får möte med en bil. VÄJER och sladdar. Mitt bakparti sladdar in i mötandes persons framvagn och jag sladdar in i hennes bil så hela framdäcket flyger iväg. Föraren förstod inte vad som hänt.
Polis blir kallad till platsen för folk trodde jag var onykter.
NÄ, inga problem där inte.
Drar mig även till minnes en annan gång polis blev kallad till en olycka jag var med om.
Jag råkade preja en bil upp i en snövall på motorvägen då jag missade att han körde i expressfasrt i bussfilen. Även där ville föraren av den bilen att jag skulle blåsa. Dom om hans snopenhet då det var grönt för mig.
Nu bev det lite luddigt detta men jag skriver det som poppar upp, redigerar gör jag efteråt.
Stavfel, ja visst.Appropå fart och att det skall gå fort. I början på 2000 talet och även slutet på 1900 talet var jag väldigt aktiv med aktier.
Arbetade med en kommissionär rätt tätt.
Var en av de första daytraders som det skrevs om i tidningarna. hade en liten dosa som var uppkopplad så jag fick kurserna minutvis hela tiden.
Handlade mycket och ofta. Stora volymer, hade ett courtage på 0,001%.
Nu pratar vi om två tre miljoner som man hade en timme, en kvart och sålde sedan med vinst eller kanske förlust.
Även där gick det fort, jag gillade att vara i blåsten..............
Vi köper hus, får barn etc livet kommer ikapp.
Jag är aktiv med whisky, kan en del. CVarit med om när masterblenders från scottland är på besök.
Har nära kontakt med founder of the Scandinavian Whisky Sociaty.
Var med i början och sköt till pengar när MackMyra startade sin resa.
Dessa killar som fick för sig att börja med ngt trevligt Magnus Dandadell or what his name is?????

Är en livstids medlem där, är även en founding patroll member i Scandinavian .......

Vad vill jag säga med allt detta? inte en aning men det är skönt att skruva av sig och sätta ord på tankarna lite.
Mest är det för min skull jag skriver. ger min historia, fast det endast är fragment av sådant jag gjort.
Startade en aktieklubb med mina barndomsvänner -97 och vi har gjort fantastiskt mycket tillsammans. Varit i wärmland och paddlat forsränning, varit i sälen på skotersafari som slutade i att jag flög upp i en gran med skoter och fick sågas ned.
Vi var i London på tioårs jubileum och där irrade mabn runt på bar efter bar. Vi var i spanien och det kan ni läsa om här ovan hur det gick. Det var då jag började komma till insikt.
Jag har varit i Val´d Sierre i frankrike och åkt slalom, i zeel am see alltid full fart!
oj oj oj, nu har jag skrivit och skrivit och nu skall jag läsa, redigera och vem vet?
Jag kanske raderar alles?
Men sparar först, sedan får vi se dom som orkat läsa hit skall ha en eloge.

Eller för enkelhetens skull så skiter jag i att radera, redigera osv.
Snälla klaga inte på stavfelen eller what som ever.
detta är bitar av mig själv, vem vet?
kanske någon som känner igen mig i denna text. Grattis, säg hej!

Jag borde kunna skriva mer men jafg orkar inte.
Orkar inte läsa vad jag skrivit, är såååå trött.
Och det är då inte pga sprit, nä skadorna jag tyvärr fått gör att jag är konstant trött.
Redan när jag vaknar.
Thats the life...................
Men jafg är glad för livet, förstår inte varför jag inte är snäll mot mig själv??????
Vill inte, måste.
Ta hand om mig ......................
//A

Hej Anli,

Jag är som du, med skillnaden att jag är frånskiljd och därmed ingen som har koll på mig.
Jag har försökt sluta tusentals gånger, men det går inte.
Jag minns hur bra jag mådde när jag tränade 4-5 gånger i veckan, och hade alkoholkonsumtionen under kontroll. Och sömnen som du skrev om..den saknar jag.
Och jag förstår inte varför jag dricker, har inget att skylla på, jag borde vara nöjd med mitt liv.
Men peppad av dig och alla andra här ska jag göra ett försök, igen...

Tillsammans kanske det går?

/Rosie

Bara ler, när jag läser... Jag tror att det är en mix av kärlek och egoism hos katter..
Känner så väl igen den. När jag ska sitta vid datorn och skriva, krånglar sig katt-a-strofen upp i knäet och om jag ignorerar honom (vilket är svårt med en röd hårtuss på 9 kilo)så sätter han sig på tangentbordet och slickar mig på näsan.. Typ, men JAG är ju här! och jag vill ha goooooos NU!
Jag har också varit osedvanligt trött.. Kanske ett tecken på att jag måste låta själen komma ikapp..?
Ska nog också gå och ta mig en lur.. ;-D
Kram / trollis

Som du ser så vaknar jag betydligt senare, skönt att känna sig utsövd, kan ju bli problem att somna ikväll. Jaja, det bekymrar jag mig för då.

Viktiga samtal ni har, jag ser också fram emot att få höra lite mer om dig. Tror det kan vara bra att sätta ord på allting, det hjälper att göra det.

Vad har drickandet fått för konsekvenser för dig? Vad säger underbara frun, hur påverkar ditt drickande henne? , hur påverkas barnen, vad tycker dem om ditt drickande?
Du svarar naturligtvis bara om du vill, men det har hjälpt mig att förbli nykter att se på konsekvenserna ärligt, inte bara för mig själv utan för alla runt mig.

Kram och hoppas du får en bra söndag!

Tack mulletant! Det känns så varmt och tryggt att ha dig här. Du vet vad vi behöver...
Katt-a-strofen och jag tog jycken med oss på utfodringsrundan.. Fågelfrö och talg i hönsnät har vi satt ut. Lite hö och morätter till rådjuren.. Till sist hängde vi upp en egentillverkad krans där vi trätt upp äpplen på ståltråd och lindat några varv.. stuckit in lite granris, så fåglarna har något att sitta på medan de pickar i sig..
Det ser fint ut, när man tittar ut genom fönstret och ser harar, rådjur, fasaner och andra fåglar samsas om maten. Det rådjuren sparkat fram, sitter de andra och tar del av efteråt..
Själv tycker jag att det känns skönt med ett kort avbrott i alla bestyr inför julen. Jag tar en kopp kaffe och njuter av ljuset som mulletant tänt.
Tänker, att trots allt, så hittar vi tillbaks till varandra... Tack alla mina kära forumsyskon!
kram /trollis

Ser fram mot det. För jag är nyfiken på dig Andreas. Tolka det inte fel...jag gillar kvinnor och katter ;-). Ja, inte på samma sätt. Loggar ut ett tag. Ongar har vaknat och nu ska jag prioritera rätt. Ingen "pappatid" by myself utan frukost och antagligen små kaos och traman. Jag tänker; "Vad hände med kondom?"...en elak tanke och inte på allvar. Vi hörs/R

Allt ok! Tittar ut. Vackert landskap som verkar ladda för en riktig sammandrabbning med naturkrafterna. Förkyld och lite tröttare än vanligt. Cirkusen ger flertalet föreställningar varje dag, men det är som det ska vara med det, tror jag... Läste i en annan tråd (din?) om man fick lov att tänka/tala om sina underbara, älskade barn såsom "ongjävlar".. Om man inte får tänka dessa tankar emellanåt, har jag nog en ganska utdragen "date" med Hin Håle i skärselden vad det lider... Jag älskar dem så vansinnigt mycket, men emellanåt så vill jag bara krypa in i en ljudisolerad garderob och gömma mig, alternativt gå ut i skogen och skrika! Jaja, villkorslös kärlek lär en mycket om livet!

Nu ska vi försöka hinna med ett race i pulkabacken innan stormen drar in. Återkommer senare, kanske med en ny text som jag började fila på igår, emedan jag surfade runt bland trådarna härinne.

Livet fortsätter och jag vill följa med. Kramar till alla!/NM

Det var bara det. Ser att även du sitter här i väntrummet och väntar på din vaccination. Samtidigt undrar jag; Allt ok?

Till Dompamannen, kommer skriva lite mer angående mina tankar och hur jag fungerar och vad det kostat, men även vad det gett........
Be right back!
//Andr----

Är på språng, hinner ej skriva men vill bara klappa dig på axeln och säga att i dag blir en bra (vit) dag! Eller hur?

/Anli

haha. Ylar med i texten med min ickesångröst. Jag tror att det blir en bra dag idag. Skönt att rummet är uppstädat igen. Önskar att jag hade haft förstånd nog att städa själv... Tänker på Strindberg...igår när Victoria undrade. Jag skulle precis posta när jag ser att det redan är gjort. Ibland skrämmer det mig, andra ggr blir jag bara glad...av likheten som vi människor delar.

och det andra adventsljuset här inne tidigt i morse. Vek ihop filtarna, bryggde te och kaffe. Hämtade hit en hög pappersnäsdukar ifall nån behöver gråta, torka tårarna och snyta näsan.

Allt jag skrev blev bortraderat i brådskan, vi är på resande fot idag men just nu har jag uppkoppling.

Läste NyMans fina text långsamt och med eftertanke och fäste mig särskilt vid raderna

Slit av dig den där masken nu
Ridån har fallit ner
Smink och roll kan inte skilja
Mask och väsen åt nåt mer

Tänkte (och tänker) på hur sköra vi är vi människor och hur starka vi blir när vi delar vår svaghet med varandra. Sökte en sång som jag vill att vi sjunger tillsammans samtidigt som vi övar på kören i refrängen... Hittade den inte då men gör det nu! Det var nog en mening med raderingen i tidiga morgontimmen:) Här kommer den http://www.youtube.com/watch?v=2Uxs17sogvo

Och just nu bryter solen genom molnen där jag är... med fri horisont över himmel och hav!
Lev väl idag alla! / mt

Kanske aldrig? Det där jobbet med en själv får man nog leva med ganska länge. För evigt? Inte en susning där... Men kanske "forumgamlingarna" vet? Eller så är det individuellt. Men i långa loppet så spelar inte svaren in. Inte heller målet. Inte just nu. Jag tycker att sånna som vi kanske bara ska fokusera på resan än så länge. Flummigt? Alltid :-)

Skriver till Berra i hans tråd om vikten av att ta det lugnt. Vem är jag att komma med dessa råd?
Berättar att jag fått ett epeleptiskt anfall utlöst av....... Just det stress.
Som ledde till att jag blev inlagd på sjukhus.
Man skall inte göra för mycket.....
Har jag lärt mig något.

Vad är det ALLA eller många vänligt men bestämt talar om för mig?
SAKTA NED!
Återigen INSIKT, utan forum hade jag famlat i mörkret.
Tack alla!
/A

Jag gillar den Andreas som tittar och hittar fram ibland. Bara så du vet! Morgonmachokram/R

Ta det lugnt, samma råd har även jag har fått.
Se till att följ dem oxå.
Detta med att ta på sig förmycket?
Jag satt med i simklubbens styrelse ett tag, var sponsoransvarig där, samtidigt även simtränare.
Mycket på jobb, mycket med simningen på alla plan.
Resultatet blev att frun vaknade av att jag låg och skakade och var okontaktbar. Jag hade fått ett epeleptiskt anfall utlöst av stress.
Hamnade på sjukhus, akta dig . Nu när jag berättar detta gör dig Berra, ser jag klart den röda tråden.
Återigen har JAG dragit lärdom av mitt agerande?
Nej, jag slår på mig själv i denna stund! Jag är en dumskalle!
Hur långt skall det hinna gå innan jag länge mig?
Som Dompa säger, vi är inga "lagom" människor.
Vi kör på i 180, det blir en lång bromsstäcka.
Återigen kommer jag till insikt om det ALLA redan sagt till mig.
Utan er hade JAG nog fortsatt, nu får det bli en ändring. Jag är tacksam, j utan er hade jag inte kommit hit.
Forumet GÖR skillnad. Ca två och en halv månad, mycket uppvaknande, en del hårda ord, viss tjurskallighet.

Kärlek kan vara ngt så enkelt som att säga nej. Efter en helt vanlig stressad dag - det låter ju sjukt...men mina dagar tycks ofta bli stressade - så tar jag Lusekatten under armen och ska sova. Väl i sängen fäller jag givetvis upp en bok. L tittar på mig, tittar på boken, lägger sig över de uppslagna sidorna. Budskapet är så tydligt; " Men slappna av människan min!". Så blev det. Vi sov som spädgrisar...både L och jag. Kanske läser jag in för mkt i Ls beteende, men jag tror det var kärlek :-) Nej, jag har inte rökt på eller drattat i flaskan för er som undrar...jag är bara glad i min katt! /R

Hej Berra! Jag tror inte det är ngt fel på dig. Däremot är du kanske jävligt stressad just nu...och inte undra på. Med tanke på det du har räknat upp här. Varför just du tar åt dig så jävla mycket? Ja den har du ju svarat på själv så många ggr. Du är en beroendepersonlighet. Vi som har den åkomman är ofta "överkänsliga". Det är ju liksom inte en tillfällighet att just vi torskade när det gällde att hantera det som många ser som en dryck som vilken som helst.

Du har så ofta skrivit om ditt jobb. Om hur du känner dig underskattad där. Om att din erfarenhet inte tas till vara. Nu är du "chef" fast
med vetskapen om att när chefen kommer tillbaka så kommer ingen att hurra över dina insatser. Kanske får du ett Tack, kanske inte ens det utan bara kritik för ngt som har missats.

Dörrvakter är helt enkelt inte de ljus som lyser klarast i kandelabern. Det vet du, det vet jag, det vet alla. Så din frustration över att inte få hjälpa en människa i nöd är helt förstålig. Där står du...som kanske kan. Där står en idiot som för tillfället har "makten" och tar fel beslut.

Grannen är en dåre. Exakt detta hände min mosters katt. Grannen hade skjutit katten i huvudet. Men "bara" vådaskjutit så S kryper in i en buske i mosters trädgård för att dö. Där hittar vi henne. Jag var bara barn då - kanske tio år-
men det minnet har fastnat. Tyvärr kommer jag att få leva med det resten av mitt liv. Vetskapen om att människor kan vara riktigt onda.

Stroketjuvens historia är ju sorglig. Han har ju förlorat sin identitet. Klart att du blir berörd.

Att du inte kan borsta bort allt detta som mjäll tyder bara på att du är frisk. Så här kan livet vara. Det gör ont. Men med våran sjukdom så är vi vana vid att kunna "dämpa" allt. Nu gör du inte det. Skiten bara väller in. Jag tror stenhårt på att du reagerar av samma anledning som du drack. Du är en känslomänniska. Men detta är vad jag TROR...vet gör jag oftast inte. Tror att du är normal.

Försök att stressa av idag...gör bara Berragrejer. Skit i vardag med jobb...men kanske borde du ta ett snack med grannen. Peka på din brevlåda...komma överens? Inser att mitt svar hjälper noll. Men du är normal mannen!!! /R

Du har ju hört hela mit resonemang, läst vad ALLA andra ser och talar vänligt men tydligt och bestämt om t för mig.
Tar jag sakerna till mig?
Likt vatten på en gås, att jag kommit hit där jag står idag är ER hjälp.
Men all denna insikt stärker mig, gör mig än mer övertygad om att jag inte är HJÄLPT av alkoholen.
Du har så rätt kompis. Bara det att det tar sådan tid där MIG att inse. Som Underbara Trollis så tydligt satte bokstäver på orden.
ALLA sade samma sak!
Stanna upp, titta på dig själv, gör det du vill.
I värsta Dark waderanda.....
- So it shall be, may the force be with me....
HITTA STYRKAN!
Så bra Villervalle, Tack!
/A

Du har ju hört hela mit resonemang, läst vad ALLA andra ser och talar vänligt men tydligt och bestämt om t för mig.
Tar jag sakerna till mig?
Likt vatten på en gås, att jag kommit hit där jag står idag är ER hjälp.
Men all denna insikt stärker mig, gör mig än mer övertygad om att jag inte är HJÄLPT av alkoholen.
Du har så rätt kompis. Bara det att det tar sådan tid där MIG att inse. Som Underbara Trollis så tydligt satte bokstäver på orden.
ALLA sade samma sak!
Stanna upp, titta på dig själv, gör det du vill.
I värsta Dark waderanda.....
- So it shall be, may the force be with me....
HITTA STYRKAN!
Så bra Villervalle, Tack!
/A

Jag är också individualist och har aldrig gillat lagsporter utan har alltid velat prestera själv. Men då måste man vara stark och säker på sig själv. Där är du inte nu. Du är bara stark på ytan och det har jag också varit ibland men för att lyckas med en så svår uppgift som att sluta dricka så måste man också vara stark på insidan och jag tror faktiskt att du behöver hjälp med den biten just nu. Det är inte skämmigt utan faktiskt ett bevis på styrka att man vågar ta hjälp.

Jag var också rejält under isen för ett några år sedan och kände precis som du. Det blev en vända på akutpsyk ett par dagar och den insikten jag fick där gjorde att jag tog tag i mig själv och sakta men säkert tog mig till den plats jag är idag.

Idag mår jag bra. Jag har inte slutat dricka helt, men jag dricker mycket mindre än tidigare och vaknar sällan upp med minnesluckor eller ångest.

Vad har jag då gjort? Jo, jag har gjort mig av med en massa skit som hängde över mig på den tiden. Slutade bry mig om andras problem så mycket, och fokuserade mer på mig själv och att jag själv skulle må bra. Gjorde saker jag själv ville och inte vad andra ville o.s.v. Jag lärde mig säga nej när andra vill att jag skulle göra något för dom. Tackade nej till förtroende uppdrag. Ja listan kan bli lång. Egoist? Javisst, men under de tidigare 40-50 åren så lade jag så mycket krut på andra så jag tror jag har gjort min del där.

Ha det Gött

VV