Senaste kommentarerna i forumet

... men vill bara säga: håll ut!

Kramar

Jag kan inte sluta läsa här. Hoppar mellan trådarna och alla livsöden. Förundras över och imponeras av människors envisa kamp och enorma styrkor.
Mina problem tycks bleka i jämförelse.
Läste mitt första inlägg här: " dricker ibland 3-4 gånger i veckan". 5-7 är närmare sanningen. Har väl inte riktigt vågat se. Inte fattat eftersom jag gått in i dimman oftare och oftare. Dimman som gör att verkligheten inte får så skarpa konturer, inte kan tränga sig på.
Jag dricker mig aldrig redlös. Tar aldrig en återställare. Nöjer mig oftast med en flaska vin, eller en halv. Vill bara ha den där skyddande zonen, för att fungera, orka.
Har helt klart fler problem att ta tag i. Äktenskapet som är dött. Sen länge. Hela min livssituation. Jag har varit arbetslös ett par år efter det att jag sa upp mig i ren desperation. Gick in i väggen. Blev sjukskriven 6 veckor !!! Helt körd i botten, bara grät och grät, orkade ingenting. Fick höra att det inte var bra att gå hemma. Efter ett halvår var det dags igen. Det var då jag sa upp mig.
Nu har jag kommit igång och arbetar lite igen. Det känns bra. Och nu börjar jag med att ta tag i det här problemet.
Idag ska jag inte dricka. Vad som än händer så ska jag inte dricka.

Tack för att du delar med dig av dina tankar. Det stämmer nog bra det du skriver om stresstålighet... För egen del blir det härdsmälta med fler än en sak i taget. Det blir liksom information overload... Hoppas att det blir bättre...!

Önskar dig ett riktigt fint höstmöte! Kram

God morgon P,

Hoppas att det går bra för dig! Skickar styrkekramar till dig

Jag grubblar och grubblar..... Om det nu är så att min fd sambo har en plan att ändra på sitt drickande.. Varför delger han inte mig de planerna? Jag tolkar det som att det inte är så noga att få mig tillbaka? Faktiskt så har jag hittat Campral hemma hos honom och jag tror att han äter dem- hjälper honom nog eftersom jag märker att han är nykter och beter sig lite annorlunda. Vilka erfarenheter har ni av Campral?
Ang att delge mig planer så har han iof aldrig velat släppa in mig i sitt liv vad gäller förändring. Minns en gång när han slutat snusa. Jag upptäckte det efter ett tag och frågade honom om han slutat och då sade han; har du inte märkt det förrän nu, slutade ju för 2 månader sedan. Istället för att vara öppen och berätta hur tanken är. Är det för att slippa erkänna att han "misslyckats" om han inte klarar av att vara nykter???
Han kanske faktiskt tycker att det är skönt att slippa mig i sitt liv. Det är rörigt nu när skolan börjat igen med barnen på 2 ställen. Blir väl bättre när vi kommit in i alla rutiner efter en kravlös sommar.
Kan man dricka om man äter Campral?

Vad ska jag göra? Jag vill inte mer men hur ska jag hitta styrkan att gå min väg? Om det bara hade varit jag som blivit drabbad men det är det inte!! Vi har djur som jag inte kan släppa som måste vara kvar ;( min dotters) o det finns en lägenhet som min andra dotter bor i som också måste vara kvar.( vi står för den) Och hur sjutton gör jag med huset? Ska jag låta han ta det för att slippa bråk!! Det är så mycket frågor! På familjerådgivningen sa de att jag skulle boka tid på banken för ekonomisk rådgivning. Jag känner mig så dum eftersom jag inte är insatt i ekonomin. Jag skäms o känner mig så liten o ynklig. Det har bara blivit så att han har tagit hand om allt sånt därför har han mig i sitt grepp. Jag vill så gärna härifrån men förstår inte hur det ska bli möjligt. Min dotter mår dessutom väldigt dåligt och ska till läkare igen. Vet inte om det är rätt tillfälle nu men när ska det någonsin bli det? Jag har bokat en tid hos något som liknar alanon tror jag som kommunen har på fredag. Det är för anhöriga till alkoholberoende. Hoppas jag jag få någon stöttning där.
I fredags fick jag ett erbjudande om en lägenhet i ett bostadsområde jag skulle kunna tänka mig. Jag stod först på tur skrev han o jag skulle höra av mig idag. Alltså hur ska jag göra? Jag vill ju ha den, verkligen!! Hur kan jag ha blivit så här? Känns som jag inte klarar av någonting!! Det enklaste är ju att vara kvar och må dåligt o låta allt rulla på som vanligt men jag kommer inte att ha något liv. Men om det är det bästa för mina barn o för att de ska få ha allt kvar så vet jag inte om det är värt att bryta upp om det blir sämre för dem! Jag jan inte tänka klart alls nu! Min sambo har varit borta i flera dagar bu o renoverat min dotters lägenhet o jag har inte saknat honom alls, det har bara varit lugnt o skönt. Hur har mitt liv kunnat bli så här, jag förstår inte. Det har liksom bara smugit sig på allting utan att jag märkt nåt o nu sitter jag här insnärjd o kan inte ta mig loss. Jag känner mig så ensam i det här :( Jag har fortfarande kontakt med den andra mannen men vi träffas inte, pratar o sms:ar varje dag o det känns så bra med honom! Jag vill verkligen träffa honom igen men inte för en jag är fri om jag någonsin blir det.
Det här blev rörigt men var tvungen att skriva ner mina tankar .
Kram

Tack Tjalle och Santorini för att ni delar med er. Många livssanningar och erfarenheter... Kram

Tänk att det bara är knappt 3 veckor sedan jag slutade dricka. Det känns som om det var mycket längre sedan.

Har haft en jobbig helg. Mycket sug,svårt att aktivera mig och alkohol ständigt närvarande. Är nöjd att jag inte druckit, men mindre nöjd med att jag inte ens gjort hälften av allt som skulle ha gjorts under helgen. Idag känns det bättre, ungefär som att var tillbaka efter en sjukdom. På något sätt är vardagen ändå skön, gissar att det beror på att min fritid i stor utsträckning varit att, på olika sätt och med olika svepskäl, dricka. Ibland blir jag så trött när jag inte vet vad jag ska göra i stället. Det vore så bekvämt att bara ta och svepa den där ölen och bara bete sig som jag gjort, få energi och lust från alkoholen. Nu måste jag antingen vara duktig eller fundera på hur jag kan koppla av på ett vettigt sätt utan att dricka. Det är som att vända ut och in på en själv, och det är ju förstås både ganska osmakligt och jobbigt att göra jämt och ständigt.

Skönt med måndag där man har en massa invanda måsten som får en att tänka på annat. Inget första glas för mig idag.

Hej Pion! Tack för svaret. Ja det är nog normalt att vara trött när man avgiftar kroppen. Jag sover som en stock hela natten. Det här går bra så här långt. Jag mår så bra på morgonen. Måtte jag inte börja igen! Bara efter fyra dagar mår jag så mycket bättre. Roligt att höra av dig också.
Ha en bra dag önskar Anna

(Inte att du drack då – men att du går vidare). Vi slår så mycket på oss själva så det ska vi inte göra. Jag är istället först och främst glad för de nyktra dagar jag haft. Men sedan får man ju passa sig, så det inte blir en vana att "trilla dit". För vips är man säkert där igen och pimplar vin var och varannan dag. Kram på dig!

God morgon vännen,

Skickar en måndagskram till dig - full med kreativitet, glädje och inspiration! :-)

Ville bara titta in och se hur du har det. Kramar skickar jag också här till dig!❤️️

Jo, ramlade dit själv igår, drack inte lika mycket som jag gjort tidigare, men ändå. Vet att jag varje dag måste i tanken bestämma mig att göra dagen/kvällen bra, vilket jag inte gjorde, började väl känna mig nöjd och bekväm. Men som du Promille startar inte på nytt, jag fortsätter. 14 dagar + 1. Tänker inte hålla på och slå på mig själv. Bara inse, gårdagen är gårdagen, ny dag, nya chanser. Glad över din ärlighet.

Ja, fy vad det tär. Känner mig håglös, har inte lust att göra någonting. Jag som kom igång med träning och bra kost i sommar..... Nu är jag tillbaka på ruta ett vad gäller detta.
Aeromagnus frågade om min fd sambo dricker ännu...... Faktiskt så tror jag att han nästan inte dricker alls just nu- han är uppe på mornarna, har köpt en ny cykel är med barnen på ett annat sätt. Dock är det ju snart älgjakt och denna tid på året har alltid för mig varit full av ångest pga hans drickande. Förhoppningsvis märker han att han mår bättre när han inte dricker och att han valt en ny livsbana?? Jag hoppas men jag litar inte alls på honom vad gäller alkohol för jag är så bränd och sårad. Hoppas för hans och barnens skull att han är påväg till en nykter framtid.
För första gången så känner jag mig lugnare inför jakten; jag behöver inte vara förtvivlad över att han ej kommer hem, att han ej hör av sig eller att han ringer mig och är onykter.
Tack alla ni som läser och stöttar mig igenom detta. Ni är guld värda❤️

:-)

Kram på dig! Du är härlig :)

Jaha okej.

/Ebba som låtsas förstå men nog måste googla ISO-cert.

Godmorgon alla! Till en nykter dag! Nöjd över att igår lyckats uppdatera nytt operativsystem i datorn och uppgraderat programvarorna ska jag snart slänga mig in i veckans första uppdrag. Glad att vara nykter.

Adu! Det var bara svammel i nattmössan.
Ny fräääsch måndag! Örk..
ISO-cert hela dagen.. Suck.

Nejnej, för mig har det inte ändras.
Jag gillar fortfarande samma typ av människor.
Däremot så har jag börjat tycka mer om personer som jag har stört mig på när jag var aktiv i mitt drickande, vissa av de präktiga jävlarna så att säga.
Alla är liksom inte idioter bara för att de sticker ut och springer 08:00 en lördagsmorgon, som jag kanske tyckt när jag sett dem genom fönstret när de drar iväg ut på löprunda och själv just vaknat bakis som... ja som en som dricker för mycket.

Sen kan jag ju säga att ett par av mina grannar som dricker mycket, sitter på balkongen och har 'mysigt' titt som tätt, skrattar, äter och dricker, dricker,dricker. Dessa grannar som jag förut gillade eftersom att jag ansåg att de ej var präktiga och livsnjutare - nu ser jag på dem med andra ögon. Tycker att klirret från deras glas och deras hesa skratt är jobbigt och ser att de inte mår så vidare värst bra.

Calle det du skrev här 20:31 #32, när jag läste det kändes det som att jag var full igen. Jag försökte och försökte förstå men det gick bara inte. Jag var tvungen att andas lugnt en stund och dricka vatten.

/Ebba som aldrig i hela sitt liv lidit av sömnproblem som nu. Orkar inte, det vore ju själva fan om hon skulle börja knapra sömntabletter nu när hon äääntligen är nykter...

Hallå, vad hände? Skriv att du lever, även om du trillat dit igen! MissU

Det är så fantastiskt skönt att ha sällskap på vägen. Jag blir så glad och varm inombords av alla uppmuntrande ord. Ja, vi ska klara av det här!

Hej!

Jag är också ihop med en man som dricker för mycket och jag började skriva här för en vecka sen. Det har hjälpt mig massor!!

Förstår precis vad du går igenom och kan trots att det är förfärligt, det som hänt, ändå känna att det var tur att din man fick sånna kraftiga symptom på sitt missbruk. För han hade inget att välja på, än att åka in till sjukhuset....

Min sambo kommer förmodligen aldrig hamna på sjukhus pga sitt missbruk för han verkar vara gjord av stål..... I vårt förhållande är det snarare jag som kommer hamna på sjukhus om jag inte tar mig loss från honom pga att han blir våldsam när han dricker.....

Jag håller alla tummar för att din man nu fått ett riktigt uppvaknande och verkligen tar all hjälp han kan få och att du tar hand om dig på allra bästa sätt!!

Tillsammans kan vi

Segra❤️

kramar till dig Zelda!! Vet du, min katt heter Zelda och hon får några riktiga mer kramar från dig!