skrev MåBättre i Varför ska det vara så svårt?

Hej SL!

Kul att du kikade förbi! :) Jag skriver inte så mkt i min egen tråd just nu men jag läser nog här på forumet varje dag. Det slår mig hur olika men ändå hur lika allas problem är och även hur folk kommer in på sidan för att plötsligt försvinna..

Hur går det då för mig?

Jag skulle säga att det går bra för mig, har druckit 1 alkoholfri cider de senaste nio månaderna. Humöret har gått lite upp och ner och någon typ av bitterhet har gnagt på mig, framförallt under sommaren. Det känns dock otroligt bra att semestern/sommaren är förbi och att jag står här med min nykterhet. Känner mig starkare än på väldigt länge men försöker också vara vaksam mot eventuella fallgropar.

Saker och ting börjar falla på plats men jag har mkt kvar att jobba på. Kan känna att jag hållit mig lite på min egen kant och tyckt lite synd om mig själv... Men samtidigt, jag är nykter och vissa saker kanske måste få ta sin tid?

Jag går fortfarande på eftervård och det är nog mer givande än vad jag tror, man pratar av sig lite och sedan har man än rätt bra känsla när man åker därifrån. :) Tänker lite på framtida AA-möten, alltså efter eftervården och vi får se hur jag gör med det.

Det har slagit mig hur fullt upp man har hela tiden även fast man inte är full/bakis och hur trött och slut man kan vara. Kroppen behöver verkligen vila ibland och det känns förjäkla bra att kunna göra det numera.

Har varit på vissa festligheter men jag har nog inte utsatt mig alltför mkt för frestelser, tror det har varit en bra strategi såhär långt. Mitt fokus har legat på helt andra saker än alkohol och fest.

Allt gott till dig SL och alla andra såklart! :)

PS. Nyckelpigan, hur går det för dig?


skrev Alla dessa dagar i Min första nyktra helg

Då börjar vi räkna! Dag ett avklarad! Nu räknar vi ner timmar och minuter så kan vi checka av dag två också om några timmar bara!! Tummarna hålls för dig!


skrev trojja i Lämnat, sörjer, mannen börjar nämna förändringar, vill ha mig tillbaka, allt blir förvirrat?

Klart jag mår dåligt av honom därför är vi inte tillsammans, bott har vi aldrig gjort, o kommer inte göra det heller.
jag skriver mycket indirekt vad som sker i min bearbetning, allt är nära inpå, och jag bjuder in er i mina känslor o tankar. Jag är stolt ibland över mina framsteg, men just nu är jag inte det, o då ser det ut så här, det är jobbigt, många tankar åt va han gör går åt, jag vill inhet hellre bara SLUTA TÄNKA PÅ HAN. Men min hjärna är programerad från år med att tänka mer på han än mig. Om jag hade en lösning nu, ett piller, nån som kunde stänga av allt. VARSEGOD!!! Gör det NU på EN GÅNG!!
Ja träffa han nyss, han va på väg till sitt jobb, ja sitter nu o grämer mig va resten av dagen kommer bli, ska han dricka eller ej, jag tänker så, och jag tänker, det har jag inte med o göra, tänk på din dag osv osv..... det är svårt


skrev Svanen i Min första nyktra helg

Starkt "Alla dessa dagar"! Grattis till alla pigga morgnar! Tror du har en poäng där med AW och att man faktiskt kan gå när man vill, det är bra. I går började jag:-). En dag i taget.


skrev answe77 i finns inget stopp, orolig..

Du måste bestämma dig med vad du vill med ditt framtida drickande. Vill du försöka dricka måttligt eller sluta helt? Jag har själv försökt med måttligt drickande många, många gånger. Har personligen aldrig lyckats speciellt bra med det och då fanns bara beslutet om att sluta dricka helt kvar. Kanske ett väldigt svårt beslut att ta men då jag mer än allt vill behålla min familj så var jag tvungen att ta det. Min och många andras erfarenhet säger tyvärr att det är otroligt svårt att helt plötsligt gå från arr vara killen/tjejen som alltid dricker för mycket till att klara av måttligt drickande. Det är givetvis ditt beslut och jag hejar på dig! Finns säkert de som klarat av just det som du har som mål också.


skrev Svanen i Rädd - dag 1

Man får vara glad för det lilla! Gårdagen innebar oro & rastlöshet i kombination med apati, en dag man bara skulle igenom. Sovit som en stock (efter insomningstablett), sov 8 hela timmar (sker aldrig annars), vaknade tröttare än någonsin. Men nöjd - dag 1 kan ingen ta ifrån mig. Hade inte en droppe A hemma och det är i alla fall min räddning.


skrev skärgård i finns inget stopp, orolig..

i helgen var det krästskiva, slutade med att jag var kanonfull. Hade en grej på morgonen (som ej krävde bilkörning) trots det ballade det ur.
Jag kan och vill sköta mig men tyvärr så har jag svårt med "stoppet" när jag är på fest.

Min sambo har lessnat. Hur kan jag stålsätta mig själv att ta ett par snapsar, några öl och sen gå och lägga mig?


skrev Alla dessa dagar i Min första nyktra helg

kände jag först tristess på fredagen när kompisarna skulle på aw. Jag hängde med ner på after worken trots allt, men drack vatten. Efter ca en och en halv timme körde jag hem. Konstig känsla att köra hem efter en after work, men en härlig känsla var det. Vi pratade och skrattade och diskuterade, så jag märkte faktiskt ingen större skillnad mot att vara onykter. Det var kul och en härlig avslutning på arbetsveckan. Mycket bättre än jag trodde. På lördagen var vi inbjudna till en tillställning där spriten flödade. Jag drack inget alkoholhaltigt där heller, men det var inte lika roligt att vara nykter i detta sammanhanget. Jag vet inte varför men kanske för att man kan gå när man vill från en aw, vilket ju inte funkar när man är hembjuden till någon. Hursomhelst var jag pigg när jag vaknade på söndag morgon och hade energi över till att umgås med barnen, träffa en kompis och att ta ett träningspass. Sen känslan när man lägger sig att sova en söndag kväll nykter, är ju nästan lite mysig, tycker jag :)


skrev mulletant i Mitt nya år

I Stockholm igår. Så häftigt att inse att vi är anonyma för varandra även där, irl. Vi kan ha mötts utan att veta.... Och det spelar ingen roll. Det viktiga är att vi möts som de människor vi innerst är och delar liv med varandra. Kram och allt gott till dig som läser! / mt


skrev mulletant i finns inget stopp, orolig..

Du har kommit rätt! Läs länken ovan om arv och miljö. Fortsätt också läsa här på forum så ser ni hur många som kommit till insikten och verkligen får uppleva hur mycket bättre livet kan vara utan a. Och skriv, skriv... det hjälper! / mt


skrev mulletant i Ångesten tar mitt liv...

skicka dig en lång, varm måndagskram och önska dig en åtminstone skaplig vecka! / mt


skrev mulletant i Jag vet faktiskt inte om jag vill stanna ens om han slutar dricka...

Så bra att du ser dem och kan (jobbar på att) möta dem som just det de är; spår-och-sår från en annan människa i en annan tid. Att du kan gå in i nya möten, inte med det förflutna inkapslat eller avskuret men med insikten att känslor som väcks har sina rötter i andra situationer i en annan tid. Nu ger du rum för nya erfarenheter utan att förneka det som var. Det är mörka ränder i din väv som inte ska färga framtiden. Erfarenheten kan faktiskt vara en möjlighet.... och som vi alla, som nån gång trampat fast i medberoendeträskets gyttja, var du ju delaktig i att det fick ske. För mig är det så att jag nu, efter flera år av lugnt, nyktert li, ser mina medberoendemönster i "det lilla" i vardagslivet. Impulser att släta över, att låta vara just nu och tänka att jag fixar sen.... Nu talar vi om de här sakerna när vi "ser" dem och idag har vi lyckan att ha ett gemensamt tolvstegsmönster och -språk:) Det fungerar faktiskt. Förstås talar jag också om de här sakerna i min AlAnongrupp.
Allt, allt det bästa till dig och barnen! Din berättelse kan vara många till hjälp! Det var faktiskt som du skrev i inlägget 3 maj ovan "helvetet på jorden" - det vet vi som fanns med dig här. Det går att ta makten över sitt liv, du har visat det! Kram, kram / mt


skrev Fruhoppfull i Fru Hoppfull säger hej!

Magen!

Morgonrutinen fungerar utan explosioner, härligt!

Enough said ;).


skrev Fruhoppfull i 90 dagar

Heja, heja Rallan!

Jag ska banne mig ta upp träningen jag också. Har valt soffan och vinet framför en tur i löpspåret så många gånger.
Vad mysigt att kunna känna att en är pigg (ja, eller iaf inte bakisseg) när ens barn kommer och kryper ner på morgonen! Jag har varit forcerat pigg och glad så många mornar, fast besluten att våra barn inte ska behöva lida för att jag valt att hinka vin kvällen innan. Fantastiskt att verkligen vara det, på riktigt alltså :).


skrev Valeria i Mitt måttliga liv

Några 3,5:or i fredags och två glas vin igår och ett idag. Känns riktigt bra att vara måttlig


skrev Enilorac i finns inget stopp, orolig..

Är alkoholproblem genetiskt? både min mormor och morfar var alkoholister...


skrev flygcert i Jag vet faktiskt inte om jag vill stanna ens om han slutar dricka...

Och det är svackor emellanåt! Jag är starkare idag, står upp för mig och barnen mycket bättre nu, och jag är stärkt av min erfarenhet. Men, all oro, tveksamhet och rädsla till trots, jag gjorde rätt!
Jag testar mina vingar lite - har börjat dejta lite, och träffat någon som jag tycker om. Vad som händer i framtiden vet jag inte, jag har fullt upp med nuet. Men det är en chock att hitta mig själv i alla hemskheter från förr: oron över att han ska bli arg om jag säger fel sak så som exet blev, ångesten över att få en present och direkt förvänta mig att inte få behålla den pga exet ofta straffade mig genom att ta tillbaka eller förstöra presenter, osäkerhet... men också lycka över att han verkar vara en snäll människa, att jag slappnar av mer och mer och känner mig bekväm.

Jag är så oerhört ledsen över att mitt och barnens liv påverkats så illa av mitt ex, och samtidigt så tacksam för min erfarenhet.
Kram till alla dom kämpar


skrev Sattva i Början till något nytt

Ja, du kommer vara med mig i mina tankar!
Du starka vilda Vilja! Jag har faktiskt en vän som påminner om dig. Hon går också sin egen väg. Står för sina väl, de yttre o inre. Så jäkla intelligent. Integritet. Ja så ser jag på dig!!!!❤❤❤


skrev Enilorac i finns inget stopp, orolig..

Glädjer mig att höra att du tar tag i det, väldigt starkt gjort.
Jag är dock inte där än , känns som jag förlorar allt då - eftersom alkoholen är det enda som ger mig njutning i livet=/
Men jag ska försöka jag med, har kommit ur andra tunga saker och jag tror på att man klarar sig igenom det mesta
bara man vill - människan är en överlevare

Lycka till!


skrev Enilorac i finns inget stopp, orolig..

Hej
Tack för ditt svar. Har aldrig sätt mig som en alkoholist eller att jag har sånna problem att jag måste gå på möten? Känns som ett misslyckande och
man får en skam i hela kroppen att få ytterligare en bekräftelse på ett problem på sin lista, känns som ett slag i ansiktet, men du har rätt - Det är som sagt ohållbart, men när
livet ständigt är en kamp och dem enda gångerna man känner sig levande, glad och euforisk är när man dricker. Jag försökte vara nykter på en konsert igår, bara ha kul med vännerna,
och sjunga med, som en normal jävla människa men jag kunde inte ha kul, trots att jag älskar musiken, kastade ständigt ett öga på baren men eftersom mina vänner ej drack så avstod jag med, då det var 13000 pers där och omöjligt att komma fram. Men som du säger man kan inte fly resten av livet, och jag har flytt i hela min ungdom. Jag mår bra för stunden, med tio gånger hårdare slag efteråt istället. Blir inte lyckligare, är i ett rus och i en dimma på kvällen och har jättekul - men dagen efter är allt nattsvart istället och jag kan inte stå för saker jag gör när jag dricker :( Men sådana här AAmöten - finns det för " missbrukare" som mig med? trodde mest det var för dem som dricker varje dag och får abstinens om dem inte dricker typ. Jag har endast problem när jag börjar dricka, men kan avstå, jag vill bara inte, eftersom det ger mig en kick jag aldrig får annars, då vardagarna är pest och pina pga mina psykiska diagnoser bland annat.
Och vad är antabus?? :S

tack för ditt tidigare svar, jag ska isåfall försöka ta tag i detta nu.

Mvh E


skrev Andreas i Psykiska besvär och alkohol

8 dagar nykter. Fast drack en 2.25% cider igår och idag till maten, men det räknar ja inte. Ingen starksprit och inget man blir full på. Hur funkar de me avgiftningen dock, läste här att det tar 2 veckor innan man är "avgiftad", men om man druckit 2,25% cider så kanske inte det gäller längre?


skrev malo71 i Ska det va så jävla svårt???

... men förhoppningsvis snart.
Det enda jag kan säga att lyssna på dig själv och vad DU mår bra av.
Jag har tappat bort mig själv längs vägen men försöker hitta tillbaka.
Visst känner de ånger och visst är det synd om dem.... men vi då?
Som har fått lyssna på alla löften och tomma ord. Alla lögner och allt smusslande och gömmande.
Se våra älskade förvandlas inför ögonen på oss...
Visst förtjänar vi också att ha det bra?
Inte lätt, jag vet....
Skickar en stor styrkekram


skrev malo71 i Fråga om promille

Ja du Melina, vi verkar onekligen vara i samma sits.
Fast min något lättare ändå då vi inte har barn ihop.

Känner så igen mig i det du skriver, hur lätt det är att vackla när den man blivit förälskad i plötsligt finns där igen. Och alla fina löften och alla fina ord... Drömmen om hur det skulle kunna vara. Om A inte fanns.
Men jag påminner mig dock om och om igen om att detta har jag hört förr! Och förtroende och tillit har skadats gång på gång...
Ska vi kunna ha en vettig relation framöver måste han sluta ljuga för mig och jag måste till hundra procent ge honom en ärlig chans och lita på honom då.
Men just nu finns det inte en tillstymmelse till tillit.
Vill inte bryta definitivt. Älskar ju honom. Men som jag tidigare skrivit har jag bett honom om en paus. Att han flyttar ut ett tag. Få lite sinnesro och inte denna ständiga oro/ångest som river och sliter. Och så får han fundera över vad som är viktigast i hans liv.
Så som det är sagt har han kommande vecka på sig, önskar så att jag kan stå emot och stå på mig för jag känner att jag verkligen behöver detta. Få andas lite... och tid till eftertanke. Tomheten, saknaden som jag säkert kommer att känna får jag försöka stå ut med. Måste hitta tillbaka till mig själv.
Kan inte ni ta en paus Melina? Behöver ju som sagt inte vara något definitivt...

Antabus existerar inte i min sambos vokabulär, aeromagnus. Skulle han aaaaaaldrig ta. "Sånt löser man själv"... men det är tomma ord.
Vill säga att jag uppskattar mycket ditt engagemang och dina goda råd. Skönt med någon som har erfarenhet från "andra sidan". Du har ju fått insikt, ett måste för att komma till rätta med problemet.
Hoppas verkligen att din ork inte tryter för att fortsätta på inslagen bana. Kämpa på!
Kram


skrev answe77 i 90 dagar

Väldigt kul och inspirerande att läsa om dina framsteg och verkligen kunna utläsa hur glad du är över framgången. Bara att fortsätta med det nya livet.