Senaste kommentarerna i forumet

Håll hårt i alla dina positiva tankar. Låter underbart.

Ps. Jag äter också LCHF :-) Bästa maten.

Jag är bara inne på min sjunde dag här. Jag hade turen att hitta denna sajten den dagen jag bestämde mig för att förändra mitt drickande. Dag två drattade jag ju dessutom dit med besked, och det fick (som tur var tänker jag nu) en massa negativa konsekvenser såsom en arg man, bortglömda stearinljus och ett mycket mycket lågt självförtroende. De fem dagar som gått sedan dess har jag haft så otroligt mycket fördelar som, tack och lov, har infunnit sig direkt!! Det är när jag tänker på dem som jag VET att jag kommer att klara det. Att tänka på det positiva - det är en av mina strategier! På kylen har jag en lapp som sammanfattar det kanske viktigaste:

"Omdefiniera vad ett gott liv är: Att vara klar i huvud, kropp och själ"

Jag kanske har haft tur, för trots "problem" med drickande i nästan 10 år, har jag inga negativa upplevelser rent fysiskt. Tack gode gud. Vinboxen står som den stått i 5 dagar nu, och jag ler triumferande mot den när jag går förbi, och jag petade någon gång i går på tappen med pekfingret och sa inom mig "Ha ha du. Där har du".

Det jag tänker på som positivt de här 5 dagarna är:
- vakna tidigare och ändå piggare på kvällen
- handlingskraftigare, får gjort en hel massa
- använder tiden jag tidigare lade på att var seg i huvudet på en ny dröm: En cockerspanielhundvalp (håll tummarna att jag lyckas övertala min man).
- slutat äta skräpmat!!!!!! Dubbelhakan börjar redan minska!
- så himla stolt över mig själv!!
- jag klarar allt (nästan). Jag låter inga gamla negativa tankar om att jag inte duger få fäste på mej inte. He he. Det är slut med det nu.
- jag är helt klar hela tiden i kontakten med min dotter. Vet att jag kan lita på mitt omdöme vad gäller henne och vara där för henne från min bästa sida.

Jag har, till skillnad från er kanske, aldrig pratat med min man om mina alkoholvanor och han har inte tagit upp det han heller. Men jag kommer självklart att säga till honom att jag beslutat att vara "vit" fram till midsommar. Att jag gör det för min hälsa. Det kommer att komma upp naturligt på Valborg, och den 1:e maj har vi middagsgäster. Har funderat på att köpa alkoholfritt vin till den 1:e maj, för att det känns trevligt när alla är med.

För övrigt hoppas jag att mina positiva tankar håller i sig, och räcker till, och jag önskar även alla andra en riktigt bra Valborg utan alkohol!!

Svea

Jag tror att det faktiskt är bäst att vänta en tid med allt alkoholfritt. Senare, kanske efter ett par månader kan du ju prova.
Men då som måltidsdryck. För mig gick det fin, men jag drack kanske en i början. Tänk som dryck inte som
"fyllesubstitut"

Lycka till!

//PP

Tappat greppet om allt känns det som. Ligger sjukt mycket efter på jobbet och skäms så fruktansvärt.....usch.....vågar inte säga nått....måste rädda situationen.

Sambon är driftig och positiv för det mesta.....jag vill inget.....eller vet inte vad jag vill....orkar inte tänka vad jag vill....orkar inte säga vad jag vill.....

Det här är större än vara alkoholen......det här är min adhd som blommar för fullt.....varför tar jag inte min medicin?

Jag ska till apoteket och hämta ut ny medicin.

Och vet ni......reptilhjärnan missade tiden hos vuxenpsyk......hade antecknat helt fel dag :-( skulle varit där 24 och inte 29 april. :-( Ska boka ni tid.

Middag hos svärmor i morgon......grillsammankomst i helgen.....känner redan paniken över allt......

Behöver skriva av mig så att jag kanske kyckas avsluta nån jävla sak på jobbet.

Nykter i 2 dagar nu.

Vaknat än? Hur var terapin igår?

Kram!

Det tuffar på.

Nu har vi fått hem husvagnen också. Den Lucas fyllde med alla husets alkoholhaltiga drycker i höstas. Jag vet att lagret lastats om till garaget och utöver det finns inget ytterligare att tillägga. I see no evil, hear no evil.

Må oerhört onsdagsgott nu, alla.

Bara att gratulera! :-D Visst är det härligt att ha sett ljuset i tunneln ;-)

Kram

Alkoholfritt har funkat bra för min del, men det finns tydligen risker med detta också, vilket du själv tydligt vittnar om. Läs detta: http://www.svd.se/nyheter/inrikes/alkoholfritt-farligt-for-beroende_762…

Tänk på att för varje tuff dag/natt du går igenom, så är det ett steg framåt på vägen att lämna drickandet bakom sig.

Kämpa på!

Hej jag känner imig det du skrev..För mig blivit likandant allt känns faller i bitar i mitt drickande pengar går åt sjukskriven från jobbet p g a man är bakis hemmet faller i sär ..Försöker hålla mig åtminstone 1 månad nykter nähä går ej suget kommer o mina polare går på fest då kommer suget..så efter några dagar då är man på G igen o festar några dagar...Ångesten kommer efteråt o mår skitdåligt. Ta hand om dig du är ej ensam

Finns nog inget i världen som kan sänka en som när ens barn mår dåligt. Ett sms i morse som inte bådar gott. Igen. Är så jobbigt att stå och titta på och därför blir det lätt att jag går in och försöka styra upp. "Gör si, gör så". Medberoende så det stänker om det. Däri ligger också en del av stressen som jag försökt döva de senaste åren. Släppa bekymmer om barn och känna sig glad och fri för en stund. Dags nu för jobb och det är väl tur för då måste jag koncentrera mig på det ett tag. Ha en fin onsdag alla <3

Åh tänk att livet har blivit så mycket lättare att leva nu när jag slipper oroa mig hela dygnets timmar för min före detta man.
Nu har jag äntligen fått det liv jag vill ha.
Min nya kille och jag firade ett år i helgen med god mat gott vin och trevliga vänner.
Och som alltid med honom har jag trevligt och han ser alltid till att jag har det bra.
Behöver aldrig oroa mig för att han skall bli för full eller otrevlig. Och jag blir fortfarande förvånad att kan det vara så här.
Jag njuter verkligen av livet.
Att ha roliga saker vi har inplanerat inför sommaren och hösten redan.
Det gamla tunga ovissa livet jag levde i många år av medberoende bleknar allt snabbare.
Så skönt känner att jag börjar få mer ork,kan ha fullt fokus när jag är på jobbet.
Förut var det så mycket funderingar och ångest så det var svårt att vara närvarande rent psykiskt när jag var på jobbet.
Sonen mår också bättre har flera nya vänner, går på samtal hos bup regelbundet och tar sin medicin för att dämpa oron han haft i många år.
Han kämpar och jag är så glad att jag ser att han mår bättre och bättre.
Ser gram emot på en härlig sommar nu.

4 mån, det är ju helt fantastiskt bra:) Fortsätt i samma stil

Innan jag gör kväll för i kväll vill jag absolut gratulera dig till dina fyra månader, kära m60! Jäklar, så bra gjort!

☆☆☆☆☆

Svårt med strategier. Jag försöker att fokusera på att det är vår och ljust och att jag vill njuta av det genom att kliva upp tidigt ( vilket inte sker om jag druckit kvällen innan). Lägga mindre vikt vid festandet helt enkelt. Gå ifrån om det blir jobbigt, lägga sig o läsa eller vad som helst. Det rör sig om några timmar. Annars ÄR ju bilkörning en mycket bra strategi :). / FM

Åh, vad jag hoppas kunna följa dig i fotspåren, Mod. Jag har sagt till midsommar. Då är det tre månader. Nu är ju Valborg förestående och då är det ju dags att mobilisera all styrka att inte trilla dit när det dricks runtom en. Fast det känns som jag fixar det. Just nu i alla fall :). Du har gjort det jättebra, Mod. Jag får gå in och läsa om hur bra du mår när jag sviktar. Jag ska dit jag med:). / FM

Nu är det fyra månader sedan jag tog mitt beslut, tidigt en morgon, om att inte dricka senare den kvällen. En kväll blev till två, till tre, till 7, till en måndag och nu är det fyra månader. Jag har egentligen inte tagit mer än en dag i taget och tänkt " jäklar vad bra jag mår, jag tar en dag till" och så har det " bara" rullat på. Har ännu inte bestämt hur det ska fortsätta utan tar en dag i taget. Idag är jag nykter och mår sååå bra av det:)

Jag känner mig piggare och gladare än jag gjort på många år. Känslan av att vakna pigg och utvilad är underbar. Det finns så otroligt många fördelar och jag har skrivit om dem tidigare, tänker inte tjata :) Det går bara inte att jämföra med hur det var i höstas. Har inget sug efter alkohol mer än ibland när det är stressigt och jag känner mig pressad och i behov av att koppla av men suget går över väldigt snabbt och jag väntar ut det.
De bästa månaderna på många många år och jag vill inte tillbaka till mina gamla vanor (ovanor)!
Jag upplever att jag är bättre på jobb, bättre fru och mamma och bättre med mitt lilla barnbarn. Inser att jag nu är som jag vill vara. Känner mig fri :)

Tanken låter inte bli att dyka upp, trots att jag vet att jag inte har någon som helst say in the matter.
Farsan kom ut från anstalten i lördags. Då ringde han. Jag valde att inte svara då jag var upptagen. Förmodligen ringde han direkt efter att han kommit ut. Eller ja, det är vad jag tror i alla fall.

Idag, tre dagar senare, ringer han igen. Jag har skjutit på att ringa tillbaka. Jag står mitt i matlagningen när samtalet kommer. Väljer att inte svara, men tänker att jag ska ringa upp efter att jag ätit. Han ringer på hemtelefonen. Och så en stund senare ringer han på mobilen igen. Jag svarar. Han är full.

Jag tänker: "Hade jag kunnat påverka…? Om jag bara hade svarat i lördags… Hade han då låtit bli…?"
Jag vet, jag vet, att allt det här ligger utom min kontroll. Men frågorna dyker ändå upp.
Och någonstans i det här dyker det även upp ett sug hos mig. Att höra hans "glädje", hans kärleksfulla (just så, kärleks-fulla…) drunkna röst.
Den känslan av att älska allt och alla i fyllan…
Men suget blir inte långvarigt. Sorgen smyger sig på istället. Jag önskar att jag kunde göra något. Jag undrar hur han mår. Hur han känner sig. Känner han sig ensam? Ensam som jag? Om jag aldrig frågar så får jag inga svar. Jag behöver finna modet att fråga. Hur många chanser på livet kan en människa få? Jag vill inte att det en dag ska vara för sent...

Ja. Börjat fundera på de här med min ångest. Som nu. Känts som att de vibbrerar inne i kroppen hela dagen. Vet inte hur man ska förklara de för syns inte utanpå men inne känns de som att man, ja. Vibrerar:) Även förhöjd puls och en stor klump i bröstet av ångest.
Och detta är de jag alltid tänkt att de är. "Bara" vanlig Ångest. Men nu har jag börjat fundera om de kan vara så att de faktiskt är abstinens som spökar. Att jag på veckorna går med abstinens, fyller på med alkohol på helgen och sen börjar allt om.
Någon som vet om de är möjligt?

Och någon annan som känner av dom konstiga vibrationerna?

Sitter du på kunskap så tar jag gärna del av den!

och dina känslor för att hon lämnar dig i bakvattnet trots att du ställt upp där för henne kan jag bara beklaga.Kanske du fyllt din roll i hennes liv som partner och att hon nu måste gå vidare med sitt liv.Men visst är det bittert att stå där på sidan och känna sig förbisedd och ratad.Av en som uppenbarligen har stora problem och har lastat en för en himla massa dynga under lång tid.Tänk på det som att det är inte hon,det är hennes sjukdom(ar) då hon ju dessutom mådde dåligt psykiskt.

Det känns luftigt under vingarna.En trofast kärlek känner jag för alla de år vi delat och som varit bra.Även de år vi delat som varit mindre bra.Vi hoppades båda att saker skulle räta upp sig,men det gjorde det inte.Ingen ska anklaga någon för nånting utan vi ska bara tacksamma för det vi delat och det vet jag att vi båda är.Så ja,jag känner tacksamhet och frid i nuläget och hoppas verkligen att han ska klara att hålla sig på banan.Och att jag ska ha vett att låta bli att vara där och peta och inbilla mig att jag är svaren på hans problemlösning.

Hypnos är inget tillfälligt botande, utan ett sätt och strategi att hitta grunden och orsaken till att man dricker.

Något slags samförstånd mellan dig o ditt X, tycker det lät fint :)

Har pratat m min tjej el X, ringen var av, hon bad om ursäkt för allt hon gjort mot mig men ringen hade hon tagit av för hon vet inte om det är äkta kärlek mot mig som hon känner!

Dikten var jättefin och känns livet lättare nu sen du fick lite saker bekräftat?

Har misslyckats lite för många gånger men nu vill jag inte såra familjen mer. Hörde av mig till AA's 12 steg. Får se vad dom har att säga? Måste prova att googla det du beskriver...