Senaste kommentarerna i forumet

att sin fru tycker synd om en pga sitt misdbruk och att man inte lämbar någon i nöd skuöle jag svara. Om nu din kille slutat dricka är det så kört att re relation inte kan reparerad?

Kämpa annapanna och låt beslutet växa fram, men ge det tid. 48 dagar är en bra avhållsamhet men hur länge har du hållit på och festa i jämförelse? Ge din nykterhet tid och när du känner dig mogen på riktigt så kan du ta beslut huruvida du ska dricka eller inte. Jag tror nånstans att man säkert kan lära sig normaldricka men att saker i ens liv måste förändras ganska drastiskt. Man bör dock vara vaksam och medveten om riskerna om man försöker gå den vägen, livet ut.

Mitt tips till dig är att den lista du skrev i föregående inlägg, läs den igen och försök tänka tillbaka till de tillfällena, hur mådde du då? Hur mår du nu?

Förstår dig verkligen, jag har samma tankar till och från men det finns en bra belöning där framme.

Kämpa på!

Kram

ja det sitter i huvudet..... tänk på allt positivt du upplever som nykter. Ta ett papper och skriv ned - och + och när det är kämpigt så tittar du på listan och då tror jag att ditt val är "enkelt". Tänk på att din hjärna inte är sig själv. Du är stark och klarar detta :)
Jag tänker på att det finns så många människor och kulturer som inte behöver alkohol jämt och ständigt och mår bra ändå. Kanske bättre än vi här i norden gör som egentligen har ett skumt förhållande till A. Eller vad tycker ni???? //mod

Bra kämpat javisst och Johanna och Tove och trollnäsa mfl. Starkt av dig javisst att stå emot och visst är det en skön känsla att veta att man inte kommer vakna med fylleångesten som ett täcke över både sig själv och över hela dagen. Börja dagen med att gå och träna wow jättebra gjort ...
Har gått en lång em promenad med en vän och pratat om mina alkoholproblem och det känns så skönt. Tror att jag, som de flesta av oss här, har varit otroligt bra på att lyckas dölja mitt drickande. En mästare. Hon blev chockad men samtidigt så stöttade hon mig och gav mig väldigt mycket positiv feedback. Kändes så gott. Det gäller att fokusera på det positiva. Jag har ju åkt tillbaka ner i alkoholgyttjan efter ganska långa uppehåll tidigare och jag är rädd för hur jag ska klara framtiden. Nu känner jag mig stark men om ett halvår eller år så kanske jag tror att nu är det ok igen att dricka och så är karusellen igång igen. En dag i taget är mitt motto och så länge som jag mår så här bra så är det bara att kämpa på. För det är ju en kamp men om jag har förstått vad några skriver så lugnar kampen ner sig med tiden. Ser framemot det.
Ha nu en härlig nykter kväll och en underbar söndag. Jag ska träffa en liten kille som jag tycker mycket om och ser framemot att vara helt ok när jag gör det. På gott humör idag. 21 dagar......
//mod

Kära goa du, jag önskar jag kunde ge dig en smula styrka och hopp o glädje. Känner starkt att du förtjänar det.
Må det skyndsamt ljusna på din front,

M

Efter en sanslöst stressig vecka då jag gått på högvarv och äntligen kom helgen med vila och kravlöshet.
Fick en fin nervarvningshjälp av en avkopplande ansiktsbehandling igår, och sen har en skön trötthet tagit över.
Ingen närhet till att dricka alkohol just nu. Tänker inte så romantiska tankar om vinet, utan förfäras hur alkoholen kan gå in och börja styra över en person, vem som helst, sansad och intelligent spelar ingen roll. Och jag kan vara osansad också, men ändå
Tränade en smula igår, och ska försöka springa en kortis imorgon för att ge kroppen lite underhåll.
Lycka till med hälsokampen därute i era liv!

Jag snurrade in på denna sidan när jag googlade på "Kan man leva tillsammans med en alkoholist?"Jag har läst några sidor nu och att läsa dina inlägg Izzy var som en käftsmäll.Det kunde varit jag som skrivit mycket av det du skriver.Denna sidan kan nog hjälpa mig.Återkommer och skriver när jag är ensam hemma i lugn och ro.

Jag tyckte det var ett friskt inlägg, vi behöver dela med oss mer av det positiva. För det är ju dit vi vill nå. Känner själv att jag kommer in i ett destruktivt ältande som drar ner mig, fast mer och mer sällan nu.

Var på konditionstest igår och nu kan jag knappt gå pga muskelvärk. Resultaten var väl inte helt lysande, men jag klarade mig in på god medelnivå i min åldersgrupp i alla fall, så sämre kunde det ha varit och hade också om inte... Borde hitta på något bra att träna överkroppen med. För balansen fick jag i alla fall goda poäng, vilket jag gläder mig åt. Som gammal sjöbjörn har jag alltid ansett att jag klarar balansen i alla lägen, men mot slutet av drickandet började jag faktiskt undra på hur det var med den saken. Fick också uselt resultat i ett balanstest, vilket nog gav mig en funderare.

Druckit? Tja, jag drack faktiskt ett litet glas portvin idag. Såpass litet att det inte hade någon märkbar effekt alls, har antagligen fått i mig nästan lika mycket någon kväll, då jag satt i mig 2-3 st 0,5-öl. Men det är kanske signifikant ändå. Det är en del av hur jag vill att mitt vidare liv skall vara - att inte kategoriskt behöva tacka nej då någon bjuder på alkohol. Mycket mera signifikant ändå, var att jag inte hade en tanke på att dricka då jag kom hem. Tillställningen var sådan, att jag tidigare hade gått direkt till barskåpet och tagit ett par rejäla stänkare.

...med mig själv just nu. Lördag. Dag 48. Går på promenad medan sambon är ute med vänner. Går och förhandlar med mig själv; men GUD. Ska jag aldrig mer få dricka? Känna kicken? Vara ute bland folk som förut? Känna draget och pulsen? Så jävla less idag. Jag vill också. Jag vill inte vara den som inte kan. Jag vill inte det. Inna det verkligen inget sätt att lära sig dricka snyggt? Tänker i mitt huvud: men GUD, den dag jag gifter mig? Får jag inte ens dricka ETT glas champagne då? Eller tre kanske? Nån kan ju hjälpa mig ha koll? Fy fan. Vill bara börja gråta eller gå hem och klä upp mig och sen gå ut och dra en rejäl ät blöt kväll. Fy fan. Jag vill också....

Lena... det är dags att komma tillbaka hit nu. Du är alldeles för bra för att inte göra det bästa av ditt liv.
Tänker på dig fina du!

Hallo bruden!

Hur går det för dig?

Stor kram

Hallo Stingo!

Härligt att dina prover var så bra! Jag gläds verkligen med dig!

För egen del har jag nog inte ens tänkt på den biten - än... hå hå ja ja... en sak i taget! ;-)

Har du "provdruckit" än eller är det nyktert som fortfarande gäller?

Kram

I know the feeling, Trollnäsa! Dessutom, nu när man är nykter så har man sååå mkt mer tid där man är "klar" och vaken..
Alkoholen dövar en ju och tiden blir som ett vaccum. Nu är man klar i skallen, närvarande och observant och inser att dygnet har 24h helt plötsligt.. Med andra ord så är det extra många timmar man har där man saknar alkoholen och får mat-/sockersug.
Så känner jag iallafall! Jag måste hitta på MASSOR nu för att "slå ihjäl" dötid.
Dötid är livsfarligt för mig för då tänker jag bara på alkohol och/eller mat/godis.
Har liksom inte lust att bli tjock bara för att jag slutat dricka...
Det här är verkligen i-lands problem de luxe. Men det är också reella, dagliga irritationsmoment som jag måste hantera varje dag... Men på det stora hela så är jag LYCKLIG! Lycklig över att detta är min 14e dag som nykter!!! Stolt och glad över att jag äntligen är på väg i riktig rättning och mot ett liv som nykter alkoholist :)

Jag gick alltså inte in på puben, jag passerade bara puben på vägen hem från AA :)

Trollnäsa - håller verkligen med, sååå avis på alla som fick fira helg igår.
Men idag när jag vaknade 08.30 - utvilad, utan ångest och inte ett dugg bakis och promenerade iväg till Sats för att träna och mötte två bakfulla tjejer som gick en "Walk of Shame" (dom hade uppenbart haft bortamatch och gick i partykläder med smink utkletat i ansiktet) - då var jag bara generellt överlycklig!!! Fy fasiken vad skönt att slippa den där vidriga känslan där man vaknar dagen efter och tänker "vad gjorde jag igår, hur mkt pengar brände jag, har jag gjort något dumt, vem har jag messat, är någon arg på mig"... osv osv osv. AHH! SÅ HÄRLIGT ATT SLIPPA!!!

Och mod60 och Johanna - det är givetvis så mkt bättre att hålla sig undan A. Att välja ett friskt - och som du säger mod, ett förhoppningsvis bättre och längre liv - framför alkoholen.

Igår så bet jag ihop då alkoholsuget och "tycka synd om mig själv"-signalerna satte igång. Knatade iväg till AA och 1,5 h senare så var alkoholsuget som bortblåst! På vägen hem gick jag förbi en pub och utanför stod 3-4 stycken och rökte.. Alla var glansiga i ögonen, stod och halkade omkring vid ingångsdörren och såg allmänt apatiska ut. Ingen såg ut att njuta av ciggen, ingen pratade med varandra, blickarna var bara tomma och borta... Tror inte att någon av dom som stod och ciggade kände sig särskilt lyckliga där och då. Bara avtrubbade och likgiltiga.

En dag i taget! :) Kämpa på alla! :D

Hej Johanna och alla som läser här på forumet
ja jag har själv kommit igång med träningen igen och det känns kanonbra. Roligt att känna att man gör saker som är BRA för en och inte destruktiva som när man dricker. Tänker att det är detta jag vill, så här vill jag må och om priset är att låta bli alkoholen så får det väl bli så......
Tyckte jag lät lite sträng i mitt sista inlägg och hurtig, det är inte meningen, men vi har mycket som talar för att detta är rätta vägen. Idag är det lördag och jag har köpt en stor Sprite light som jag ska festa på ikväll ihop med familjen. Härligt... en dag i taget. Idag dag 21//mod

Men jag sur, ogin och arg för att jag måste vara nykter.
Nu däremot är jag nytränad och harmonisk!

Vi behöver höra flera positiva saker!
Efter 27 fria dagar, så är jag glad när jag vaknar och känner nu en lust att ta tag i saker. Visst går det upp och ned under dagarna, men att vakna och må bra betyder mkt.
Jag började motionera samtidigt som jag slutade med A, för jag ville få dubbel effekt. Jag tror det var bra att komma ut i friska luften det har stärkt mig. Jag använder appen Run keeper på min mobil, den sporrar mig att öka mina resultat. Man måste berömma sig själv för sina framsteg, även om det jag tidigae gjort varit fel:-)

som jag hade för alkoholen per månad räknat så fick jag tillbaka de pengarna ca 18 månader efter min behandlig. Jag hade turen att då kunna betala kontant men med facit i handen så skulle jag även vinna på att ta ett lån.
Hur jag än vänder och vrider på saken så har jag tjänat på att ta min behandling. Fysiskt och psykist inte minst.
Och det gäller även för er anhöriga, ta gärna en Familjevecka och låt er uppmuntras och utvecklas i era egna liv. Det ger så oerhört mycket

Vad stark och klok du verkar. Och vad du måste ha lidit genom åren.
Varm kram.

Svag ledsen utlämnad känner jag mig.Vad ska bli av mig,var ska jag ta vägen.Det var ju vi och vår familj som gällde.Nu ska jag klara mig själv utan honom.Min framtid är bara blank och alla alternativ känns tråkiga och meningslösa.Just nu ser jag ingen större glädje med nånting tyvärr.Likadant hela dagen igår.Vad är det som händer.Kan jag inte hålla fast vid en stark och glad känsla,eller är det här den rätta känslan som jag så desperat försöker klistra på med en massa starka låtsastankar.Jag vet inte.Men just nu känns det tungt och tråkigt och jag skulle välkomna alla återlappningsförsök.

Hej
Det finns en bok om a-missbruk som heter "kidnappad hjärna" jag har inte läst den men det är väl så vi har det. Min hjärna är ockuperad av tankar om A som jag inte skulle ha om jag var "normal". Kanske att det kan var bra att försöka ta kontroll över sin hjärna och mota bort alla tankar på alkohol. Visst det är sååå jäkla trist att det är så här för oss och att vi inte kan hantera A bättre. Men det går ju att göra något åt det.

Vi kan må bättre genom att ta kontroll över våra liv. Varje nykter morgon är ju underbar i jämförelse med bakfylleångesten som lamslår en och sitter i hela dagen/dagar.
Jag försöker hela tiden prata med mig själv och när jag skriver här känns det bra. Har nu varit nykter 20 dagar. Inte länge men den längsta perioden på år :)
Jag tycker att vi har en tendens att tycka synd om oss själva ibland. Varför kan inte jag dricka som alla anda osv. Jag läser vad "alkoholist javisst" och "trollnäsa "skrivit, hej förresten :) och jag håller till viss del med er. Det är sorgligt att det har gått så långt att vi är "kära" i spriten. Det är väldigt tråkigt att det blivit så här, att vi lät det gå så långt men vi kunde vara drabbade av värre saker än så. Det finns mycket sjukdom, canser osv. och andra svårigheter som människor råkar ut för. Jag vill inte vara tråkig eller så men,,,,,,, Vi mår ju inte bra av att dricka. Om vi gjorde det skulle vi inte skriva här eller???
Jag tror att vi kommer att hitta en annan inre glädje utan A och förhoppningsvis leva både bättre och längre. En dag i taget mot tillfrisknande och okidnappad hjärna.
kram alla därute som kämpar på //mod

Nykterheten fortsätter och den gör mig stark. Känner att jag fått en lyster, både på insidan och utsidan, som jag inte sett på länge. Det är verkligen ingen myt att man mår bra av att göra bra beslut för sig själv. Klyschan och det självklara blir så tydligt. Min extrema ångest har varit frånvarande under en längre tid och efter min semester har den inte ens hälsat på en liten stund. Det är jag extremt tacksam för.

Tänkte som andra här på forumet lista dumheter som hänt på fyllan. Som en påminnelse till mig själv om vad jag satt mig i för situationer tillsammans med djävulen alkohol:

- Fyllecell
- Vanmakt
- Grova minnesluckor på flera timmar
- Akut sjukvård med ambulans + eftervård
- Utsatt för sexuellt övergrepp
- Provat andra droger
- Rattfylla
- Rattfylla där jag stulit fordon med ovetande sovande människor i
- Lögner
- Svikit löften
- Druckit mer än planerat (ALLTID)
- Misskött mitt arbete ("sjukfrånvaro")
- Akut sjukvård med ambulans nr 2
- Blandat mediciner
- Förhindrat tillfrisknande från sjukskrivning
- Sökt bekräftelse från andra än partner
- Ljugit för att få pengar till alkohol
- Spenderat pengar på krogen som inte är mina
- Stulit alkohol från andra människor
- Förstört andra människors förhållanden

Ja, man kan väl säga att inte en enda av ovanstående punkter direkt har stärkt min självkänsla. En fortsättning på listan kommer säkerligen då mycket är förträngt. Kanske undangömt inuti mig... Mitt beslut att avstå a hjälper dock min självkänsla varje dag. Allt jag tagit mig igenom har lett mig dit jag är idag. Framtiden kan JAG påverka! På söndag börjar jag 12-stegs för anhöriga till alkoholister (vuxit upp med en alkoholiserad mamma) och även där kan jag bearbeta sidor som lett mig in i mina a-problem. Det kommer bli jobbigt, men jag är redo att påbörja den resan.

Kram på er alla som kämpar <3

Jag ser det på ett sätt som positivt att du kan känna igen dig i mig. Kanske det kan hjälpa dig på vägen? Du är välkommen att ventilera här med mig när du vill. Det kan hjälpa oss båda! Hoppas du mår bra ikväll! Kram