skrev Nynykter i Vägen tillbaka till mig själv

Hej syster!
Allt väl hoppas jag? Du har varit så aktiv här på forumet så jag börjar noja när du inte varit här på ett tag.
Kram från Nynykter


skrev Nynykter i Nu börjar min resa!

Hur var det nu, hade vi slagit upp förlovningen eller..? Ska jag tolka din tystnad så?
Hoppas du har det någorlunda. Kämpa på!
Kram/ NN


skrev Nynykter i Dompa!!!

Hej Dompa!
Är ni framme än? Allt väl hoppas jag?
NN


skrev Nynykter i Glad men rädd

Fast man behöver inte dela allt med alla... Ibland känner man inte för att berätta och det gäller ju även andra ämnen än alkohol.
Kram/ Nynykter


skrev Nynykter i Filosofiska rummet

Jag utövar källkritik, men det intressanta med information om eller åsikter om alkohol på nätet är att ämnet är så "hett". Det är väldigt svårt att hitta objektiv och saklig information. Därav min fråga till forumet. Jag får intrycket att alkohol är något som de flesta har starka åsikter om och att både nyttjande och avhållsamhet måste försvaras. De som förespråkar alkohol gräver ner sig i en skyttegrav och väljer vilka forskningsrön de vill tro på och i den andra skyttegraven ligger nykteristerna med en annan uppsättning "sanningar". Men jag har inga konspirationsteorier utan tror att rönen om de nyttiga ämnena i rödvin får så stort genomslag i Sverige för att vi befinner oss i brännvinsbältet och vetenskapliga skäl för att ta sig ett glas därför välkomnas (jämte alla andra tänkbara skäl :-)). Jag har hört att lök innehåller samma nyttiga ämne som rödvin. Men blr det någon kioskvältare tro..?
Nynykter


skrev Fenix i Vill inte - kan inte

Andra kvällen nykter nu och jag är glad men trött. Var så ljuvligt att lägga sig nykter i går och att stiga upp tidigt i dag och bara njuta av att det inte fanns ågren, svettiga lakan och en olust att alls gå upp. Inte behöva tvinga i sig bara en liten macka till frukost, inte behöva fundera på hur man egentligen ser ut när man ska gå till jobbet. Det är obegripligt hur man utsätta sig för alla dessa negativa saker när man tänker nyktert. Och lika naturligt blir det plötsligt när man gett efter och är alkoholpåverkad. Jisses. Bara att gå vidare igen då i det alkoholfria livet och försöka fundera vad det var i mitt fall som gjorde att jag halkade av banan. Alltså jag menar, två utlandsresor utan alkohol, en hel del fester utan alkohol och det mesta känns bra. Då belönar man sig med - alkohol!
Är man sjuk eller?
Kram alla och en fin helg önskar
Fenix


skrev Fenix i jag är alkoholmissbrukare

med punkt 1 från Länkarna. En grundpelare för det nyktra livet, enkelt och så sant!
/Fenix


skrev Adde i Filosofiska rummet

bra MissH !! Att kolla in avsändaren och syftet är viktigt för att kunna bilda sig en egen åsikt. Tyvärr en kunskap som börjar glömmas bort.


skrev Gäst i Filosofiska rummet

Jag tränade mycket när jag var yngre och fick då höra att man inte skulle dricka eftersom alkohol bryter ner musklerna. Vet inte om det stämmer dock. Det finns många undersökningar som säger att a INTE är nyttigt alls för hälsan, inte ens i små mängder. Det där ändras ju hela tiden. Jag tycker man ska vara skeptisk till alla forskningsrön som basuneras ut i media (oftast kvällstidningar), det finns många intressenter bakom dessa. Man kan ju tänka sig vilka som finansierar just alkoholundersökningar?


skrev Gäst i Glad men rädd

Fredag, hela stan är ute på festival. Själv ska jag vara hemma och mysa i soffan med film och godispåse. Ah vad trist tycker kollegorna. Funderar, ska man ringa nån kanske? Gå ut en sväng? Näe. Jag vill inte. Jag vill bara vara här, med mig själv. Funderar på om jag isolerar mig men nej, jag vill bara vara själv. Går jag ut ikväll gör jag det för att jag tror att andra tänker att jag är tråkig och det var ju så jag inte fick göra! Går hellre upp tidigt imorgon och åker till stranden med väninnan med dotter, Än trängs med fulla skrikande människor. Det är nog roligast om man är en full skrikande människa själv.

Lunchade med några kollegor idag, en av dom tyckte det var trist att hon inte kan dricka vin nu när hon äter medicin och alkoholfritt är inget alternativ. Kunde inte förmå mig att säga att jag inte dricker, vet inte varför. Det föll sig kanske inte naturligt men jag tänkte på det sen. Ville inte ha frågor, behöva förklara varför. Egentligen tycker jag inte att det är speciellt stort men...har väl en bit kvar antar jag.


skrev dramatikern i En ny som behöver era kloka råd !

Hej. Varit lite frånvarande men åter nu. Gjorde som sagt
ett snedsteg men har inte druckit sen dess. Inget allvarligt
förutom att jag drack för mkt och blev besviken på mig själv.
Ikväll ska jag grilla med en polare. Han ska också köra bil tydligen.
Ska hålla mig nykter ett tag nu så får vi se. Sommaren gick fort.
Känns Om mycket tid gått åt till den här skiten. Tack för att ni finns.
Och Lilla My: Om du fortfarande vill har jag några tips att ge. Högst
personligt hur man fungerar dock. Kram / D


skrev Pontus i RÅD FÖR DIG SOM VILL DRICKA MINDRE

Tack för stöttande råd stigsdotter, gick inte till vårdcentralen med tog tag i att ringa till alkohollinje.
Att bara få prata ut o få kunskap och råd känns väldigt bra och kommer försätta med den kontakt.
Att prata öppna sig för dom som förstår och kan! Är ett väldigt bra viktigt råd!
Förra helg hallkade jag till, som så många ggr..
I dag är det fredag och ser framemot helgen, jag vet att mina innre demoner kommer att knacka på mindörr
men känner mig beredd o stark, små steg. Kram på er


skrev nisse_1 i jag är alkoholmissbrukare

Bra jobbat du med.
Det är skööööööönt att slippa alkoholen.
Nu är det snart dags för min första "nyktra" kräftskiva på många år men det känns inte som något problem.
Sedan har jag snart jobbat mig igenom ett års alla festligheter utan alkohol det är bara nyår
jag ska bocka av.
Därefter är väl tanken att resten av mitt liv också ska vara alkoholfritt.
Har upptäckt hur gott det är med kolsyrat mineralvatten till mat finns egentligen inget bättre.
Vin och öl drack jag för fyllan maten var bara en ursäkt.

Jag får dock inte glömma.

Länkarnas punkt 1.
Erkänn att DU ej behärskar spriten.


skrev Gäst i Nu börjar min resa!

gläder mig fenix
bara att sitta ner på ett möte
varken mer eller mindre
känna gemenskapen
förståelsen
ger hopp att fortsätta kämpa
antar att det är därför som medlemmarna så varmt
förespråkar möten regelbundet
går på 1 till 2 möten iveckanplus min eftervård på ons,halvdag
man har ju ett vanligt liv som ska funka också
det får ju inte bli för mycket av nåt
ska flyta på
ja jisses inte är det lätt
men fasen så mycket lättare i nykterheten
DET är en sak som är sann

yesterday is history
tomorrow is a mystery
TODAY isa gift
carpe diem
Måne


skrev mulletant i Mitt nya år

igen, skönt! Mina dagar flyter på, livet känns lugnt och harmoniskt - på gränsen till lite tråkigt men det lider jag inte av:) Jobbet är intensivt men jag är själv förvånad över att jag tycker det är mest roligt nu.

Jag har funderat över Villervalles synpunkt att jag borde sluta analysera min man, jag tycker att jag numera mest analyserar mig själv men jag kan ha fel. Andra ser alltid något annat än det man själv ser - det är ju en av forumets styrkor.

Jag läser Stora boken och funderar mycket över de 12 stegen, det bor stor livsvisdom i dem. Jag skriver kort i min fina kalender och läser här.

Mannen har numera en sponsor, en sen mycket länge nykter person med lång AA-erfarenhet. Till den personen ska jag vända mig om han tar ett återfall. Det känns tryggt att veta. Jag funderar också på att försöka få igång en Alanongrupp i närregionen.

Igår samtalde mitt lunchsällskap om en "halvkändis" som tydligen allmänt anses dricka för mycket. Det var trist att höra... jag tänker ofta på de första raderna i Kallas tråd: "Har funderat rätt mycket i dag på varför ingen säger något när man dricker för mycket. Jag har kännt ganska länge som om jag håller på att drukna och att alla står på stranden och tittar." Hon fortsätter "När vi pratat i dag så är det omtanke om mig som gör att ingen sagt något och jag tror dom, för jag vet att dom verkligen bryr sig." De som pratade igår bryr sig knappast om den som det pratades om - det var ett distanserat intresse och typiskt skvaller. Men hela inställningen... Jag gick i alla fall inte in i samtalet. Det kunde jag göra där och då.

Nu duchen-kaffet-yoghurten-jobbet... / mt


skrev Fenix i Nu börjar min resa!

för att du bryr dig och tänkter på mig! Jo, var på ett jättefint AA-möte i kväll och alla välkommen tillbaka värmer den mest frusna själ. En frågade om det hade varit bra, och syftade på återfallet. Nej, inte alls, svarade jag och undrar varför i all världen jag tog det. Men bara att inse att det är ju just det som är en del av sjukdomen, att förneka och förtränga. Nu vill jag vara bland de levandes skara igen!
Stora kramar,
Fenix


skrev Gäst i Nu börjar min resa!

hur är det med dig
undrar så
kram Måne


skrev Gäst i Glad men rädd

Tack Fenix, och lycka till! Ska läsa i din tråd, ska bli spännande att följa med på din resa.

Pratade med en kvinnlig kollega idag, hennes kropp har sagt ifrån ordentligt efter en lång period av stress och vi satt på hennes rum och delade erfarenheter. Skönt att höra att vi är flera, trist att det blivit som det blivit för henne och att det är just så att det är vanligt. Varför måste vi vara så förbannat duktiga hela tiden? Varför har vi så höga krav på oss själva? Blir så trött, och så ledsen, varför bestämmer vi inte mer över våra liv istället för att göra det vi tror vi måste göra? När jag ställer mig frågan "hur vill jag göra" och tänker att jag kan ju göra vad som helst egentligen blir jag svindlad och såklart stressad, som vanligt. Kanske orkar man inte ha en plan för sig själv hela tiden? Eller är jag så van vid att bara köra på att jag glömmer att jag har en egen fri vilja, så när jag helt plötsligt ska bestämma själv så vet jag inte hur man gör? Jag känner att jag ofta faller in i gamla spår, gärna i det där att liksom leva efter andras premisser. För att det är enkelt eller för att jag är van? Det är bättre nu än innan trots allt, men inte helt bra.

Jag har ansträngt mig att ta det lugnt på jobbet efter semestern, tillåter mig själv att flexa ut tidigare, sova lite längre på morgonen. Känns bra och jag hoppas att jag kan hålla det. Igår var jag på riktigt risigt humör, trött och ledsen och ville bara skita i träningen och gå hem direkt. Men så ändrade jag mig i sista stund och gick dit iallafall. Och vilken skillnad det blev i mitt sinne, alldeles glad och lugn efteråt. Träning får bli mitt nya vin tror jag! Fattar inte varför det ska vara så förbannat svårt att släpa sig dit men jag ska verkligen försöka, UTAN att det blir nån slags duktighetsgrej av det. Träna för att må bra, inte för att bli snygg. Det får komma på köpet :-)

Tänker inte så mycket på alkohol just nu, kommer tankar ibland om att jag nog kommer att dricka framöver. Skräms av att dom känns så självklara, tvingar mig att tänka färdigt, resonera med mig själv. Jag minns bakfyllor och ryser, aldrig mer, jag kommer inte klara en baksmälla till. Sprang förbi en bok i bokhandlen, handlade om nån tjej "mitt i karriären" som hade alkoholproblem och blev kvitt dessa. Ska nog köpa den, känns som något jag kan relatera till. Tror det är bra att få "förebilder" som man kan känna igen, få bort den där bilden av en alkoholist man har i huvudet, även om Forumet är en jättebra plats att upptäcka att alkoholister kan skilja sig ENORMT åt, medan problemet är detsamma. Känns som ett sätt att rusta mig mot de där infallen man får, när man försöker inbilla sig att det nog inte var så farligt, att man överdriver. Lite sådär "kan hon vara koko så kan väl jag" ;-)


skrev Lelas i En ny som behöver era kloka råd !

Hej, dramatikern!

Du, det är ingen här som dömer dig. Vi vet vad du går igenom, och vet hur maktlös man är.

Var rädd om dig!
/H.


skrev Nynykter i Filosofiska rummet

Hej på er. Jag googlar förgäves för att hitta svar på några frågor om alkohol och hälsa. Det verkar stört omöjligt att hitta objektiva svar, så nu gör jag et t försök härm forumet.
1. Min kropp har förändrats sedan jag slutade dricka för snart ett halvår sedan. Jag har inte gått ner i vikt, men kroppen har blivit fastare, mer muskulös. OBS att jag inte har börjat äta nyttigare eller motionera mer. Någon som vet vad det kan bero på?
2. Det skrivs väldigt mycket om att måttliga mängde alkohol är så bra för hälsan och bidrar till ett längre liv. Men om man nu vill leva länge UTAN alkohol, vad kan man dricka eller äta istället? Alkoholfritt vin? Lök?
Tacksam för svar
Nynykter


skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...

livet går i moll ochi dur
känslor sköljer över en
iuroch skur
det flter på
dag efter dag
att vara annorlunda
du liksom jag
inte alltid så lätt
att alltid vara på sin vakt
leva nätt
att vara påpassad och helt igenom ärlig
en önskan om att kunna släppa allt ibland
känna sig härlig
men vi måste finna känslan nån annanstans
låtsas som om alkohol inte fanns
svårt så in i bängen
men av ruset får vi bara dängen
en trasigare själ
ångest som INTE gör oss väl
vem sa att livet kunde va så här svårt
men jag,liksom du.kämpar
för det som måste bli vårt
sätt att leva
utan kemiska tillsatser
finna lycka på inre själsliga platser

stå på dig
carpe diem
Måne


skrev Gäst i dricker jag för mycket

tips om hur man får den jädra alkoholapan att sluta
panikkänslor får jag avhur du beskriver det
känner allt du känner
vet allt för väl
man agerar utifrån sin sjukdom
vad fan gör man
jag tänker ju så där själv
men med antabus så finns ingen möjlighet
litar inte på mig själv än
på långa vägar
jag är lessen
kan ge dig råd
men du vet ju att det är BARA du som kan bestämma dig för att avstå
vill vi dricka
så fixar vi till det
bara dinn egen vilja
kan hjälpa dig
blabla

tänk på dig själv
ge dig en chans
gör inga fler våldtäkter på dig själv
låtsjälen få ro
varje fylla
sänker dig än mer
ner i fördärvet
kunde lika gärna vara just jag
varför äter du inte antabus
som en hjälp
naltroxen,,funkar det inte för dig
svårt
svårt
skriv igen
tänker på dig
kram Måne


skrev Maria42 i Vägen tillbaka till mig själv

Läste om din resa, så kul och skönt för dig. Jag har nyss kommit hem från London med familjen och det var en härlig stad. Min nykterhet är rätt stabil men har nu varit på 2 utlandsresor denna sommar och nåt händer då. Fick ett väldigt sug på första resan och klarade mig tack vare maken. Trodde jag var förberedd på det inför denna resa men icke, suget slog ner som en bomb när jag kom till London. Jag valde denna gång att inte berätta för ngn om min kamp. Men kamp var det alla dagar vi var där, nu håller det på att släppa nu när jag är hemma igen.
Eftersom du ska åka så vill jag bara göra dig uppmärksam på att suget kan triggas rejält.
Kram på dig!


skrev Paron i Dompa!!!

Kämpa på och kör försiktigt!
Jag håller på dig Dompa.

Hörs//Paron/