Senaste kommentarerna i forumet

Du har så rätt, det behöver man inte. Blir lite nojjig ibland bara, förväntade mig den där tremånaderskrisen som aldrig kom. Överanalyserar ibland.

Dagarna rullar på, har äntligen kommit igång med träningen nu och det är så skönt! Men motigt ibland att komma iväg, har långa diskussioner med mig själv. Är nog lite lat :-) eller energisnål! Tänker på alkohol då och då men inte lika ofta, loggar dock in här på Forumet och läser varje dag. Får inte glömma. Har inte blivit utsatt för så många "frestelser" heller, folk har väl festat klart för ett tag efter semestern. Men det gör mig absolut ingenting, saknar det inte. Jag gör det jag vill numera, läser böcker, kollar film, umgås med vänner över fikor, pysslar i lägenheten. Börjar trivas så smått. Livet är lite lagom lugnt sådär, rätt skönt.

Välkommen hit VIMT!
Det slår mig att det är så otroligt jobbigt att hålla på och kompensera och vara bäst i klassen bara för att man har dåligt samvete för drickandet. En mycket stor vinst med att slippa det dåliga samvetet är att man plötsligt duger ändå. Ja, i alla fall har det varit så för mig. Jag bara duger. Jag kan unna mig att göra ingenting! att bli nykter är till att börja med rätt krävande. Många blir väldigt trötta. Men belöningarna kommer snabbt. Och när det känns jobbigt kan du skriva här.
Lycka till!
Nynykter (i snart ett halvår :-))

I din berättelse, skulle kunna handla om mig. Du skriver att sambo och barn Lever i en tyst acceptans att det är så här. Mina barn började säga ifrån och reagera när de blev tonåringar, inte slutade jag för det. Först 1 januari slutade jag och då var de nästan vuxna. Barn blir så oerhört påverkade av att vi dricker, nu med 8 månaders nykterhet förstår jag det. Det är obehagligt att umgås med fulla människor, alla blir förändrade när de dricker.
Idag håller jag på att få tillbaka mina barns respekt, jag kan dock känna stor sorg att jag inte blev nykter tidigare, hur kunde alkoholen bli viktigare än familjen?.
Det är detta alkoholen gör med oss och det blir bara värre och värre för varje år. Jag drack mer än andra när jag var 35 men sista åren innan jag slutade var det mkt vin varje kväll. Det fanns alltid ursäkter, fira nya bordet, jobbig dag på jobbet, soligt väder, skitväder osv.
Att livet kunde bli så här bra som det blev när jag slutade kunde jag aldrig tro, orken och livsglädjen är tillbaka. Inget smusslande, ingen ångest eller skam. Ingen oro över att lukta gammal fylla, inga blåmärken (fick också otroligt många).
Önskar så du provar, ta en dag i taget och läs och skriv mycket här för det är en otrolig hjälp att inse att vi är fler med samma problem.
Styrkekram till dig!

Snart kommer du känna att det är väldigt skönt att kunna vara helt ärlig på en plats, dessa människor känner mig mer än många av mina vänner. Det gav mig mycket styrka den första tiden och det var väldigt skönt att bara vara mig själv här.
Men försök att tänka i små steg, för annars anfaller alkoholspöket med massa konstiga råd om att man visst skall hälla i sig några glas till.
Så nu går vi med små steg framåt//Kram Kalla

Tack för välkomnandet! Fick en väldig ångest nästan direkt efter att jag postat inlägget, trots att man är anonym här. Det är inte roligt att vara ärlig när man är så van att låtsas, antar jag. Känner att det här får bli början till en liten livlina, att läsa och skriva här. Kanske vågar jag också gå en kurs en dag. Just nu låter det bara så.. definitivt.

du sammanfattar den här sjukdomen på ett mycket bra sätt. Just så är det som du beskriver, och det är inte konstigt att folk blir vansinniga eller tar livet av sig när det går som längst. I oktober förra året gick jag på en väldigt bra kurs, bara över ett veckoslut. Jag höll på att bli galen på att jag inte slutade, när jag visste exakt hur allting skulle bli om jag fortsatte. Jag fick lära mig att med mitt arv, med mitt sätt att ta risker i mycket av det jag gör så kan det bara gå på ett sätt till slut. Då har man kommit in i en fas där det bara finns valet att sluta tillföra alkohol, eller så går det till slut värre och värre. De är My Skarsgård som har den här kursen på gården Myggebo utanför Stockholm, och även om jag tog ett återfall i somras, så var jag nykter i åtta månader och mådde så bra för jag insåg att det inte är mitt fel liksom, utan hjärnan är helt uppstyrd i att agera. Drickande har blivit som en reflex, ungefär som att man äter när man är hungrig. Det går självklart att sluta, men det är inte lätt om man inte förstår hur illa ute man är rent kemiskt när missbruket nått en viss nivå. Väl investerade pengar skulle jag vilja säga, ungefär vad mitt missbruk kostar ett par månader. Ett tips om du inte hittar hjälp på annat sätt. Men att börja skriva här är förstås ett viktigt och stort steg på vägen.
/Fenix

Vilket bra steg att börja skriva här, för även om det är bara man själv som kan ta steget att sluta dricka så är det här stödet en enorm kraft. Bara känslan av att inte vara själv och få dela med och motgångar hjälper många av oss.

Så fortsätt och skriv och läs, för det hjälper många av oss och när man vacklar kan man få en spark i baken vilket kan behövas ibland//Kram Kalla

choklad går också:-)
Fenix

jag känner att det är bra för mig att planera in andra saker som inte är kopplat till alkohol för då slipper jag liksom stå emot så här i början. Så nu letar jag efter spa med fotvård och en bra vegetarisk restaurang och så blir det nog bio oxå. Mannen låter nog mig bestämma bara jag håller mig nykter.

Sitt inte där och tyck synd om dig själv, då finns risk alkoholdjävulen lurar oss att tro det blir bättre med ett glas i näven. Klart du hör hit! Här passar alla som vill skriva av sig och läsa om vårt gemensamma problem. Men, som MT skriver går aktiviteten lite i vågor. Ibland skriver man jättemycket, ibland vill man bara läsa. Ibland har man inget vettigt att tillföra och då är man tyst.

Kram på're

Maria, jag läste också igenom våra trådar och fick sådan stolthet i bröstet, tänk vad vi alla växer genom att dela och ta del av denna sidan.

Skrattade åt min granne i dag som kom och lämnade en present för jag matat deras katt under semestern. Med orden " Är ju svårt att köpa något nu när du inte dricker alkohol, så jag köpte choklad för äter gör du väl?" Nu sa hon det med glimten i ögat så det blev rätt roligt, men tänk vad konstigt det blir ibland.

Skickar många kramar till er alla som kämpar nya som gamla, ni är min styrka//Kalla

problem så har du problem. Känner du att du vill dricka mindre så ska du göra det. Det är din kropp du väljer själv hur mycket gift du vill hälla i den. Du har rätt i att hela samhället är alkoholiserat, vi bor i det s.k. vodkabältet. Alkohol har på något sätt blivit det naturliga i vårt samhälle - men det är ett gift och den förstör så mycket!

Kan du testa med att ha annat i glaset än alkohol? Varannan vatten är en bra regel! Dina vänner märker inte efter ett tag vad du dricker. Riktiga vänner som vill dig väl hetsar dig inte till att dricka om du säger att du inte vill!!!!

Kram på dig

för att ha glaset i hand, skriv och läs på forumet! Det låter som om du befinner dig i ett deppigt stadium nu och nog behöver du prata med någon. Har du kollat på AAs hemsida (aa.se) där kan du se vart närmsta möte är. Eller ring till vårdcentralen och be att få träffa en dr. berätta att du tycker att du dricker för mycket och mår dåligt. Det finns hjälp att få!!

Kram

det är helt rätt Stigsdotter. Ungefär som du formulerat det tänker många förnuftiga människor. I många krigsländer har människor kunnat leva sida vid sia med olika religioner, tills en dag en hetsare kommer och skickligt drar upp gamla historiskt skit för att plötsligt få dom att hata varandra. Det handlar alltid om pengar och makt, alltid. Religionen används bara som förevändning för att få folk att agera mot varandra på ett visst sätt. Sorgligt. Att tillbe ett träd i skogen man gillar är enligt min mening precis lika rätt som Jesus, Gud och en helig ande. Tyvärr har vi som är här kommit att sätta vår tillit till en ande som finns i flaskan, och där finns nog inget evigt liv att hämta, bara för tidig död och illusionen om en tillfällig tröst:-)
Fenix

Jag inser nu att jag tidigare har kommenterat ditt sätt att resonera i ett allt för snävt synsätt. Jag ser det ju från din mans sida mer eftersom jag själv periodvis har haft det besvärligt dricka normalt och att mitt eget förhållande har varit ganska likt ert. Jag har dock lyssnat på min fru och dragit ner drickandet rejält och de gånger jag har druckit så har jag gjort det när det inte har gått ut över någon annan. Din man verkar dock ovanligt svår att påverka, han borde ju inse själv att det inte är naturligt att ligga dyngrak i en soffa i sitt hem med barn och fru omkring sig. Så jag måste faktiskt hålla med dig och föregående skribenter att det enda raka är att ta tag i det hela och satsa på dig själv och barnen.

Från en omvänd Villervalle ;-)

Ha det Gött

Min filosofi är att man väl kan få plocka det bästa från det mesta, t.ex. från religioner, filosofier, livsåskådningar o.s.v. Jag tror på något sätt att allting egentligen kokar ned till samma sak.

Vet inte riktigt hur jag ska uttrycka detta och hoppar kanske lite i galen tunna eller skiter i det blå skåpet nu... men till exempel religion. Allt det som skiljer olika religioner åt anser jag vara yttre attribut och regler som vi människor har hittat på till exempel för att förenkla tillgängligheten och möjliggöra vidarespridning. Till syvende och sist handlar det ändå om att det finns någonting större än vi själva, om det sedan är Jahve, Gud, gudomliga buddhistiska väsen, trädandar, och om deras sändebud är Jesus, Mohammed eller fans gamla moster, det spelar egentligen ingen roll om vår tro på detta hjälper oss att må bra. Det ena är inte bättre eller sämre än något annat.

Samma sak med "levnadsmetoder" såsom mindfullness till exempel. Visste ni att mindfullness kommer från buddhismen? Det handlar om sunt förnuft, egentligen självklarheter för var och en om vi tog oss tid att tänka efter. Precis som uppmaningarna inom AA. Lev i nuet. Döm inte. Behandla andra som du själv vill bli behandlad, le mot världen och världen ler mot dig...os.v. i all oändlighet.

Det är när vi människor gör en särskild metod, religion, filosofi, vetenskap till den enda rätta som det blir så fel. Det är då vi börjar kriga och träta. Blandar man dessutom in människor som vill finna ett sätt att tjäna pengar på vårt sökande...

Hm... nu hamnade jag visst i en mer avancerad utläggning än vad jag hade tänkt mig, känns lite naivt när man försöker få ned det i skrift i all hast såhär. Ta det för vad det är, i all hast ;-)

Sitter här och får nästan en tår i ögat så fint sagt Myyran, att jag skulle vara en stor inspiration för någon, det var nog bland det finaste någon sagt till mig. Lite läskigt också, nu får jag skärpa mig framöver liksom :-)

Du har redan börjat din förändring, du har tagit klivet in hit. Att börja ifrågasätta sitt eget drickande och att aktivt söka information och hjälp - DET är din början. Välkommen till oss!!

Syrran NN, jo det där med små barnafötter får man väl stå ut med. Skulle kanske valt något vilsamt pensionat istället, jag vet ju att jag saknar mina egna små när jag träffar på andras! Fast, det skadar inte att sakna varandra ibland heller. Ibland får man låte bekvämligheten och plånboken styra!

Ragazzis - vad betyder de? Är de värre än allas vår don Dompa, tro? En kollega avrådde mig från att åka in till Palermo som hon inte tyckte var så väldans mysigt jämfört med t.ex. Taormina. Förresten syster Ledsen, har du något annat tips, finns det något man bara måste se på Sicilien? Eller äta?

Visst är det typiskt att det alltid finns alkoholdrycker som man "måste" testa. Uppenbarligen kommer Marsalavin från Sicilien. Men det struntar väl jag i. Limoncello behöver jag inte heller hinka i mig. Glädjande nog upptäckte jag att Granita, ett ord jag känner igen men inte vet vad det är, tydligen är något som dricks där också. Och det är alkoholfritt!

De ger mig styrkan att arbeta vidare. Har haft ett riktigt sjunk under 1 veckas tid. Skulle börja ta tag i mig själv även på det fysiska planet nu när barnen börjat skolan och jag skulle få mer tid för mig själv... men ödet ville annorlunda då jag ramlade och skadade mig. Tänk att det känns som om inget går min värld, jag kommer liksom aldrig framåt. Ska till doktorn idag så han får titta och göra ett utlåtande..
Här hemma har mönstren upprepats i helgen och han somnade i fosterställning i soffan. Besvikelsen är så stor och tung och på måndagen pratade vi om hans jobb som är tidsbegränsat och hur det ska bli när han går tillbaka till att vara egen företagare igen... Jag är så orolig över hur det ska bli när inte jobbet har "koll" på honom utan han bestämmer helt själv. Men han bedyrade att det inte skulle bli som det var förut, men jag litar inte på det. Jag sade även att "om du ska fortsätta dricka och somna i soffan varje helg så pallar inte jag detta mera, jag och barnen mår så dåligt över det". Då svarar han bara att han sover hur mycket han vill i sin egen soffa!!! När jag då sa i lugn ton att jag får ont i magen när han öppnar en öl så gick han från bordet och fräste "du får väl ta en öl fu med så det blir lite lugnt".
Jag börjar mer och mer inse att han inte har viljan att göra något åt detta. Nu blir det väl ännu ett skäl att dricka eftersom han inte fått sitt vikariat att bli ett fast jobb utan är tidsbegränsat...
Mulletant och MissH; ni fick min onsdag att kännas ljusare och jag ska kämpa på. Måste ta och ringa till beroendeenheten eftersom hon som skulle ringa förra veckan fortfarande inte har hört av sig.
Till alla; ni som läst min tråd... Tycker ni att vi i vårat förhållande har en mer dysfunktionell samhörighet än många andra trots alkoholproblematik. Man blir så hemmablind och sänker sin ribba vad gäller känslor och behov och höjer ribban vad gäller tolerans. Intressant att höra hur ni andra upplever mitt förhållande..

Kram därute!

fenix,,
verkar som vi har samma tid vad gäller alkoholbegäret
sätter också in vid 3tiden för att ebba ut mellan 7,8 sådär
umgås med familjen
promenera,fixa med tvätt,nu kan jag plugga bort timmarna
andas,tänka på hur det blir för mig efter första glaset
minnas de ångestfyllda mornarna,,fy fn

kul med gitarrplink
här ljuder huset av musik också
maken är musiker,spelar bas
o sonen lirar trummor o gitarr
jag sjunger gärna
men mest i duschen
sjöng mycket i kör när jag varyngre
något jag gärna skulle börja med igen
man kan inte ta allt på en gång
rädd för att ha alldeles för mycket runt mig
stresströskeln är låg
aktar mig för den
tusen kramar till dig fenix
o alla andra
Måne

Kommer verkligen minnas denna resa, med en nykter pappa, stränderna, sköldpaddorna och att ni bara verkar mysa. Låter så härligt!
Mina barn var med till London, det är första resan med dem helt nykter vilket jag märker att de verkligen gillar. Min yngsta vill resa nästa år och idag frågade hon mig om jag vill följa med henne. Det värmde mammahjärtat. (hon blir 18 nästa sommar). Känns sorgligt att de ska ha hunnit bli så här stora innan de får en nykter mamma :(
Fortsätt njut och ha det bra, Kram!

Jag är inte ett dugg oroad för dej Sd..du är där för din egen skull.
Men- lite oroad ändå.

Jag tänker på the Ragazzis..
Jag var stor som ett hus i åttonde månaden när jag var på Sicilien och har aldrig någonsin blivit så hårt raggad på.. Det var inte ens kul.
Så, ta hand om dej ;)

Jag blir också glad.. antagligen för att jag mår så bra själv att jag kan känna din styrka Kalla.
Kramar

Av dina rader :) tänk så långt vi kommit, läste just våra trådar från början, det kunde vi inte tro att livet skulle bli så här bra. Hoppas du hade en bra dag i skogen. Kram

Ta med öronproppar eller bra musik i mobilen så kan du stänga ute eventuella grannljud. Tror mer på ljudet av små barnafötter typ klockan sex på morgonen :-)
Din syster

Egentligen är det min poäng att var och en blir salig på sin fason... Men alla har inte den inställningen...
NN