Senaste kommentarerna i forumet

På fredag börjar semestern. Det första jag ska göra är att ta bussen till landet där familj och svärföräldrar väntar. Då börjar utmaningen. Det är ju liksom det PERFEKTA tillfället att ta en glas (eller många) rosé och "fira" att semestern är här.

Jag och min man funderar på vad vi ska säga om att jag inte vill ha alkohol. Men det är ju inte bara det som är svårt, vad jag ska säga, utan att faktiskt på riktigt avstå. Skitsvårt. Jag märker hur jag börjar tänka "men ett glas är ju inte så farligt, det är ju faktiskt semester" och "jag kan ju bara dricka ett eller två glas"

Eller HUR ?!?!?!?!?!

Då får jag säga följande sak till mig själv:

ANLEDNINGEN TILL ATT DU SITTER HÄR OCH SKRIVER, FLICKA LILLA, ÄR ATT DU INTE KAN DRICKA BARA ETT GLAS!!!! HAR ALDRIG KUNNAT OCH KOMMER INTE KUNNA DET PÅ FREDAG HELLER!!!!!!!!!!!

Herregud. Jag blir alldeles svettig.

Jag blev bjuden på middag hos en tjejkompis, gott och trevligt. Sen... när vi satt på balkongen, "vill du ha likör till kaffet?" nej det är bra. Frågan kom igen en stund senare, men jag har XX istället? Så tog jag mig mod och sa att det gått överstyr, och jag måste låta bli.

Njemas problemas, hon förstod verkligen, och gjorde ingen stor sak av det. "- Bra att du insett själv, men jag hade inte fått den uppfattningen alls att du..." -" Nej sa jag, men det går jättebra att dölja om man vill. Men nu är det så att jag ska låta allt det där vara - ett tag, hur länge o vart det landar vet jag inte, men det kan inte fortsätta som det gjort senaste tiden."

Vi började sen prata om annat efter en liten stund.

Det kändes bra att ha berättat. Nu vet tre om det, om jag räknar in att jag hintade till min bror att jag ska skärpa till mig.

1 år! Strongt!

Den där ormen alkohol ger sej verkligen inte! Den har redan börjat jobba på morgondagen. Först försökte den vara insmickrande med immiga glas, när inte det gick försökte den skrämma med sjukdom: "Det är ingen idé, du har säkert redan förstört dej själv". Låt mej VARA!!

Ja, man känner igen sig jättemycket i den bloggen. :) Haha, för ett par år sen skulle vi köra en bit till en stor byggmarknad. Jag satt hela tiden och retade upp mig på behån jag hade på mig (blir så himla kinkig med kläder också). Till slut fick jag fan bara nog så precis när Lucas parkerat slet jag av mig behån och slängde ut den genom sidorutan. När vi kom tillbaka sen till bilen hade nån vikt ihop min behå och lagt den snyggt och prydligt på motorhuven...

Nä, avskyr också att gå till läkare, det ska mycket till innan jag bokar en tid.

Skulle kunnat vara mig du skrev om. Vi har ett stort prolem och det är det klassiska. Jag har inget problem med a. Har man inte självinsikt så kan man inte som fru, barn eller vän övertyga den som dricker att han har problem. Det du kan göra är att kontakta din mans arbetsgivare och fråga om han kan få stöd och hjälp. Var ärlig mot din omgivning och säg som det är om någon frågar. Skilsmässa, ja du slipper hamna i medberoende om du nu inte redan är där.

Ja, så har jag också. Som att plötsligt ramla ned i en grop av sorg. Och som du tidigare skrev: Fast det händer varje månad så fattar jag aldrig utan tror att jag är på väg in i en mega-depression. Jag testade femal balans förut och tyckte de hjälpte (måste köpa ny förpackning). Jag äter ju ssri men eftersom jag misskött det när jag druckit (inte tagit tabletterna på hela helgen) så kan jag inte säja hur de hjälper för just mej. Vet dock att många andra tycker att det fungerar bra :)

Jag har ju läkarskräck så går helst inte dit och har därför inte fått någon hjälp- Mitt eget fel alltså (ssri:n äter jag av andra orsaker än pms:n). Har du sett bloggen om pms "mitt liv med pms"? Där finns rätt mycket info :-)

Precis så är det, man jämför med någon som man tycker är "värre" än en själv. Man sköter sig bra ett tag och sedan börjar man förhandla. Eller är det så att A börjar förhandla med oss ? En psykolog sade till mig om A "det är en slug fiende du har". Välkommen till forumet så hjälps vi åt att överlista den j-n

Ge det lite tid även om det känns tungt. Det tar tid och energi att bygga upp en relation igen. De kommer tvivla på dig men när de ser att du förändrat dig kommer de släppa in dig igen.

Jag har inte skrivit här på ett tag. Lathet samt mycket att göra. Vår skolchefen som varit jättebra ska sluta. Sörjer han redan. På jobbet har det blivit bättre för mig. Har eget arbetsrum nu och fick en bra löneutveckling. Har haft många fackliga utbildningar och kurser. Typ klippkort till Stockholm. Jag lever i nykterhet. Idag är det ett år i nykterhet. Knner mig stolt trots att jag gått på antabus. Ska skriva mer här nu. Tack för er omtanke.

Att jämföra sej med andra och försöka rättfärdiga sitt eget drickande. T.e.x skulle jag kunna ha jämfört mej med dej och bara: "Herregud, VARJE dag. Så ofta dricker i alla fall inte jag". Men nu gör jag inte det, har insett genom att vara här på forumet att missbruk ser både så lika och olika ut: En del spårar bara på fest, en del dricker varje dag, en del dricker en bib till helgen (som jag) och en del dricker mer. Gemensamt är väl att alla ser drickandet som ett problem.

Det här forumet har hjälpt mej så mycket på denna korta tid, hopoas det kommer att hjälpa dej med! :)

Soff; ja, det är skitjobbigt. Sista tiden har dom här pms-besvären ändrat karaktär också. Tidigare blev jag mest irriterad och arg men nu kan jag bli så himla ledsen, tycka allt är meningslöst, känna mig oälskad och eländig på alla sätt och vis. Har du fått nån hjälp för det här? Jag funderar lite på om man skulle be om nåt lågdoserande ssri-preparat som verkar lindra.

Sattva; sötis! Du är en sån raring, vet du det?

Precis så är det, Vändningen. Jag tycker ju att det gått rätt lång tid nu, och det har varit revolutionerande veckor på ett inre plan. Men Lucas har ju ett helt annat perspektiv.

Till min stora förvåning upptäckte jag när jag googlade på olika alkoholhalter, att i Tyskland - där jag trodde de levde på starköl; att mindre än 1 % av all öl de dricker är starköl. Medans i sverige verkar det vara hälften av all öl. Alltså. Har vi i Sverige (jag har det) någon förkärlek att bälga i oss drycker med mycket alkohol? det är inte smaken, utan vännen A vi vill åt?

http://sverigesbryggerier.se/statistik/statistik-2/total-registrerad-ko…

> I Tyskland definieras starköl som ett öl med 16 % stamvörtstyrka eller högre. Det ger en alkholhalt av 5-10 viktprocent. Bland starkölen märks Bockbier, Doppelbock och Eisbock. Starkölens marknadsandel är i Tyskland mindre än en procent av all öl som säljs.[8] <

Blev lite ledsen å dina vägnar över det han sa. Gott!!

Nej, jag blev inte ledsen. Inte ens när vi pratade vidare och han sa "jag har ju varit med förr". Det har han ju. Det var en nyttig påminnelse om att snart 16 veckor är en rätt kort tidsrymd ändå.

Är mycket i en alkoholmissbrukares hjärna, men kanske inte alltid för omgivningen. Funderar på hur länge min mor hade behövt vara nykter för att jag inte skulle klassa henne som alkoholist. Ett år tror jag. Det finns så mycket där som hon skulle bli tvungen att bevisa för att jag skulle sluta titulera henne (inte verbalt) som alkoholist.

Insåg att en 1,5 liters flaska (snart slut) med ciderkaraktär - faktiskt är 500 kalorier, typ den mängd kcal jag kunde få i mig lätt en kväll av öl :-(

Känner så igen det där med pms och ägglossning. Det är också då jag är allra sugnast på att dricka. Jag kan bli så obeskrivligt nere och då känns det som att alkohol är det enda som hjälper men så är det ju naturligtvis inte, antagligen gräver man sej bara djupare och djupare ned.

Tror din man kommer hinna ikapp dig. Blev du ledsen av att han sa så eller hur tog du det?

Suget verkar envist komma varje eftermiddag? Konstigt egentligen, brukar inte ha så i veckorna. Tror det kan bero på att det är semester och varje dag liksom "ska" vara en fest.

Just när det kommer får jag panik, tänker skita i allt. Men sen inser jag att jag öppnat den här dörren och att jag kommer bli så besviken på mej själv. Då blir jag stingslig ett tag. Sen går det över men kan plötsligt komma smygande tillbaka.

Det är som jag måste ha garden uppe hela tiden. Blir så trött. Fick faktiskt lov att sova lite mitt på dagen för att jag var helt utmattad. Snälla, säj att detta går över annars orkar jag inte.

Så här snart 16 veckor in i nykterheten kunde jag inte låta bli att kolla läget med Lucas. Jag är en ordmärkare så det jag var ute efter var om han skulle uttrycka sig i stil med "ja, när du drack så..." eller om det skulle låta "ja, när du dricker så..." - vilket tempus man använder avslöjar rätt mycket om var man befinner sig nånstans i en process.

Han använder fortfarande presens.

Exakt! Det måste ju gå att skaka av sej den där jobbiga känslan, vet inte om jag hade den innan eller om den kommit med alkoholen..
Tror nog att jag alltid varit så, försökt pigga upp liksom. Vardagen ger mej ångest på något vis?

Tror att det bästa är att byta till andra typer av drycker. Tänker som etanoldrift på sockerfria/ ersättningsgodisar, där det ska vara som ett substitut, med bara en massa kemikalier i. Jag tror kroppen behöver näring, massor av näring istället.