Senaste kommentarerna i forumet

Jag valde verkligen rätt dag att cykla till jobbet nu för första gången....Regn och blåst...

Blött och svettigt men skönt även om det var säkert sämta hastighet ever sen jag började cykla från början.

....honom och han gör mycket för mig men vi har bråkat mycket också....känns som jag inte tillåter mig vara lycklig längre.

Jag har egentligen så mycket att vara glad och lycklig.

Genom att läsa på detta forum inser du att du inte har någon anledning att förakta dig själv. Vi är många som delar ditt problem. Det som knäckte mig i början, dvs för bara ett par veckor sedan, var ångesten inför tanken på att inte få bli full. Jag känner inte så längre utan har insett att jag inte orkar med den ångest som följer efter berusningen med allt vad det har inneburit av minnesluckor och oro för vad jag har gjort och sagt. Det som hjälpte mig var en så enkel sak som att någon skrev att man ska ta en dag i sänder och inte bestämma sig för "aldrig mer". Drick inte idag så får du se hur du gör i morgon!

Jag tror han lärt sig tyvärr att du kommer tillbaka när han vill sen?
ett upprepande mönster...
kan du ändra mönstret? Ja tror inte han kommer det. Det är du som kan styra det här. Men det kan du bara genom att ha styrka att göra det. En liten spalt jag fick läsa nånstans

varför slänger du inte stenen du håller så hårt i om du inte vill ha den kvar i din hand...
jag måste ha styrka att slänga den först

Jag har sagt nej nu, känner mig taskig men får stå ut med det

Idag känner jag ju precis så som du skriver, Vändningen, är så glad att jag mötte mina känslor istället för att döva dem med gift. De va inte så farliga som jag föreställt mig.... Iallafall inte ohanterliga å det e jag glad för idag.
Vi gör det tillsammans!! Varje stund är en bit på rätt väg å glöm inte att även de dåliga dagarna är bra....

Det är ändå ett stort steg att du väljer att "presentera" ditt scenario här. Du har nått en insikt och du är villig att förändra din tillvaro. Bra!
Vägarna och angreppssätten är olika och väldigt individuella, men det finns trots allt hjälp och vård. Jag känner igen mig exakt i det du säger och där och att viljan är stor på morgonen, men att man ändå dukar under för frestelsen och suget.

För mig blev det ju ett rätt duktigt bakslag som fick mig att sätta ner foten, men det är inget jag kan rekommendera (jag åkte dit för rattfylla). Det blev dock något som helt plötsligt fick mig att kunna stå emot suget bättre. För någon annan kanske det är att man inser att man kommer att kunna förlora sitt jobb. Sina barn. Eller kanske sig själv.

Det finns medicinsk hjälp att få, som minskar suget och/eller gör att man mår dåligt om man ens försöker dricka. Det finns också behandlingar i form av KBT, terapi och olika sorters program. Jag ser det inte som att det på något vis innebär en skam att ta den hjälp som faktiskt finns eller så. Zlatan i all ära, men utan tränare och coacher så hade han inte varit den han är idag.

Stort lycka till och BRA att du är redo för en förändring!

Mitt sug börjar kanske 16 redan, men precis som du säger så går det ju över lite senare på kvällen. Jag somnar också mellan 22-23 istället för 00-01 som det var innan. Märklig känsla :)

... att ibland saknar jag min mamma så mycket att jag blöder inombords. Hon fattas mig så oerhört och när hon dog tappade jag kompassriktningen. Vi hade det stormigt under mina tonår och även senare, men nånting hände när det stod klart att cancern skulle vinna. Vi blev ett team, ett radarpar, hon var min vän, min gårdag, mina rötter.

Ofta tycker jag mig vara utslängd i universum, som en katt någon kastat upp i luften, i desperat jakt efter fotfäste. Det är vid såna tillfällen tillvaron tappar alla poäng.

Gud, så jag längtar efter henne.

Var inte rädd för vården! Jag ber min läkare att skriva ut antabus eftersom jag tycker att det är ett bra hjälpmedel för att hålla nere A-intaget. Du är långt ifrån ensam och skulle soc kopplas in för alla oss som har problem med A hade de inte klarat av annat!

Jag är verkligen impad!! Du är riktigt stark som klarar dig med så lite A i din pressade tillvaro !

Min stackars särbo har fått uppleva mig plakat många, många gånger. Han har försiktigt "hotat" med att göra slut om jag inte skärper mig. Det är helt ofattbart att han stått ut i över 10 år, jag begriper det inte. Jag har verkligen velat minska på A för hans skull, men inte lyckats. Det krävdes att beslutet kom inifrån mig själv.

Visst är det så at jag ogärna har missat tillfällen, även om det inte är jag som tar initiativen. Ska faktiskt bli lite mera smarsmakad och inte hänga med på allt. En annan sak jag har tänkt på när jag varit stressad och nervös inför tillställningar sedan jag bestämde mig för att dra ner på A är att jag inte behöver vara så j-a trevlig och hålla igång. Jag kan faktiskt stå eller sitta tyst och stilla och låta andra sköta snacket. Jag känner mig mera avspänd nu och behöver inte roa alla. Era infallsvinklar betyder mycket. Forumet känns som en helt ny vänkrets där man kan skriva av sig. Bara det att läsa vad andra skriver utan att man själv har någon kommentar i alla lägen betyder mycket!

Som att jag håller på att inreda en björnlya. Gå i ide i början av juni, tja... Får köra nåt inslag av grönt också då. Brunbjörnsbrunt och mossgrönt sovrum i stället för "vitt och fräscht". :)

Det sägs att grönt har en lugnande och sövande effekt. Brunt och grönt passar jo ihop :-)

Kram

Jag orkar säga nej
tänker att jag kommer ju må dåligt både om han får som han vill och om jag säger nej. Det som är det rätta är att säga nej
jag orkar det.
jag får stå ut med det
nej han kommer inte förändras, han håller i alla trådar han kan nu, o jag kommer hamna i hans grepp och jag vägrar det

Noterade exakt samma väder, inklusive ett gäng cyklister som såg rustade ut för solsken - vilket de också fick. Efter att ha blivit totalt dränkta. Jag såg dem i en kurva och tänkte att de fick på riktigt kröken spolad. Efter regn kommer dock solsken, så även för dem och de fick en fantastisk regnbåge i sällskap.

Brunt i sovrummet. Låter lite som en björnlya. :)

Trojja,

Han har hittat ett halmstrå och kommer inte släppa det i första taget. Han ser att han kan manipulera dig och att ett nej inte är ett nej. Men om du ger vika nu än mer, så kommer du tappa fotfästet igen. Du kommer hamna helt i hans händer. Orkar du gå igenom allt en gång till? Orkar du bryta dig loss en gång till? Du kan stoppa nu. Du kan säga att det var ett misstag att vara med honom igen och att du inte vill mer. Du klarar av det. Gör detta för din egen skull.

Har någonting hos honom förändrats? Antagligen inte. Finns det någon möjlighet att det skulle bli annorlunda den här gången? Antagligen inte. Allt skulle bli precis som vanligt igen.

Jag vet att det är jävligt svårt att stå emot. Men du blir faktiskt manipulerad. Han vet precis vad han gör.

Styrka till dig

Håller med dig. Så sant. Så bra skrivet.

I början tänkte jag nog att man skulle kunna dricka "socialt" igen, men definierade inte vad det var. Sedan tänkte jag "en flaska vin", men shit, det är ju väldigt mycket. Därefter har tankarna på "två glas vin" hållit i sig. Men det är ju faktiskt också ganska mycket alkohol, om man tänker efter. För ett år sedan hade jag inte begripit vad jag pratar om just nu. Vad då mycket?! Skönt att någonting i hjärnan verkar ha förändrats i alla fall ;-)

Nä, varför pröva? Till vilken nytta? Vad är vinsten? Varför ska det vara så viktigt att kunna dricka? Med tanke på insatsen är valet ganska enkelt. Jag må vela hit och dit emellanåt, men egentligen vet jag hela tiden, så väl, att jag inte har något val.

Kram på dig

Måste skriva av mig vill inte ringa nån vän då jag skäms värre än en hund just nu :(

Jag va så stark innan den natten, allt gick så bra, trots ja tyckte han va fin o betedde sig bra just den kvällen....
suck, vill bara vrida tillbaka strax innan ja klev in i taxin med han.
varför kunde ja inte stå emot. Jävla alkohol, jag får skylla på den, känns bättre så, den styrde mig totalt. Den tog över.

idag sitter ja i skiten, han är helt uppe i allt igen, ja vill bara va ifred, o han vill styra mig tillbaka me all kraft, ja har ingen kraft nu, hatar att han vill saker. Säg att ja klarar av att styra min egna födelsedag. Snälla trojja tänk på hur alla gånger han svikit dig på dina dagar du fyllt, skitit i dem, både när ni va ihop o inte. Avisat mig, gjort annat istället, lovat att finnas där den dagen o sen sett till att ja blivit själv
o nu ska han säga men trojja låt mig göra rätt för mig. Åter igen handlar det om han, hans behov, hans samvete. Men JAAAAAG DÅÅÅÅÅ! Jag då :(
Varför ska allt handla om den andre, har vi inte gett dem energi så de räcker för livet ut nästan, vart tar VI vägen? Vi som kämpar, tror saker, förblindas av deras sjuka tillstånd, dumma prioriteringar

Känns som om vi är lite lika där. Dricka sig berusad inför min partner skulle aldrig komma på fråga. Funderade faktiskt på om jag och exsambon någonsin blev fulla inför varandra, men jag kan inte komma på en enda gång. Inte ett enda midsommarfirande eller något. Det var alltid måttligt bruk. För mig är det dock så tydligt, har jag folk omkring mig så straffar jag inte mig för att vara ensam och då finns det inget sug till att dricka. Är jag dock hemma, själv, så både straffar jag mig psykiskt och suger etanol som en wettextrasa.

Jag tänkte samma tanke förut, att det var mig väldans vad AW du är på. Eller så är du med en sådan grupp som kör AW ofta, för att just komma åt A. Det brukar finnas sådana grupper på de flesta arbetsplatser, som alltid vill köra AW och försvarar det med att det är socialt och trevligt. En i veckan är dock väldans frekvent ;) .. känns som om det kan finnas fler i den gruppen som reflekterar över samma sak.

Tycker du är asduktig som lyckats så pass bra sista veckan. Hoppas du kan hålla i detta, följer din resa med spänning!

Det hade suttit fel. Du hade bara tagit sju steg tillbaka och det hade inte hjälpt något. Inte det minsta. Bara gett dig ännu mer ångest och du hade undrat varför du inte gav tusan i den. Jag förstår dock din tanke. Jag hade en liknande tanke. Nu håller vi ihop och så ror vi detta i mål istället. Tillsammans.

Ja det ska jag göra nu, men vad är en måttlig längd på uppehållet osv? Kan man ta en 3,5 nån helg till en god köttbit? För om jag tänker att jag inte får dricka då blir allt värre, än att tänka att jag inte ska dricka på ett tag för ingenting speciellt händer, ingen fyller år osv.. Sen tror jag att jag har druckit för att må bättre för jag gick in i väggen för 1 år sedan ungefär pga jobbet så efter det har jag konstant haft ångest, varit yr osv. Den känslan är jag rädd för så därför tror jag att jag dricker mer också men det är ungefär 70 % bättre nu idag än det var för 1 år sedan men ångest osv..

Hej alla denna kalla och regniga tisdag. Vardagslunken flyter på med en oändligt massa måsten med skolavslutningar, skolresor och brännbollsturneringar.... Standard med minst 3 matsäckar och olika utflykter om dagen känns det som. Puh! A lyser med sin frånvaro och sambon och jag sa till varandra igår "Jäklar vad bra man sover utan A" . Det är sant, trött och somnar som ett barn kl 22, trots en pressad vardag med stor konflikt på jobbet. Måttlighets drickande med max 1 flaska vin/vecka har gått bra. Jag väljer ofta att köra och har också alltid a-fritt hemma och god läsk. Känner mig snäll mot min kropp. Märker att jag känner mig sugen runt 18 tiden med vid 20 har det gått över då är jag bara glad att jag lät känslan vara utan handling.