skrev Sommar12 i Steget

ska packa ihop och åka med ungarna till landet. Ska bli skönt att andas havsluft! Men ett ororsmoln hänger ändå över mig, brukar ju ta första glaset vin innan jag ens packat upp väskan och sedan fortsätta istort sätt hela dagen. Ska inte ta med mig något A utan massa Cola och vaniljte. Men det finns många grannar som kommer över för ett glas vin..... Försöker mentalt ladda. Har vaknat så skönt de senaste morgnarna, naturligt lite gäspig men klar i knoppen. Försöker som någon sa "spela filmen till slutet", att det låter ju aå härligt med ett glas vin på altanen, men sedan blir det ju "hoppa på tåget" och fortsätta så att ingen märker det resten av kvällen för att sedan vakna upp med ångest och huvudvärk. Ska försöka framkalla känslan av sist jag var där och gick upp tidigt för kaffe och morgondopp på bryggan. Kanske jag kan smita från ungarna och sätta mig på en klippa och bara vara. Det låter så härligt och jag vill att det ska bli så, men liter just nu inte helt på mig själv. Håller tummarna för mig själv och alla ni andra där ute som kämpar i sommarsverige!


skrev Dompa i Nu börjar min resa!

Snabbvisit. Vill inte hänga här...men samtidigt vill jag ju veta hur min käre bror mår? Stark är du, som en uroxe...du hällde ut! Fatta det själv...du köpte dig en dyr flaska och hällde ut den! Bra jobbat TP! Jag tror att det är mycket viktigt att vi alla loggar in här ibland...trots att det är stiltje här under semestrarna. Det är väl nu som många har det svårast och faller igenom. Tänk dig vilken fart det blir här i höst. Tänker jag krasst? Yep ;-)

Härligt att din kvinna återvänt från urskogen...eller var hon nu var utan el. Ta vara på varandra och håll koll på min raring Stigsdotter...

Jag saknar er alla som fan! Nu styr du upp det här TP. Tittar in om några dygn och då vill jag se en rapport om ngt bra för TP som du har pysslat med. Även om det bara är lite bryggsittning. Tänker mkt på dig. Det är ett helvete att du ska behöva dras med både din sjukdom och alkoholen. Men du KOMMER att fixa det. Tro mig...tid och egenkärlek.

Släpper inte taget. /R


skrev PersonligaPersson i Personliga Persson satt en morgon vid frukostbordet...

Allt har gått bra. Har varit i sommarstugan sedan vi kom hem från resan. Både själv och bara med barnen. Semesterlivet med frun går sådär. Man märker att det varit mycket vin på verandan, en drink på tu man hand och sådant som sammanfogat oss förut. Men ingen katastrof, lite småtrist bara. Det tar tid att lära om.


skrev dramatikern i En ny som behöver era kloka råd !

Hej igen ! Igår inleddes detta test, där jag försöker förändra mitt drickande till en kontrollerad nivå. Planen är att aldrig dricka flera dagar i rad, då jag märkt att detta triggat mig förut.
Även att försöka hålla mig till vissa enheter osv.
Rapport gårdagen - 6 öl och grillning. Glada miner. Idag grillning med mineralvatten.
Frid och fröjd här alltså. Jag planerar att jag skall skriva i denna blogg de gånger jag bestämt mig för att dricka, samt hur det gick osv. Vet att iaf ngra fina människor tar sig tid att läsa, och detta
sporrar mig som fan. Fortsättning följer !
HA EN FIN SOMMAR ALLIHOP !


skrev mr_pianoman i Mot nya mål

"Det gäller att inte glömma bort varifrån man kommer" säger man gärna i dessa kretsar. Sant det.
Men vad ska man inte glömma då? Och vad får man lov att glömma? Och det man inte ens minns? Vad gör man med det?

Vissa saker vill jag förtränga, eller i alla fall kunna leva med utan att tappa humöret eller skämmas. Men det är svårt.
Tappade just humöret när jag läste lite här i forumet. Minnen kom farande.
Nu är jag sur, grinig, irriterad och besviken på mig. Så jag loggar ut härifrån ett tag.

På återhörande kanske.


skrev Lelas i Hur finner jag styrkan att gå min väg?

Hej Framtidsdrömmar!

Härligt - heja dig! :-) Bra jobbat! Och vad skönt att det verkar bra!

/H.


skrev mulletant i Hur finner jag styrkan att gå min väg?

mitt svar på viktorias tråd (i Det vidare livet) idag. Jag har meddelat Alkoholhjälpen via Facebookgruppen flera gånger senast idag, antar Magnus har semester. / mt


skrev Framtidsdrömmar i Hur finner jag styrkan att gå min väg?

Jag har provat att komma in på "alkoholhjälpen2 via hemdatorn men den varnar för virusrisk eller något, är det något fel på min dator eller är det något annat fel?
Har någon tips hur jag kan komma åt sidan....Vill kunna läsa på min semester också.


skrev Framtidsdrömmar i Hur finner jag styrkan att gå min väg?

Ville bara berätta att jag ringt och fått en tid hos en öppenvårdsmottagning för missbrukare och anhöriga. Han jag pratade med kändes så bra och det känns som att jag äntligen hamnat rätt. En person som vet vad jag pratar om och som inte bara är psykolog/psykoterapeut. Det känns som att detta blir bra. De hade något anhörig-program som man fick gå.....
Känns så lugnt på något vis. Jag hoppas att detta är början på mitt friska, trygga och lyckliga liv. Jag har fått tiden den 1/8 vilket innebär att våran semestertripp då är avklarade och då känns det skönt att jag har ett samtal inbokat strax efter.
Kram


skrev Gäst i Glad men rädd

11 veckor - gud så skönt! Jag tänkte skriva duktig men ångrade mig lika snabbt. Det är så lätt att detta med att hålla sig nykter blir ytterligare en prestation att lägga på högen. Jag själv tog ett beslut att dricka nu i helgen. Var på en långweekendresa i en Europeisk storstad och ville inte hålla mig nykter. Jag har bestämt mig att inte använda ordet "kan" utan "vill" istället, för att för mig är det vad det handlar om - att vilja. Jag kan hålla mig från alkoholen större delan av min vakna tid men i vissa situationer är det fortfarande svårt att bara vara. De största insikten jag har gjort efter denna resan är att jag måste lyssna på min magkänsla mer. Göra det som känns rätt för mig samtidigt som det känns tråkigt att säga nej till saker. Min kompis som var med på resan gillar att festa, vi har festat mycket ihop, och det känns ovant att inte vara den partytjejen jag alltid varit tillsammans med de som vart med länge. Dessutom som du skriver MissH att många tycker att det inte är så farligt, "du var ju inte så full igår". Men det är ju skit samma eftersom de är inte dem som tar smällen dagen efter. De tycker mest det är kul. Jag har diskuterat med flera nära kompisar som inte tycker det spelar någon roll om jag inte dricker. De vill ju att jag ska vara med. Det sitter mest i mitt eget huvudet. Jag tänker bara; när ska jag känna mig klar? När är botten nådd? Jag mådde hemskt dåligt dagen efter vi va ute och festade, men tar mig igenom det. Samtidigt hade vi ju väldigt roligt. Det är väldigt tudelat detta här...

Förra gången jag var nykter en längre tid var det en period på 5 mån. Jag kom ihåg att jag mådde ganska bra men inte överdrivet mycket bättre. Funderar på hur jag mår egentligen - med eller utan alkohol? Ska ta upp kontakten med min coach igen som jag gick hos tidigare. Känner att det finns mycket att prata om.

Det är riktigt att vi är väldigt ensamma i detta. De som inte varit i det kan ju liksom inte veta. Nu ska jag iväg på en tjejresa till solen nästa vecka. Har pratat ganska ingående men en av vännerna som står mig närmast så hon vet om det. Jag har förvarnat att jag ska ta det lugnt och bara njuta av solen. Kan vara skönt att komma ihåg HELA veckan :-)

Ja, det är en långgående process med den här relationen = Jag & alkohol

MissH, har också erfarenhet av att vara den där glada, roliga tjejen som ser till att alla skrattar och mår bra. Ibland tänker jag att ser ingen att jag inte mår så bra idag? Är de helt blinda? Men då förstår jag att det är ju den bilden som jag visar upp. Att vara låg och tyst i grupp för mig är lika med tråkig. Det innebär att jag tycker själv jag är tråkig när jag mår lite sämre. Ibland har jag stannat hemma från vissa tillställningar just för att jag inte orkar vara "rolig". Jag blir lite nyfiken på vad du menar med att du äntligen börjar lära känna dig själv? Vad är det du har hittat? Gillar du den tjejen bättre?


skrev mulletant i Att leva nykter

"Du har instruerat Firefox att ansluta till www.alkoholhjalpen.se på ett säkert sätt, men det går inte att bekräfta att anslutningen verkligen är säker.

När du i normala fall försöker ansluta på ett säkert sätt
kommer webbplatser att presentera tillförlitlig identifikation som bevisar att
du kommit till rätt plats. Den här webbplatsens identitet kan däremot inte verifieras.

Vad bör jag gör
Om du vanligtvis utan problem ansluter till den här webbplatsen kan det här felet tyda på att någon annan försöker utge sig för att vara rätt webbplats och du bör därför inte fortsätta.
www.alkoholhjalpen.se använder ett ogiltigt säkerhetscertifikat.

Certifikatet förföll 8.7.2012 15:50. Aktuellt datum är 18.7.2012 10:41.

(Felkod: sec_error_expired_certificate)

Om du förstår vad som har hänt kan du instruera Firefox att börja lita på den här webbplatsens identitet. Även om du litar på den här webbplatsen kan det här felet vara ett tecken på att någon manipulerar din internetanslutning.
Lägg inte till ett undantag om du inte vet att det finns en bra anledning till varför webbplatsen inte använder en betrodd identifieringsmetod."

********************

Hos mig lyser Eudoran rött för den här sidan, jag loggar in ibland men sällan. Antagligen ingen fara men trist att säkerhetscertifikatet inte uppdateras.

Du kan göra ett nick-name-konto på Alkoholhjälpens facebook-grupp. Där finns fler av oss.

Annars allt väl, kram till dig och familjen! / mtA


skrev viktoria i Att leva nykter

Min dator avråder mig också från att öppna den här sidan. Fattar inte varför? Vad kan hända, någon som vet? Nu gjorde jag det ändå...Tack alla för lyckönskningar och gratulationer. Varma tankar tänker även jag på dig Mt/A: ) Alkoholtankar finns ingen plats för just nu, och jag slipper ju andras drickande runt mig av naturliga skäl antar jag. Förutom väninnan jag tidigare berättat om, hon som drack vin då jag var där för en fika, och blev otrevlig. Hon kom hit för att välkomna lilla R, och jag märkte att hon tagit ett par glas innan, snarstucken och med bristande förmåga att känna för andra. Trött på henne nu! Nu ska jag läsa ikapp i några trådar när jag ändå är här. Kram


skrev Sommar12 i Steget

Nu kommer jag sova gott i natt, känns som att så mycket i mig kommer fram under den här resan.


skrev Gäst i Glad men rädd

Det är svårt att märka förändring, speciellt om den går långsamt. Men nu ser jag. Vännen (som inte sagt ett ljud mer om min nykterhet) stressar och planerar, under dagens lunch planerade han redan morgondagens, det är aktivitet på aktivitet, allt ska schemaläggas och struktureras. Och jag ser att exakt så var jag. Alltid, varenda resa har jag planerat, det har kliat i kroppen om jag inte kunnat se dagen klart framför mig. Tills nu. Säger ungefär femton gånger om dagen att jag inte tänker planera min tid, vi får se, kanske det. Drar mig undan, stänger ute. Måste få vara själv. Så härligt! Jag kan äntligen ta det som det kommer, göra som jag känner. Och lika viktigt, jag säger nej. Vägrar låta min tid ägas av någon annan. Låter tjurskalligt kanske? Inte alls, jag är bra mycket trevligare att umgås med, inga undantryckta känslor eller åsikter som sipprar ut. Imorgon hoppas jag att jag vaknar först så att jag kan cykla iväg själv, tidigt innan ön fyllts med folk och bara få sitta vid havet och dricka mitt kaffe. Ifred. Ja förutom trutarna då.

Alkoholen förresten, det går bättre än jag trodde. Inget sug alls, jag sippar på mitt alkoholfria vin eller cider eller vad det är, resten dricker öl och vin. Och det gör mej inget alls. Ser fram emot mornarna nu, är något nytt. Vakna utsövd av solen som skiner in genom gardinerna. Känna att hela dagen ligger framför mej. Tycker det är så skönt. Har egentligen alltid varit morgonmänniska men det har jag vägrat låtsas om såklart. Tryckt undan det precis som många andra egenskaper.

Jag och vännen pratade om just egenskaper förut, han tycker att jag har blivit mer seriös (underförstått tråkig) de senaste åren. Förr var jag den tokiga, partysessan, den friska fläkten, dramaqueen, ja ni fattar. Jag sa att jag tröttnat på det där, att jag inte orkar vara ett excentriskt inslag i folks liv. Jag är en seriös person, har alltid varit, men det passade inte då, i det umgänget, i den tiden. Och jag, som har haft så svårt att ta kritik och alltid tagit det så hårt bryr mig inte. Är förvånad själv. Men hellre att jag inte blir omtyckt för den jag är än att jag blir omtyckt för den roll jag spelar. Klurig formulering :-) Men så känns det iallafall.

Jag är så glad att jag tog det här beslutet, det är så skönt att äntligen få börja lära känna mig själv.


skrev Gäst i Steget

Du ÄR normal, du är bara inte som du tror att alla andra är. Och du är alldeles perfekt i dig själv. Gå inte på alla Facebook-ideal som folk försöker skryta med, ingen lever så på riktigt. Tänk på att de som har svårast att leva med våra sämre sidor är oftast vi själva... Vet ju inte varför du äter anti-depp men jag vet många "normala" som gjort det. Jag också.


skrev Sommar12 i Steget

har nog innerst inne vetat det länge, jag minns för några år sedan utomlands hur jag kände att ett monster kom så fort jag tog en öl till lunchen. Beställde in en till, och hade sedan bråttom till rummet där jag kunde ta med mig en öl ut till solstolen. Sedan dusch, några glas vin och middag med mer vin och sedan en konjak på altanen före läggdags.Vet att jag pratade med min sambo om monstret som slukar mig, men han förstod inte. Det är samma monster som gör att jag trycket i mig flera liter glass om jag inte dricker, för något måste monstret ha. Det gör så ont att inse att jag har problem. har haft svårt att accetera mina depressioner och att jag ätit SSRI preparat länge. Tror inte det handlar om alkoholen utan kanske att erkänna att jag inte är normal, perfekt och klarar att hantera detta. Man tycker ju att jag borde inse detta när jag nästan varje gång jag dricker får en minneslucka. Trist och jobbigt, känner att all min energi går åt till detta just nu. Mannen jobbar och jag är hemma i två veckor med ungarna och orkar/vill inte göra något med dom, vilket i sin tur ger dåligt samvete och så går det runt runt runt...


skrev Adde i Steget

ju vara så att du har beroendesjukdomen och inte kan säga nej när du väl tagit första glaset ?


skrev Sommar12 i Steget

Sa en massa saker som jag inte minns.... Varför just jag? Varför kan inte jag sluta när jag börjar? Ledsen.


skrev mulletant i Mitt nya år

igår på e.m uppehåll vid "station golvsil". Tema: kommunikationens metanivå./ mt


skrev mulletant i Vägen vidare

har jag gjort många gånger med samma upplevelse; vilken resa!
Och vilka fina vänner jag har här!
God morgon alla fina! / mt


skrev Berra i Ångesten tar mitt liv...

Precis såna små uppmuntrande inlägg som dina gör att jag fortsätter orka skriva vidare...
Vet inte varför jag överhuvudtaget finns kvar här, mitt drickande känns så avlägset, snart typ fyra år...

Har idag fått besök av våra tidigare bästa vänner som flyttade utomlands för ca 10 år sedan,
Han var alltid tung på fina dyra konjaker för helst tusen spänn flaskan, idag nykterist och delar på mitt förråd av "nollbira".
Ofrivilligt pga av en svår sjukdom med cellgifter som inte funkar ihop med alkoholen, men han verkar inte alls må dåligt av detta,
Däremot saknar han rödvinerna som han hade fått smak på till maten, men inget han sörjer över idag...

Vi kikade på gamla hemvideos när våra barn var små, och återupplevde den samvaron vi hade då, mysigt.
Visst drack vi då, men inte lika mycket för att just barnen var små, nedbajsade blöjor var viktigare än fyllan...
Idag sitter vi här som medelålders män med en viss större livserfarenhet, något klokare och har vett att avsluta kvällen vid tolv,
För vi vet att vi har en diger morgondag med ett tungt turistande....

Vet inte vad som är bättre, det medvetna planerandet, eller det helt oplanerade livet förr som skulle ha resulterat i ett segt slitande med solglasögon, gemensamt beklagande över hur illa vi mådde under morgondagen för att vi tömde förrådet av all alkoholhaltiga drycker inklusive mehkongwhiskyn från senaste Thailandsresan
Fram till klockan blev ljust....
Jo jag saknar det lite, för at det just var så oansvarigt, så ungt....
Idag lite vuxet och medvetet, kanske tråkigt, men mycket behagligare i längden...
Svaret är ja, jag mår mycket bättre odrucken, och måste få bort glamouriseringen av alkoholromansen, allt var inte bättre förr...
Så mycket äldre, så mycket klokare, så mycket tråkigare...eller?

Står man på en fot för länge, så gör det mycket ondare med den foten i marken, än lättare än för den foten i luften....

Berra


skrev Lelas i Vägen vidare

Jag har just backat tillbaka och läst igenom min tråd (den här alltså, jag har ju flera trådar som jag har startat vid olika tidpunkter - de finns uppradade i början av den här tråden någonstans om någon av er vill hitta länkarna till dem...).

Vilken resa! Det känns nästan overkligt att jag och maken har varit med om allt detta. Mycket är ju såklart obehagligt att minnas, men sedan jag startade den här tråden har livet successivt blivit bättre och många av mina inlägg präglas av lycka och skratt. Tänk.

Och under vägen har ni varit viktiga för mig - lillablå, Mie, Märta, mt och mm, Anonymt, Alin, Adde och många andra. Tänk vilka fina vänner jag har här!

Godnatt, alla ni fina!
/H.


skrev Fenix i Ångesten tar mitt liv...

du fascinerar mig ännu för ditt sätta att orka sitta och skriva ned ditt tänkande. Nu handlar det om år, och du pendlar precis som August Strindberg och alla oss andra, mellan mörka tankar och sprudlande energi. Men den röda tråden är att alkohol är sämsta tänkbara lösning på våra funderingar. För oss som inte fungerar som "normala" drinkare alltså. Blir alltid inspirerad av att du sitter och tänker och förmedlar det på att både roligt och intressant sätt.
/Fenix


skrev Fenix i Filosofiska rummet

beskrivet Nynykter om tomrum och sug. Kanske är det just vemod och längtan, som är känslor som kan vara bra att känna utan att förstärka/alternativt stänga av med alkohol. Just nu inser jag att det är musik jag vill använda för att hantera den här typen av känslor.
/Fenix