Senaste kommentarerna i forumet

Tack Monalisa. Känns så otroligt skönt att ha så många som stöttar mig! Det värmer i hjärtat

Dompa, kan se dig framför mig, med avtryck efter tangentbordet i ansiktet ;-). Hoppas dock att du sovit gott ändå!

Nästa steg blir att träffa en beroendeteurapeft, samt att försätta prata med familjerådgivarna för att få hjälp med det psykiska måendet som är och har varit den stora boven i dramat.

Jag har genom hela mitt liv burit på en inre oro som jag alltid försökt att döva på något sätt. Mest genom alkohol.Åh gud vad jag har låtit spriten förstöra mycket i mitt liv. Men har förstått att jag måste kunna förlåta mig själv på något sätt för att kunna gå vidare.

Jag är betydligt lugnare idag. Men ångesten sköljer över mig med jämna mellanrum. Vilket iofs är bra. För om det här gick smärtfritt förbi, så vore det så lätt att glömma...och ta den där första på fredagen igen.

Igår mailade jag med "nubaskemig" som varit med här tidigare. Hon hade lyckats med det vi alla vill och det gjorde mig så jäkla glad!

Hur rullar det på för dig nu Dompa? Vad är nästa steg för dig? Berätta hur dina tankar går och hur du känner.

Önskar jag kunde krama er alla där ute på riktigt! Dels för att jag själv behöver kramar och för att jag är tacksam för att ni finns där och ställer upp!

/TP :-)

Elaka kvinnor finns det gott om...haha. Jag har inte träffat kvinnor som går igång på strumpor i sandaler men jag drar slutsatsen att de finns. Varför skulle annars så många män gå klädda i ovannämda fotbeklädnader? För att de själva tycker att det är snyggt? Äger faktiskt ett trepack tubsockor...var antagligen aprak när jag köpte dom ;-). Nåja, dom är iaf. helsvarta...inte vita med ränder på. Nej, jag är nog en man med stil...eller rättare sagt...jag är nog lite snobbig när det kommer till kläder. Jag förstår inte varför man ska ha fula kläder när snygga värmer lika bra?

På tal om kläder...såg trots allt några minuter av "Outsiders", det går ju precis innan Strawberrys favvo "Desperate housewifes". Det var riktigt otäckt...känns som jag aldrig mer vill se en naken kvinna. Huga.

Hoppas du får en inte allt för ledsen dag och att du cyklar åt rätt håll. Kram på dig lessenfrun

Somnade över datorn igår kväll. På forum. Har ingen hund i sängen, hon sover hos min yngsta grabb...vilket jag tycker är skönt då jag innerst inne är en kattmänniska.

Men det gick ju bra igår...killarna är med dig och nu är bollen i rullning. Så vad är nästa steg nu? Vad har du och soc planerat/sagt?

renodlat glad! Och omtumlad. Vilken enorm resa han gjort mannen. Jag förstår något av kraften i AA - kan känna den på håll:) Nu rör vi oss i utkanten av ett helt nytt område på livskartan. / mt

Så roligt! / mt

jag var inne och flamsade i en annans tråd och jag känner nu att jag gick en smula över gränsen. Det är mitt stora problem att jag alltid kläcker de största grodorna och lämnar en generad tystnad efter mig. Jag har insett att jag får kämpa den här kampen själv för t.o.m i det här forumet så känner jag prestationångest. Jag jämför mig med andra och hur jag än anstränger mig så förlorar jag alltid, jag kan inte skriva lika bra och fängslande. Okej, jag erkänner, jag är inte nykter nu. Till viss del beror det på att jag är så besviken på mig själv att jag alltid ska skriva en sån massa strunt, och tala med för den delen när jag umgås med en grupp nya bekantskaper. Suck!

Nu loggar jag ut och kanske återkommer jag under en ny avatar när jag känner att tiden är mogen.

En stor kram till er alla som kämpar på!

Har läst en hel del trådar idag. Funderat en hel massa.. Börjar komma till insikt med att kanske inte enbart god vilja och forumet här räcker till helt. Det är AA jag funderar på nu alltså.
Min oro där har väl varit att stöta på bekanta. Bor i en relativt liten stad.. Dessutom känner jag flera som jobbar inom missbrukarvården. Undrar lite över hur det går till på mötena. Några ledare är väl på plats också antar jag? Lite funderat över det i fall det kan tänkas vara sådan som jag känner då alltså.
Ska fundera vidare lte till. Kanske kunde jag åka till nån annan stad. Fast blir lite onödigt lång resa förstås.

Men nu Go´natt gott folk!

vackraste liljan som doftar så blommigt gott (tänk vad mycket lättare det är att känna smaker och dofter när man inte dricker!). Jag tror på nynykters råd om att göra ingenting, bara vara och ta emot. Grubbla inte så mycket (inget stimmande heller ;-). Du ska vara rädd om dig nu och försöka att bara göra sådant som du mår bra av. Måste du göra annat så klarar du av det med för du är starkare än du tror (alltså liljor är inga fjösiga små skira blomster - de tar plats!!).

På tal om liljor så kom jag att tänka på en rolig sak som kanske får någon att dra lite på munnen:

En gång när jag var på väg hem från jobbet så märkte jag att alla var ovanligt glada. Ni som åker tunnelbanan i Stockholm vet att det inte direkt hör till vanligheterna att folk ser dig i ögonen och ler, men det var det flera som gjorde den här dagen. Och jag log tillbaka och kände mig alldeles varm i magen. När jag sen kom hem såg jag att hela min nästipp var orange, jag såg ut som en clown!! Det sista jag gjorde när jag gick från jobbet var nämligen att sticka näsan i en stor lilja i blombuketten som stod på receptionsdisken...

Hoppas du har haft en bra dag! Det är nog bra att kunna strunta i människor som inte tänker sig för och slänger ur sig obetänksamheter. Om man tar till sig alltför mycket av allt dumt här i världen finns risk att man dricker i rena ilskan - fast vi vet ju alla vem som får betala för det.

Jag fick jobbet. Dom satsar på mig, trots vetskapen om mina fel och brister.
Känns bra att veta att jag som relativt nynykter ändå kan vara attraktiv och intressant på arbetsmarknaden.

Jodå, jag fick stå till svars för mina alkoholvanor. Ändå valde dom mig. Jag fick en chans att förklara. Dom lyssnade och uppenbarligen spelar det ingen roll för dom att jag har varit i det djupa svarta och vänt.
Det som är viktigt för dom är att jag gjort något åt det.

Ikväll är jag helt tom!

Mycket bra gjort. Jag önskar dig all lycka till och hoppas att din beslutsamhet skall leda till något gott! Sänder en bön tillbaka till dig och önskar att du aldrig någonsin tappar hoppet!

Detta har utan tvekan varit den tuffaste dagen jag varit med om!
Men känner mig lugnare nu när allt kommit fram!

Jag tog även beslutet att tacka mina vänner som berättade om detta.
Insåg att jag verkligen rasat sista tiden och att det gick brant utför.
Den enda jag kan vara förbannad på i detta fallet är egentligen mig själv... (oooops! Där kände jag mig nästan lite vuxen för en stund)

Nu blir det sängen i alla fall... men min hund får inte rum i i knävecken... har brukar ta ca 80% av sängen

Godnatt igen allihop /TP

Dompa,
folk har så svårt att hantera grejer.. det du gjort är ju säkert väldigt läskigt för vissa som kanske långt där inne vet att dom borde göra likadant.
Säkert, säkert har bossen problem. Och blir skraj. Gömmer sej i plumphet.
Det tror jag, så grubbla int´.. va bara stolt!

ha ha...
ja vi gillar Dompa ;)

se, lite glad just nu!

Var det inte tvärtom att tubsockor i sandaler var big no-no..?
Dompa verkar i alla fall vara en man med stil. Han har FÖRBJUDIT Foppatofflor i sitt hem. Det hedrar honom.
Nynykter

Vilken dag du haft TP. Mitt i allt hoppas jag du känner en liten liten lättnad, över att bollen är i rullning och trollen lyfta upp i ljuset. Och en hund i bädden har du : )det är välgörande för sargade själar som oss. Älskar när min Hjalmar knövlar sig tillrätta i mina knäveck och drar en djup suck av välmående. Så kan livet också vara tänker jag då. Sov så gott/V

Nu va mötet över med barnen. Det tog en vändning som jag inte hade räknat med.
Givetvis så visste barnen om det hela. Men trodde inte att de enat skulle försvara mig. Är lättad att den biten är över. Nu får jag själv förklara för dem att det inte varit ok att dricka som jag gjort. Vet att jag har en tuff tid framför mig.....men allt ska bli som vanligt...nej allt ska bli mycket bättre framöver! Ett nytt och bättre liv!

Nu är jag så slut i hela kroppen och huvudet så nu ska jag och hunden krypa ner i sängen och sova.

Tack för all hjälp idag!

Godnatt o sov så gott allihop

Styrkekramar till er!!!! /TP

Tack Dompa!

Du är en hjälte som kämpar! Att man är känslig betyder att man har ett hjärta och att man bryr sig! Detä r väl oftast. vi som hamnar där vi är.

Vill gärna veta mer sen om hur jag ska bära mig åt, för att få den hjälp jag behöver.

Känns skönt att få dela med sig och att få så mycket styrka genom att ni finns!!!!

De var mina allra bästa vänner. Ett par, där han har och har alltid haft stora alkoholproblem. Vi blev lite osams för några veckor sedan och det resulterade i detta.
Känner mig chockad, förådd och helt plötsligt utan de vänner som jag verkligen älskade!

Första tanken va hämnd....finns mycket jag kunde slagit tillbka på. Men då skulle jag v ara lika genomrutten som de varit.

Jag försöker lämna dem, och all annan skit i livet bakom mig och få en nystart i livet. Men det är riktigt jävla tungt .

Det fungerar mellan mig och mitt ex, men det är spänt . Vilket jag förstår. Hon mår inte alls bra i det här heller. Känner oerhörda samvetskval hennes skull också!

Har en grym ångest, för just nu sitter de och pratar om mig i ett m
öte, där jag själv valt att inte vara med för barnens skull. För just nu skulle jag bryta ihop fullständigt om jag träffade mina älskade killar.

Jag har inte varit inne och läst om era "resor" nu. Men vill göra det när jag mår lite bättre. Känner att jag har svårt att fokusera just nu.

Nu väntar jag på ett samtal från familjesektionen hur det här gått och hur pojkarna har tagit det. Jag skriver mer sen.

Ni har varit min räddning idag. Tror inte jag hade tagit mig igenom denna dag annars!

Tack! TP

Din samtalskontakt är med. Du kommer att få hjälp. Ta emot den! Tufft med dina killar...men barn är inte bara mer sensibila än vi tror...de är också mer tåligare. Min nioåring går i terapi för att hans föräldrar super/har supot/kanske kommer att supa...inte räcker till. Du kommer att fixa det men den här gången är det "all in " som.gäller. Inga halvmesyrer. Tufft? Yep...men du kör på nu...och du har dina forumvänner här bakom. ...

Jag finns här om du vill. Jag är inte den hjälte som Stigsdotter och kalla framställer mig som. Jag är en vek kille, ensamstående, mina är 9, 11 och 13 år. Jag är jättekänslig...dock ingen konstnär som du...till yrket vänder jag papper och dealar. Trivs inte alls med det...men är bra på det och försörjer familjen.

Min resa med soc....kommer jag berätta mer om ifall du är intresserad. Nu måste jag curla min yngsta unge. Men jag tänker på dig och mentalt kramar jag om dig. /Dompa

har det varit en bättre dag idag?

Det var länge sedan sist känns det som!

Ta inte på dig för stor del av skulden! Precis som Nynykter far efter så är det aldrig ens fel att två träter. Aldrig. Såklart är allt skitjobbigt en tid men allt blir bättre. Och, som sagt, ilska är bra. Kanske skall du prata med mannen om pappren? Få fram allt på bordet, återta initiativet? Så behöver inte han gå omkring och känna att det är han som bestämmer! Bara en tanke...

Skickar många varma styrkekramar!!

P.S. måste bara få undra vad det är för damer Dompa har träffat som går igång på strumpor i sandaler???! Det är nästan i stil med tubsockor i finskor och det går man VERKLIGEN inte igång på (nå inte jag i alla fall)! Hoppas att det är min eftermiddagströtthet som hindrar mig från att se ironin i denna din rad ;-)

Bra att du hittat schyssta människor på soc. Man måste utgå från att de vill ordna allt till det bästa och det bästa brukar i den mån det är möjligt, vara de egna föräldrarna.

Har du kunnat prata med barnen? De är ju ändå ganska stora och förstår mer än man tror. Om inte förr så ta ett ordentligt snack med dem när de varit på möte. Jag tror inte barnen far illa av att en förälder mår dåligt, skäms osv, det viktiga är att de får veta att du vill vara deras pappa och ska göra allt för att lösa detta, att du älskar dem över allt annat!

Du har säkert redan läst om Dompa, alltså den resan den mannen har gjort på mycket kort tid! Där kan du hämta lite inspiration. Som det skrevs här ovan, att verkligen visa att du vill ha hjälp, all hjälp du kan få, är en bra väg till att ordna detta på bästa sätt.

Vad är det för vän förresten som ringer till exet och berättar sådant som du själv ville säga? Usch, här stämmer verkligen talesättet "med sådana vänner behöver man inga fiender". Hur är din relation med exet, har ni kunnat prata vettigt eller blev det bara knas?

Jag hejar på dig och försöker finnas här för dig!!

...när man inser att "jag kan bestämma själv"!! Jag behöver inte göra det här för att jag ska vara så himla duktig jämt utan jag kan istället göra det HÄR bara för att just det får MIG att må bra! Det har hänt att jag legat kvar i sängen några extra timmar också (har också flextid) bara för att jag vill!

Kram på dig!