Senaste kommentarerna i forumet

.

så måste man ju kunna ha lite distans till sig själv, och även om supandet i sig är väldigt destruktivt och på sikt fördärvar både kropp och själ, så har det ju ändå under resans gång hänt så många konstiga och ofta dråpliga saker så man kan ju inte låta bli att skratta åt eländet. Man skulle ju kunna fylla en hel bok.

Ja, min fru är väldigt bra och stöttar mig i både med och motgång. Ibland så har jag undrat varför, men så har jag förstått att hon älskar mig som jag är. Precis som jag älskar henne.

Skulle ju sova ut i hängmattan nu. Med laptopen på magen...eftersom jag blivit beroende av forum. Men gick in och läste din tråd...och även på ett annat ställe där du skrivit om din rädsla för närhet...inte duga till. Toka! Du är ju fantastisk. Nu är ju den värsta krisen över...men lyd Nynykter - som verkligen är klyftig - sluta stimma. Flyt med.

Ekonomin...ja det är ju ett problem...men också en djävla bra ursäkt för att inte lägga en spänn på vitt vin.

Sonen är en kille i en känslig ålder...han har säkert sina egna problem. Att han tar ut dem på dig tyder på att han LITAR på dig. Vet att han kan vara ful och elak, men du försvinner inte ändå. Se det som en kärleksförklaring.

Kärleken...ja, kanske ska du prata med honom om din rädsla för intimitet...eller kanske ska du bara flyta med. Men släpp in honom. Ta inga beslut nu utan sitt still. Jag förstår tankegången om att sådana som oss inte ska gå in i förhållanden direkt vi nyktrat till. Men hur ofta hittar man ngn som man verkligen tycker om? Ja, det kom kanske inte vid rätt tidpunkt...men kasta inte bort det. Då gör du orätt mot både dig och honom.

Det bli bra...på ena eller andra sättet. Och du är en fantastisk kvinna. Jag har ju tom. byggt en holkdjävel till din ära. Varför skulle inte du duga till den där karln? Nu är jag arg och ledsen för att du ens tänker så. Min skönhetsömn är rubbad. Där har du ngt reellt att skämmas för. Du får en kram ändå!

Skriv av dig här, ut med jobbiga tankar och sura gnälligheter.

För visst är det så att vi ofta skapar våra tillfällen att dricka! Vi provocerar fram ett gräl med våra nära för att sedan gå undan och "straffa" dem med att ta ett glas - "där fick du!" liksom. Men, det är ju verkligen ingen annan än vi själva som blir straffade eller hur!

Den klassiska är väl gubben som gör sig omöjlig hemma och går ut och sätter sig i garaget och super. Vi är mycket duktiga på att skapa tillfällena som, även om vi inte tänker tanken medvetet när vi skapar dem, gör att vi får möjlighet att dricka. Här är några exempel från mig: det där med att provocera fram ett gräl, eller, "jag kan göra vinsåsen om du fixar grillen", eller: "självklart ska du ut med grabbarna på lördag, vi klarar oss", när man har gäster hemma skall det fixas väldigt mycket i köket osv.

En sak som man blir av med när man inte dricker är den där skammen som du säkert också känner. Skammen inför sonen t.ex. när man inte riktigt minns vad man sagt eller gjort. Det är härligt att kunna sträcka på sig och känna att även om jag inte kommer ihåg allt från i går kväll så är det fasen inte för att jag var packad! Detta gör under för självkänslan faktiskt, att kunna stå på sig gör att man känner sig stark och man behöver inte huka av självömkan och skam.

Det är klart som fanken att du är välkommen hit också!

Eftersom du sökt dig hit så har du ju erkänt för dig själv att du har någon form av osund relation till alkohol. Åh de är ju ett steg åt rätt. håll
Jag tror vi är ganska många här inne som är nära att bli förförd av det som förgör.

Angående psyk så tror jag tyvärr att du har rätt. Är nog många som jobbar inom sjukvården som gör ett bra jobb. Men tyvärrså prioriteras inte den formen av vård och därför blir det de som vill ta sitt liv eller de som är riktigt illa där ann som får bli inlagda. Volket är åt h-vete!!!!

Sen funderade jag på det som adde skrev innan angående tabletter, är ganska säker på att han menade Benzo,tabletter. De är fantastiska, men sanslöst beroendeframkallande. Jag vet, för jag fick det utskrivet för några år sedan och äter dem fortfarande, just pga att det är ett rent h-vete att sluta med dem.

TP

på jobbet och smygsurfar (smygsuper inte iallafall...). Vad skönt att du har hunnit städa - mitt hem ser ut som den alkiskvart den är - höhö. Disk och smutsiga kläder högt och lågt. Men, som du skrev: Solen skiner och jag är nykter... alltid ngt.

Kramar

Bra plan med en dryckesvakt. Vilken härlig farsa du har. Ta lärdom där...du vill kunna göra samma sak för dina söner. Inte agera dryckesvakt - det hoppas jag de aldrig behöver -, men att vara där...ja du fattar vad jag menar.

18 dagar är inte fy skam. Efter helgen är det 21 = treveckor!

När det gäller min frus supande så såg jag det inte, eftersom jag var så väck själv. Vi drack inte ens tillsammans utan hon i köket och jag i soffan. Hon såg dock att jag drack och det bråkade vi mycket om. Jag borde vara sur eftersom hon själv smygsöp...men jag är inte det. Jag vet ju vilken djävulsk lockelse alkohol är.

Skönt att ha en testostorinn oxe vid sin sida. Själv är nog lite som en stor åsna...envis och seg

Jag förstår din ensamhet och hur tufft det måste vara.
Men snacka om styrka att göra det du gör!!!!
Jag är idag inne på min artonde dag utan alkohol,
åh jag kan säga dig det att jag hade hade haft en fru
som också drack... då hade jag inte kommit till detta beslutet.
För på något sätt hade det legaliserat mitt drickande om jag haft någon att dela det med.
Knäppt men sant. Så jag kan tänka mig vilken viljestyrka det krävs av dig för att göra det det här.

Du skriver att du är stark i ditt beslut ..men svag som människa. Det tror jag inte riktigt på, möjligtvis att du känner dig svag som människa just nu.... Men det är inte samma sak som att vara det.

Det är ju som du skriver, att i vårt fall så är ju barnen en rejäl drivkraft. Men sen är det så lätt att glömma bort sig själv i det hela. Tänk stoltheten vi kan bära på när vi känner att vi är i hamn.
När vi kan andas in den där friska klara luften och bara känna oss så otroligt bra!

Det känns inte som AA är något för mig heller, fast det handlar mer om mig än om AA. Jag bor i en Relativt liten stad och är ganska välkänd här (inte pga mitt drickande för jag har gömt mig hemma och och druckit)så jag är helt enkelt feg och känner sådan skam. Men som du skriver AA finns ju där om man känner att det inte funkar.

Jag har tagit det säkra före det osäkra angående fredagen och ska ha en dryckesvakt(min pappa) här hemma, jag känner inget som helst sug nu och tror inte att jag kommer göra det heller. Sen tror jag att han får lite mer lugn inom sig om han är här i helgen. För man är nog alltid barn i sina föräldrars ögon :-)

Jag släpper inte taget om dig eller någon annan, och jag är stark som en testosteronstinn oxe :-)

Kramar /TP :)

Klart du skall njuta när alla stormat ut, det lägger sig en magisk tystnad en stund :-) Växthuset blir nog ett höstprojekt eller till nästa vår, känns som om jag vill lägga en del pengar på det.

Visst är det skönt att vi är nyktra i dag med, nu njuter vi av solen och värmen och skiter i att städa//Kramar Kalla

Mer civiliserade. Ni i storstan...eller kanske ni kvinnor. Djävla bonngubbe...det är min chef i ett nötskal. Fattar inte hur han har fått sin position. Det tragikomiska är att vi har väldigt mycket kontakter med delar av arabvärlden. På de tjänsteresorna sups det också som fan. Och besök på smygbordeller är inte heller ovanligt...med asiatiska flickor. Kunde inte låta bli spriten...men jag rörde inte tjejerna. Dels älskade jag min fru, dels är det för mycket människohandel för mig. Osmakligt är förnamnet. Jag vet ju inte vilken bransch du är...men i min frodas det ett stort hyckleri.

Kanske behöver du en ny nykter medarbetare ;-)
Jag är en tillgång på vilket företag som helst. Full med skitsnack och tomma löften. Var det därför du drack? Allt ansvar och en chans att "koppla av"? Om det är för privat så svara inte.

Nu har jag dammsugit OCH moppat. Fuck vad trist det var. Nu blir det faktiskt hängmattan...samtidigt som tvättmaskinen går varm. Någon som letar efter en hemmaman? Måste ju ha en plan B ifall VD inte vill anställa.

Men, men solen skiner och jag är nykter...alltid ngt.

Jag skulle väl inte skriva här egentligen eftersom jag inte tagit det slutgiltiga beslutet att sluta helt ännu. För närvarande dricker jag sällan men som jag skrivit tidigare så när jag väl dricker så dricker jag tills allt är slut och lite till.

Jag tänkte mest på det du skrev om att psyket skulle ha varit ett bättre alternativ, men det tror jag inte alls. För ett par år sedan så söp jag rejält under en period och fick nån sorts psykos så det blev transport direkt akut psyk. Väl där så fick man nyktra till på sitt rum och sedan fick man sobril och sedan fick man umgås med de övriga intagna och det var en sällsam upplevelse.

Först träffade jag en kille som hade nån sorts hörlurar på sig för att lyssna på radio och han verkade ju trevlig och allt verkade normalt tills han med låg röst sa till mig att han hade flugit jakt flyg på ett amerikanskt hangar fartyg och dessutom varit livvakt till Ronald Reagan. En annan intagen var en söt och trevlig tjej som jag talade en del med men som ständigt hade en skötare gående efter sig eftersom hon var så självmords benägen och tidigare under dagen försökt att hänga sig på toaletten. En annan tjej hade varit tvångs inlåst på avdelningen ett år eftersom man trodde hon skulle missbruka Heroin igen i fall hon skulle släppas ut. En del ordentliga alkoholister fanns det där också. Allt från unga killar till äldre damer som avgiftats och sedan skulle vidare till något trevligt behandlingshem. Det var rena gökboet, men samtidigt lite roligt. Vi som hade supit kunde ju prata om våra erfarenheter utan att skämmas, och de som hade andra problem hade ju fullt upp med sitt. Tragiska människoöden men det är ju tur att det finns hjälp.

Jag förstod dock med en gång att jag var en novis i gänget och redan dag tre så skrevs jag ut frivilligt och fick med mig recept på både Antabus och Campral, vilket jag åt en tid och var spik nykter ett bra tag efteråt. Efter denna upplevelse har jag dragit ner rejält. Psyket var ingen rolig upplevelse och dit skulle jag aldrig vilja åka igen. Så ett bra behandlings hem är nog modellen och jag tror inte att du skall vara rädd för sk "kryckor" för dom vet vad dom stoppar i dig och du är förmodligen inte den förste som varit där.

Lycka till! Det kommer säkert att gå bra!

Som tar med en nybehandlad medarbetare på krogen och sitter och dricker framför ögonen på medarbetaren har 1-inte förstått sitt chefsuppdrag, 2-ingen empatisk förmåga, 3-alkoholproblem.

Grrrrrrrrr vad arg jag blir. Vilken jävla egoistgubbe!

Jag har varit chef i 10 år i en mansdominerad bransch och aldrig varit med om att någon druckit på lunchen. Men, det är klart, vi är ju lite mer civiliserade här i storstan........

8-)

Kram

Hur är det med dig Socker? Hör av dig. Kom i håg att hundra Dag 1 är bättre än Dag 0. Kram/R

Nu är alla ongar i skolan. Jag älskar dem störtmycket men fy f.. vad skönt det är när dom har gått. Haha, ja här samlar man pappapoäng.
När hade du tänkt köpa växthuset? Det kostar väl ganska mycket vin? Hoppas du får en härlig dag. Själv vill jag lägga mig i hängmattan, jag borde städa...alltså sitter jag här istället. Tröstar mig med att jag iaf. är nykter. Kramar till min nyktra löpande sylfid. /R

Stort grattis till nya möjligheter!

Hoppas det känns bättre i dag och att du tittar in här i dag för vi behöver dig. Att vi skall ha stort hjärta och högt i tak här är, vi är alla här inne i en svår fas i våra liv och ibland trampar vi fel.
Kramar Kalla

- 2kg på vågen, trevlig överraskning! Behöver gå ner minst 10 till men det ger sig. Det är bra mycket lättare att få på sig löparskorna på kvällen när det bara spritter i kroppen och man vill ut och uppleva naturen än när man tänker att man mååååste ut och bränna kalorier. Hoppas det håller i sig :-)

Har haft en konstig känsla i kroppen hela morgonen, en gnagande oro som inte vill ge med sig. Ska tillbaka till jobbet, är väl där skon klämmer? Trivs jättebra men känner mig lite som en rookie (vilket jag iofs är), rädd att jag inte ska klara de uppgifter jag får. Den gamla prestationsångesten som hälsar på, som vanligt, antar jag.

Nej, nu ska jag ta mig en kopp te och sola benen innan jag sticker. Ska försöka sätta fingret på vad det är som bekymrar min stackars hjärna, brukar gå över då.

Skön torsdag på er!

Du och jag hejar på Annelie att fortsätta skriva här och kämpa vidare med Nykterheten!

Så LIKA vi skrev Dompa!

Kramar till dig din Kämpe!

Lilja

Är du en Ny idag eller Nykter idag iallafall?
Jag känner SÅ igen det du skriver! Inte att jag varit i trådar och gått över gränsen men att jag i andra sammanhang kan bli för intensiv att jag går över gränsen!

Kan det vara ett rop på nån slags hjälp när man gör så där? Man omedvetet stöter bort människor för man är rädd för att bli "intim" för då skulle man upptäcka bitar i sig själv som alkoholen så grundligt bäddat undan?

Adde skrev så bra till 2barnspappan att utan piller blir man tvungen att möta sitt reningsbad.
Alkohol och/eller piller lägger oss i dimma..

Dåligt självförtroende ja! Det är sannerligen en följetong!
Nu tycker jag aldrig att jag inte skulle få finnas på detta forum utan här känner jag fullständig acceptans trots att jag tappar ord och bokstäver hej vilt! och betänk Annelie att HÄR kollar alla på VAD du skriver! Inte HUR!
Men jag känner väl igen rädslan och litenheten att inte få finnas i ANDRA sammanhang.
Har ju träffat en kärlek som det varit underbart med men på grund av en del problem runt mig med jobb, son och pengar håller jag på att stöta bort denne underbare karl!

Jag litar INTE på vad han säger (trots att det inte finns NÅGOT som bevisar motsatsen!)
Jag krånglar till en del saker för att göra mig märkvärdig och intressant (vilket får motsatt effekt..)och i grunden handlar det om en usel självkänsla och RÄDSLA för att komma nära och sen bli lämnad..
Så jag vet SÅ VÄL vad du talar om, känslan att inte duga!
Du går in i trådar och kanske "sabbar" för dig själv, jag krånglar till enkla saker som kärlek så att han till slut blir utmattad och bara vill pausa..

Vi skapar våra egna konflikter många gånger. Vi vill "få rätt".
Titta vad värdelös jag är; inte kan jag skriva och/eller inte kan jag fixa en relation, lika bra gräva ner sig eller dricka en flaska.Typ.

Men Annelie! När du sen BESKRIVER att du tycker du gått över gränsen tar du ju en stor bit av dig själv! Då blottar du lite av den RIKTIGA ANnelie, du VILL inte göra illa (eller vad det nu är du tycker du gjort)

Om du är Nykter idag, SKRIV HÄR DÅ!

Vi bryr oss om dig!!
Liljakramar

Du skriver väl för fan inte sämre än ngn annan. Tvärtom, du är en djävel på att förmedla känslor. Att skriva så det verkligen tar. Visst, vi gör tokiga saker ibland. Då ber vi om ursäkt...om det behövs. Ibland kanske det tokiga behöver sägas. Du är inte ensam i din kamp härinne. Jag behöver dig...du är min vän. Kom igen nu. Jag blir uppriktigt ledsen om du försvinner. Förstår du det? Önskar jag kunde tvinga dig att förstå att du behövs här. Kramar får du...vare sig du vill eller inte! /R

Lyssna nu 2-barnspappa på DOmpas värdefulla ord! Dina barn kommer vara SÅ stolta en dag!!

SKRIV här för att stå ut!! Tillsammans och när vi formulerar oss runt våra känslor är ENDA räddningen!(tror jag)

Och Dompa! Visst kan AA vara knepigt men om man går på den KÄNSLA det ger att sitta med människor som kämpat hårt för nykterhet och inte "retar" sig på vad alla säger, KAN det vara en hjälp tror jag..

Håll i nu grabbar!!

Liljakramar

Jag vet inte vad det är för piller Adde skriver om. Givetvis ska du inte gå in ett annat missbruk. Men jag tror inte alla piller är "farliga", det finns sånt som inte är beroendeframkalande. Kryckor skulle en del säga...men kanske behöver vi det?

Hur det går för mig? Ärligt talat så är jag så ny i min nykterhet så att jag fortfarande saknar min whisky. Inte varje dag...men ofta. När ngt går emot mig. När barnen somnat och den stora livsledan sätter in. Jag är också ensam...min alkoholiserade fru lämnade mig när jag tog beslutet att bli nykter. På sätt och vis ÄR det skönt. Men jag känner även en stor sorg och saknad. Jag är nykter för jag har inget val...med alkohol i bilden förlorar jag mina barn. Nu har jag satt dem till världen och har äntligen även insett att de är prio ett. Vill jag supa ihjäl mig så står det mig fritt att göra det om tio år. Jag käkar Naltrexon så även jag har en krycka.

Checkade nyligen ut från behandlingshem. Lärde mig mkt...hade gärna stannat längre...men det är ju inte ett riktigt liv. Lätt att vara nykter där. Har prövat AA några ggr, det var tyvärr inte min grej.
Jag är för privat...men känner jag att jag helt håller på att slinta....ja, då får jag gå dit...ge det en ny chans. Ska träffa en terapeut nästa vecka som en del av min efterbehandling. Just nu känner jag mig stark i mitt beslut...men svag som människa. Låter kanske rörigt, men det ÄR rörigt.
Det är inte lätt att bli nykter men det GÅR.

Det ska det göra för dig med. Häng här hela fredagen om det behövs. Men ta inte den där första. Visualisera dina killar...hur stolta de blir för att farsan kan säga nej. För det kan du. Nu bygger du upp den där TP som finns innerst inne. Den snygga, kvicka mannen som kan både spela och skriva. Vi andra på forum hänger med och du är aldrig ensam.

Härliga nyheter om Nubaskemig...hälsa henne att hon gärna får titta in om hon orkar...för hon var skitrolig.

Nu får du en sån där machokram och kom ihåg att jag släpper inte taget om dig. Snälla du, gör det inte heller du. /R

Tänk om jag sett dig på t-banan med röd snok, jag skulle velat krama dig!

Ja, du har så rätt! Bara ta emot men det är så förbannat svårt!Grubbel är mitt mellan namn...

Men jag tänker på vad jag fått lära mig i vår nämligen att vi med drink-problem ofta skapar våra egna konflikter...för då "får" man legitimt skäl dricka igen... och sen att vi blir så fruktansvärt otåliga när vi känner oss ensamma eller det blir fel i relationer.

Jag ska VERKLIGEN försöka göra inget och inte stimma upp mig! Det var hemskt i går kväll, har liksom kommit på kant med den Nya kärleken och tonårssonen försvunnit till sin far som bor några mil härifrån.

Igår var en gråtens dag men samtidgt kan jag känna att HÄR, på forumet, där jag varit ÄRLIG, finns folk KVAR för mig! Det värmer nåt otroligt!

Fin dag på Stigsdotter! Tack för att du oxå finns där!

Lilja-kramar!

du gör också något för att förändra ditt liv ?

här : http://www.aa.se/om-aa/

Och om andra du känner är där så har ni ett gemensamt problem så då är det väl bara att gratulera varandra att ni hittat dit.