Senaste kommentarerna i forumet

Inatt har jag varit familjens taxichaufför...! Den, ni! Varit och kört mina två grabbar. Den ene hämtade jag från hans jobb och den andre från krogen.
Pappa nykter och kör. Ja, det är väl inte vansinnigt ovanligt men den hör semestern känns det som ett fantastiskt framsteg eftersom jag definitivt hade kunnat dricka mig
genom semestern i år. Idag går jag in på mitt sjunde vita dygn och jag märker att kroppen börjar att återhämta sig så sakteliga.

Grabben (19 år) som jag hämtade från krogen igår var glad, lätt berusad och berättade att hur han valt att sluta dricka när han började känna sig påverkad..!
Han ville inte må dåligt sa han!
Svarade att han är en mycket klok ung man och att han skall fortsätta tänka så i framtiden också.
Men, var har han fått detta ifrån? Ja, det är klart att min fru som är den i vår familj som har det sunda förhållande till alkohol med sina handlingar visat hur man kan dricka.
Tillsammans har vi nog försökt att berätta om alkoholens baksidor men inte är det mitt sätt att dricka han kopierat i alla fall. Får hoppas att han kan fortsätta så.

Jag själv gjorde alkoholdebut när jag var fjorton år. Mamma ville ha någon att dela en kvarting Explorer med...! Jag kommer ihåg smaken och ruset, att jag blev rädd när världen började att snurra. Jag dömer inte min mor men kan väl konstatera att hon tillsammans med min övriga, ganska lilla, släkt lärde mig ett osunt alkoholbruk som jag tagit med mig genom livet.

Idag tänker jag välja att vara nykter och inte ta det första glaset! Hoppas ni gör detsamma!

Kram på er!

Hej känner igen mig mycket just med detta om jag har försökt tillräckligt. Min man dricker oxå på helgerna och semestern. Detta att med ont i magen vänta in helgen är ju inte sunt.
Bekräftelse behovet känner jag med igen. Att bli nedvärderad och jämförd hela tiden är fruktansvärt.
Skickar styrke kramar till dig och tack för att ni finns !

/margaretavilhelmina

Oj vad nyttigt det är att läsa trådarna här. Är ny här på forumet. Jag känner igen mig i väldigt mycket. Det är verkligen läskigt hur ens liv kan bli. Är tillsammans med en man sedan 10 och har två barn med honom. Funderar nu starkt på om jag ska lämna honom.
Håller med alla andra sätt ned foten nu å vänta inte som jag.

Margaretavilhelmina

Det underliga med vårt samhälle att man anses som onormal om man inte dricker. Borde ju vara tvärtom, onormalt att hälla i sig ett gift som är skadligt för kropp och själ. Tänk dig att kunna stiga upp på morgonen kry och fräsch och kunna göra vad man vill. Ta bilen, gå en promenad. Ja det är underbart att slippa abstinens och bakfylla. Jag bemöter det som du med humor och vassa kommentarer. Ironi är en bra sköld. Håll dig du till cola eller vad du dricker och betrakta hur dumt man beter sig när man får alkohol i kroppen.

Häftigt! Jag vill oxå hitta en överaskningslåda! :-) störigt om den inehåller en jäger bara.
Fin berättelse!
Det kommer gå fint, e helt övertygad. Påhopp kommer jag att få, men jag kan vara rätt rapp på att kontra med sjuk humor eller salta kommentarer.
Tack för era inlägg! Alltid kul med respons!!
// Calle

Visst kan man ändra på sig. Det krävs vilja och engagemang och behandling. Din kille måste själv inse att han behöver hjälp som jag gjorde. Jag går på öppenvårdsbehandling och det har gett mig så mycket som människa. Jag trillade dit för tre veckor sedan blev lobad för andra gången och ska till soc idag kl 10.30 och skämmas lite. Jag har gjort en bild på min familj och en spritflaska. När jag känner sug kommer jag plocka fram den. Jag yar beslutat att bli nykterist och det känns bra. Jag har inte bytt missbruket mot annat men jag ger mig själv mer tid. Jag fick ultimatum av min fru. Gå på behandling eller skilsmässa. Valet var lätt. Din kille måste prata med en utomstående om sig och sina känslor. Funkar inte med ens partner. Eftersom man är i ett medberoende så dömer man istället för att lyssna. Att smygdricka ja då har man problem. Att han trycker ned dig är en faktor som alkoholen bidrar till. Det ger honom en anledning att kuna dricka. Du är ju så jobbig. Att separera är en jobbig process och kan bli en kostsam sådan också men naturligtvis känslomässig. Vill inte din man behandla sitt beroende då kommer ni inte få en förändring. Det går att få. Jag är av den uppfattningen att vi kan ändra på oss men vi behöver hjälp av andra ibland.

Ja, man är en liten nagel i ögat om man sticker ut och inte dricker alkohol. Det kallas väl inte vodkabältet för inte. Tror oxså att sydeuroperna
har en helt annan syn på alkohol. Här ska man ju helst bli full, det var det enda jag ville sista åren. Dom kanske dricker en flaska vin om dagen
vad vet jag och klarar det. Ser hamstern framför min blick, runt, runt, utan att komma ut.
Fördelen med att gå bort till några är jag kan bryta upp när det passar mig. Sitter inte kvar till siste man precis som jag gjorde innan.
Tyckte även att fanns det någon liten jävel som inte drack så snackade jag skit om henne eller han. Så tråkig, jävla mes m.m.
Idag beundrar jag sådana som kan tacka nej.
Det där med kokosnöt i en grantopp, bara så fel känner jag mig ofta i sociala sammanhang. Som tur är har jag inga problem att vara med mig själv.
Låg i morse i sängen och tänkte förra sommaren. Jag hade problem att sätta fötterna i golvet och ta mig upp ur sängen.
Vilken mardröm och ångesten bultade innanför pannbenet. Det var ett helt företag att duscha och borsta tänderna. Kan tänka mig att man till slut
inte orkar hålla sig ren, fy för den lede. Glad att jag lever.
Vad skönt att det går så bra för dig lille per. Tycker om att läsa dina texter.
Att sluta dricka är lika svårt som att lära sig gå.
Man trillar ofta i början, och slår sig.
Till slut reser man sig och går på vingliga ben ii början.
Nu är det faan stadga i benen.
Konstnären

Vilken fin berättelse Konstnären!

Jag tror som muränan att du kommer att fixa helgen med kompisarna, Glöm inte att stoppa ner garden i byxfickan den har jag alltid med mig.
För mig är det en liten sten som är formad som ett hjärta, och den kramar jag när tankarna i vissa situationer vill skena över på andra sidan.
Denna sten är en märklig historia, när jag var ute och gick med vovven en kväll för ungefär en månad sedan. Jag kände mig ganska låg, vandrade
genom kulturkvarteren och vid ett gammalt litet hus där låg det en vit ask med lock och allt. Nyfiken som jag är tog jag upp den och inuti låg denna
hjärtformade sten, plus en lapp i där det stod ETT HJÄRTA TILL DIG SOM FINNER DET. Håller det mycket kärt och följer mig var jag går.
Jag har en livlig fantasi men tror att det betyder något.
Jaha, då får du bli den lille observatören i helgen, det är rätt så kul att vara nykter man ser och hör mycket.
Ha det fint
Konstnären

Har själv ingen erfarenhet av Nämndemansgården. Men jag har hört att det verkligen ska vara bra.
Önskar dig all lycka till.
Konstnären

Välkommen ska du vara. Det är ju jättebra att du börjat skriva här. Det är en fantastisk stöttning för mig.
Bara skriv.
Konstnären

Tack detsamma LP! :-)

Hej Titti och välkommen! Bra att du skapat din egen tråd. Du kommer få mer direkt stöttning till dig då. Vad bra att du sökt och fått hjälp för ditt spelande. Har förstått att det inte är så lätt... Fortsätt läsa o skriva här. Det hjälper jättemycket. Hade själv inte klarat det annars. Lycka till, så kör vi!

att klara din väg ut ur eländet känner jag i vad du skriver. Så djäkla bra att ta tag i det nu!
Så slipper du en massa år av meningslöst drickande.
Kram

och allt måste bara sluta i totalt slut med A.
Men så, storhelg med släkt och kalas och jag har inte stoppat i tid, så det får bli nästa vecka. Shit, varför en helg till när jag vet att jag borde ha lagt av i går i stället.
Ja.ja du känner kanske igen dig i detta ständiga ska sluta i morgon...
Glad att du verkar vara på rätt kurs, ska följa dig i hasorna när helgen och allt trassel jag har omkring mig just nu är slut. Alltså inte i höst, utan verkligen nästa vecka. Puh...
Kram

Hej Traxxy,

Har läst din tråd och du har gjort ett hästjobb, så bra jobbat!
Dina planer på Marathon är spännande. Tänk vad vi drinkare ofta är bra på att träna och motionera ändå.
Vi byter ut flaskan mot stora spännande utmaningar och det tror jag många av oss behöver. Själv är jag träningsberoende och älskar det.
Nu blir jag precis som Muränan lite orolig över den där fina whiskyn.
Lägg ner och fortsätt framåt.
Hoppas du hör av dig oavsett hur det går och hur du mår.

Björnkram från LillPer

Viljan och tankens kraft är enorm om man vill.
Allt hänger på vår inställning och hur vi tänker. Vi kan bli vad som helst och göra vad vi vill bara vi tänker rätt.
Sov gott kära Muräna, du är en riktigt härlig människa som ger mig styrka och glädje att fortsätta min vandring mot rätt mål.

Definitivt nertaggat i morgon.
Vi duger 100%

LP

Lycka till med din behandling!

Jag har ju stoltserat i min tråd att jag numera är ångestfri; dock kvarstår en orolig själ. Men imorse! H-vete! Vaknade med råångest i magen. Vände och vred på mig och höll på att krypa ur skinnet. På riktigt. Det var vidrigt. Men så tänkte jag - varför har jag bakfylleångest? Jag har ju inte druckit!? Det här har jag inte gjort mig förtjänt av! Då rann det bara av mig...? Hur märkligt är det?? Ja, ja tacka och ta emot. Är det kanske så lätt att lura sig själv så borde jag kunna sopa bort all oro också?!

Imorgon jobbar vi på att tagga ner och vars nöjda över oss själva, eller hur? God natt LP!

Klockrent Lillper! Kan bara hålla med!

Håller också med Calle. Konstnären är fantastisk!

Jag tror faktiskt att du kommer klara din grabbhelg riktigt bra. Men det kommer nog bli en prövning. Dessutom kommer du (sjukt nog) få försvara din nykterhet och motivera den och förklara den. Var förberedd på det. Men som du skriver kommer det bli intressant också. Var på konferens med jobbet som enda nyktra deltagaren. Mycket intressant kan jag säga...

Jo, jag delar din uppfattning. En del av mina vänner har svårt att acceptera att man inte dricker och jag kan tycka att det är svårt att hantera. Men, samtidigt vet jag att det är dom som tillsammans med mig brukar dricka mest. Så, då blir man på något sätt ett hot såklart. Nåväl, jag tänker försöka att vara stark nu i alla fall. Det är min hälsa och mitt liv. Idag har jag betat av det sjätte dygnet och imorgon kan jag börja skriva 1V. Känns så fantastiskt skönt!
Kör hårt!

Allting rullar på som vanligt på vardagar, det känns inte särskilt svårt att låta bli alkoholen även om ett visst sug finns..
Den första stora prövningen kommer på fre-sön.. Två övernattningar med 10killar som inte spottar i glaset. Men jag är faktiskt inte orolig ett dugg att jag ska falla dit.. Ska bli rätt kul att se denna resa nyktert för engångsskull!
Livet är ju absolut bättre utan sprit, om möjligt lite melankoliskt, eller hur man ska beskriva känslan. Blir lixom inga toppar och dalar utan allt går mer som på rak räls, inga backar, ingar snäva svängar osv. När jag tycker det är lite enformigt så tänker jag på alla gånger jag smygdruckit direkt från flaskor, BiBar. Tom på söndagsmorgnar för att orka göra frukost till familjen osv. Hur normalt är det?
- inte alls faktiskt.
Jag märkte ju hur käpprätt det var på väg och är j..vligt glad att jag kommit till insikt, men den första euforin över nykterheten är nog borta nu. Har väntat på denna fasen och är betydligt mer förberedd på den än förra gångerna jag provat dra ner/sluta med A.
Stark inu, måtte känslan hålla i sig!

...den var klockren..! Du är en helt underbar tjej, Grön. Jag känner igen mig så väl, i det du beskriver din sambo/man. Killen jag bröt med, festar precis lika hårt...han dricker vin i princip varje dag. Personlighetsförändringen...hans elaka kommentarer och egoistiska tänkande...jag bröt men bearbetar fortfarande "sviterna" efter vårat korta förhållande, som varade i 1½ år. Han har festat hårt i nästan hela sitt vuxna liv, problemen kom när han var 18 år, han blev pappa vid 20, men fortsatte att dricka och förlorade sitt umgänge med sin dotter när hon var ca 4-5 år. Jag tänker på dig, och jag tänker på ditt lilla barn. Hur länge ska du orka? Vem tar hand om Dig, mitt i allt det här?
Kramar från en medberoende

Allt detta ifrågasättande över varför man INTE dricker, eller inte vill ha möts så jävla ofta av tystnad och märkliga blickar...eller är det bara vi själva som upplever det så? Förr tyckte jag ofta att den som tackade nej eller var försiktig var en grå, trist, mesig figur. Men det var länge sedan.
Nu vet jag betydligt bättre. Det är något oklart med svenskens självkänsla och alkohol. Folk blir osäkra när någon mitt uppe i ett kalas, där det förväntas dricka säger nej tack, utan att ange en orsak.
Det stannar liksom upp, allt går långsamt för en stund.
Sedan ska man förklara varför. Är det inte sjukt?
Jag var för några år sedan tvungen att gå från en krog vi var på då hela gänget fokuserade på mig och varför jag inte drack, samtidigt blev de själva allt fullare och skränigare och skulle snacka förstånd med mig "vid sidan av"
Alltså, allvarligt talat LillPer, du kan väl dricka bara lite, kanske några folköl, va? Kom igen nu!
Det blev till slut så absurt så jag kände mig som en hamster i ett springhjul, eller en kokosnöt i en grantopp! Hamstern hade jävligt mycket spring i benen men kom ingenstans, och kokosnöten var ju bara på helt fel ställe.

Jag är ofta ute i södra Europa och jobbar, jag upplever inte samma press eller märkliga blickar alls därnere.
Min gode vän från södern sa en gång när jag frågade honom om han dricker nåt vidare på fester eller då det bjuds, eller middagar över huvud taget?
"Näh, inte ofta. Jag dricker ganska lite, jag borde dricka mer"
Asgarv från mig, "Borde dricka mer"
Den hade jag aldrig hört förut. Men det visar på något vis att inställningen till alkohol är mer avslappnad och inte speciellt viktig. Jag upplever inte alls denna sommarhets eller alla oändliga anledningar till att dricka. After work, Before work, matcher, kick off, konstklubb, solen skiner, det regnar, snart helg, snart julafton, snart deklarationsdags...listan blir oändlig.

Ha det gott, jag tror stenhårt på dig!
Kämpa på och bit ifrån när det behövs.

LillPer