Senaste kommentarerna i forumet

Jag vill bara inte inse att du (och jag) har rätt. Jag VET ju egentligen vad jag borde göra, jag VET ju vad jag skulle må bra av, jag VET ju vad en del av min ångest/depression beror på.

Men ok, jag ger mig själv ett löfte om en månad utan alkohol, som en gåva, det är så jag måste försöka se på det. Som en present och investering i mig själv. Att för en gångs skull sätta mitt behov om välmående först. Inte att göra någon annan glad genom att göra dem sällskap med ett glas i rädsla för att de ska tycka att jag är tråkig och onödig att umgås med om jag bara ska dricka cola. En månad. Sen får jag fatta ett nytt beslut när den månaden är över. Idag kan jag inte lova mig själv mer än så.

/Bläddrar genast i den mentala kalendern för att reka allt som händer inom närstående tid.

Fint skrivet, alkohol är så nedbrytande alltså. Hemskt och samtidigt så vanligt och överallt hela tiden. Tänk så här: jag vill och måste vara rädd om mig.

Det var i alla fall så jag lurade mig själv...
Kram Ebba

Heja Wilja (och Bältdjuret, i fel tråd). Ni klarar det om ni vill.

Kom ihåg den gyllene regeln. Inte vara för hungrig, för törstig eller för trött (för mig gäller också för mätt). Så ät och drick lagom mängder tillräckligt ofta och gå och lägg er i tid. Laga te eller kakao på kvällen (nu när det börjar bli kallt) och ersätt vinet med det. Mitt speciella trick mot sug var att knapra på små bitar av chili, men det passar nog inte alla.

Hej Wilja! Ja det där suget som kommer smygande på eftermiddagen känner vi alla igen. Det som funkade för mig var att jag blev förbannad på den där alkoholdjävulen som tjatade på mig. Jag badhonom fara och flyga, vill inte ha med honom att göra. "Jag har bestämt mig för att inte dricka, så håll käften!"
Gör något. Gå ut och gå. Sätt på musik på högsta volym och dansa dig trött. Vad som helst. Fysisk aktivitet är bra mot rastlösheten. Det går över.
Och självklart ska man inte ha alkohol hemma. Då blir det svårt.
Kämpa på Wilja! Du klarar det.
Styrkekramar

Pröva heller inte tankar som att det blir nog bättre med frun om jag tar ett glas vin igen... Inget kan bli bättre av det!!!!

Upplever samma sak. Allt blir starkare. Lukter, synintryck, känslor, upplevelser - ja, allt. Man är närvarande och upplever allt så mycket starkare. Lite häftigt och samtidigt lite skrämmande. Senaste veckan har jag själv provat ilska i mer eller mindre okontrollerade former. Klart man blir trött av att uppleva så mycket nytt! Det är som att vara på upptäcktsresa! Indiana Jones typ hela tiden mitt i vardagen!

Gillar din akvarieliknelse BTW.

Tråkigt att det vacklar på hemmafronten. Men det är väl inte så konstigt egentligen. Du håller på och utvecklas och jobbar med att hitta dig själv. Kvar finns en partner som inte riktigt är med på tåget. Det handlar väl till stor del om att hitta nya roller inom förhållandet. Jag saknade min och min mans "gemenskap" som vi hade när vi öppnade en flaska vin, myste i soffan och bara pratade en massa. Jag saknar det fortfarande. Det var som ett stort tomrum mellan oss. Hur ska vi nu umgås?? Men så tänkte jag, måste jag dricka vin för att vara gift med min man...? Nä, verkligen inte. Nu, snart fyra månader senare, så har vi det nog både bättre och sämre. Bättre genom att det handlar om en helt annan närvaro. Nu är vi tillsammans utan dimmridåer. Sämre för att vi är tillsammans utan dimmridåer... En och annan skavank visar sig i det skarpa dagsljuset. Men jag älskar honom och vill jobba på det vi har tillsammans.

Det är kanske lite tidigt för att fatta några avgörande eller omvälvande beslut? Det har inte gått så lång tid än. Men jag förstår hur du känner och menar. Och, det är nog svårt när ens partner fortfarande dricker sig berusad. Jag tål inte min man när han är full. Blir halvt galen på honom och tycker att han är skitjobbig. Men han har ju dragit ner så otroligt mycket också, så jag ska faktiskt inte klaga. Inte alls.

Ge både dig själv, din fru och ert förhållande lite tid. Försök att vara öppen mot henne, prata om det som skaver och bär inte saker inom dig. Där gör de ingen nytta vet du.

Bamsekram till dig

När suget kommer så sätter jag upp en tid som jag ska klara. Det kan handla om tex en kvart eller 20 minuter. Jag ska klara av att inte dricka under den kommande kvarten. En kvart klarar man väl. När kvarten har gått - så gör jag samma sak igen. Och igen. Plötsligt har det kanske gått en timma och suget börjar ge med sig. Det handlar om att aldrig, aldrig låta sig spontandricka. När suget kommer, så är planen att du måste vänta 20 minuter (eller en kvart). Sedan tar du dig en ny funderare. Under den här tiden ser du till att hitta på något, sysselsätta dig.

Det handlar till stor del om att bryta ner "den nyktra evigheten" till hanterbara tidsrymder. En minut, timma, dag i taget. Funkar i vart fall för min del.

Sedan handlar det om att bryta ett mönster, en dålig vana. Gör något HELT annat än vad du brukar. Utsätt dig därför inte (nu i början) för att slentrianmässigt stå där vid diskbänken (eller var du nu är) med ett glas i handen. Ut. Träffa folk. Eller isolerad dig genom en skogsprommenad. Gå och simma. Gå på bio. Gör något - vad f-n som helst för att distrahera dig själv.

Stå på dig den här gången och var stark. Du klarar det Wilja.

Bamsekram

Så ont det gör att läsa ditt inlägg!!! Vet itne ens vad jag ska råda dig till...

Kontakta kvinnojouren - de måste ju kunna råda? Ring polisen?
Så här ska du inte behöva ha det!!!! Du knäcks ju...

Kramar!!!

Usch för eftermiddagssuget.

...gården? Nu på lördag väl?

Kan man komma oanmäld efter lunch?
Om flyget är i tid kan jag vara med en liten stund...vore en befrielse....

Hej Jonna!
Känner precis igen det med att enbart dricka ett glas men blir 3 eller flera. Har nu bestämt mig att lägga av med detta. Fick ett gott råd av min nära kompis: Tala om för dina vänner och släkt att du bestämt dig för att sluta dricka eftersom du bestämt dig för att inte fortsättasom idag.
Jag har gjort detta och blev mött med en fantastiskt bemötande, Aha, har du bestämt dig, vågat att du talar om det för alla! Ja sa jag kan man tala om att man ska sluta röka
så kan man säga att nu får det vara slut på drickandet, som både är lika skadligt och väldigt dyrt i längden. Vad hände? Jo två andra kompisar sa: Kan du så kan jag, vill också
lägga av! Fantastiskt!! Nu stöttar vi varanda och dricker alkoholfritt vin och tycker det är festligt, men vi mår så mycket bättre!!
Gör du detsamma Jonna håller på dig!! Kram

...jobbade den helgen men ville så gärna...

Mår riktigt dåligt...måste ur detta...ville ju så gärna det goda skulle växa och väga över...det har blivit motsatt och min situation är fullständigt outhärdlig...vill inte men måste bort. Blir pålagd all skuld och visst är jag borta mycket, fysiskt, men aldrig mentalt, han stöter bort mig konstant och ovanpå det skuldbelägger, baktalar och har andra kvinnor. Kvävt mitt hem så ingen hälsar på och post och räkningar är utom min kontroll. Ibland sorterar han min post men hinner inte öppna och meddela. Kostat mig inkasso och paket som returnerats. Saker mina barn skött exemplariskt alla år och mannen lovade sköta när han är där... Men han har fullt upp med sitt säger han.

Nu väljer jag själv inte åka varken till min oas jag byggt upp från grunden eller till gemensamma lägenheten. Föredrar en bäddsoffa mina 4 dygn i Sverige om några dagar. Försöker parera in ett par timmar för bagagebyte när jag kan vara ensam i mitt eget hus för detta, vet inte hur han jobbar så får hoppas jag tajmar rätt..det skär i mig, smärtar varenda por och cell det kunde tillåtas bli såhär...

Han lämnar inte in om någon skilsmässa däremot. Det är en "teknalitet" som endast hindrar honom från att gifta om sig.
Däremot begär han av mina tillgångar och mitt hus eftersom han har "rätt" till det. Han har skrivit sig där utan min vetskap, i mars tror jag.

Han "bor" där sen han fick nytt jobb. Han har kört min bil och kvaddat den. Blankslitna däck, skulle byta, men var borta och har ingen aning om hur han hann köra 400 mil på några veckor. Försäkringen betalade inte ut fullt pga detta. Kostade mig massor...men inte ens en glödlampa orkar han byta i mitt hem eller ursäktar sig. Gläder sig åt eventuell utbetalning för ev nackskada efter olyckan m bilen. Glad det gick bra men inte ett ord om betala tillbaka något till mig. Han klagar på att det är kallt i huset och han hinner inte elda. Kör på eller-element. Jag betalar...igen...

Om jag lämnar in skilsmässa så blir han "övergiven" och ska ha det jag byggt upp från minus sen jag var ensamstående mamma till 4.
Ja, ni hör!
Sitter i skiten hur jag än gör...

Är nära sammanbrott. Eller mitt i det...

Till advokat nästa vecka när jag ligger på bäddsoffan och försöker få saker hänga samman.
Bokade en massage och ansiktsbehandling nu...så nog har jag en strimma energi kvar.

Jobbet funkar men ligger efter...måste komma ikapp...måste...

Kram på er

Vet faktiskt inte vad som krävs för att jag ska sluta helt och för gott. Har ju provat och klarar det inte i längden uppenbarligen. Har haft lite olika motivationer men ingen har varit tillräckligt stark för att klå begäret och suget en längre tid. Känns som man slåss mot sig själv i huvudet.
Har inte klarat hålla mig senaste två kvällarna heller. 2 starköl bägge kvällarna och svept av likören på hyllan så fort mannen gått på toaletten. Inga jättemängder men dock varje kväll. Varje jävla kväll. Sitter i bilen hem från jobb och bestämmer mig för att inte dricka men så fort jag tar första steget över tröskeln så är det kört.
Vet inte var jag ska hitta kraft och motivation... Förr kunde jag iallafall hitta motivation även om det var för en kort period. Nu finns inget. Känner mig rätt tom och kraftlös. Hopplös!!

Hej Bältdjuret och Muränan och tack för att ni skrev. Tack Ebba också för dina råd!

Jag känner mig så ledsen och ensam.

Ska se om jag kan få till en dag 1 idag.

Med lite hejarop från er kanske det går.

Ja, det är inte så att jag har vinsug vid den här tiden.

Det kommer senare.

Men jag är redan orolig för det och ledsen över andra saker.

Vi hörs!

Funderar på hur jag klarar av att ta beröm.... och vet inte riktigt, oftast viftar jag nog bort det och springer vidare. Däremot har jag svårt för tacksamhet och glädje. Om jag har bidragit till en bra lösning som någon uppskattar t. ex., då blir det svårt att vara still och ofta bölar jag också.

Det är mycket som vill ut nu och jag säger, skriver, tänker och reagerar liksom MER än jag brukar. Inte ett litet försynt akvarium med några små gulliga sötvattenfiskar i längre som ingen ser, utan ett stort med exotiska fiskar och många konstiga växter och, säkert, en eller annan otäcka fiskar som gömmer sig där någonstans. Det är otroligt skönt, men också ganska läskigt. Och ovant. Jag blir trött, men hittar samtidigt en massa energi ur det. Det stormar i akvariet.

rakt av..Det är skrämmande att se att våra historier är så lika.Jag vet inte om det går att skicka pm på denna sida,någon som vet?

Hallo igen! Läste just vad du skrev i min tråd. Framsteg!! Vad roligt!! Vad glad jag blir. Hoppas ni att ni kan arbeta tillsammans för ert gemensamma liv. Klart att ni måste klara era egna resor själva, men ni delar samtidigt ett liv.

God morgon min vän,

Hoppas att du mår fint idag och att det går framåt med kommunikationen på hemmafronten!

Ville egentligen inget speciellt - bara skicka världens största kram till dig ♥

Härligt Calle. Känns som om man börjar känna igen dig igen. God jakt då eller vad man nu säger. :-)

Jag förstår dig till fullo. Men ändå blev det tomt efter dig. Visst det kommer in nya hela tiden och jag har nog inte energi att följa alla, men vissa stannar i mitt hjärta.
Tror det hände något speciellt med dig den där dagen du skrev om, och det är ju bara positivt. Du verkar väldigt stark och det ska du veta att jag beundrar. Ibland
undrar jag själv varför jag stannar. Men det känns rätt just nu, framtiden vet jag bara att den ska vara A-fri.
All lycka till dig Tor
Kram Konstnären

Hej!
Känner verkligen igen mig i din beskrivning. Dricker vin varje kväll, fick nog i fredags och kämpade på tills igår kväll då jag helt plötsligt bara gav efter. Nu tänker jag vända det till något positivt. Dag 1, nu kör vi Wilja!!

På 80 timmar rörde jag inte en droppe. Igår kväll drack jag vin och öl utan att jag riktigt vet hur det gick till men jag kämpade inte emot utan lät det bara ske. Som många av er skriver måste man ha en plan för hur man ska avbryta när man håller på att falla, idag ska jag fundera ut min plan, mitt skyddsnät. Nu kör jag igen!!

Jajamen. Tack.
Käns bättre faktiskt!
Orkade inte skriva igår för jag ska iväg och jaga nu innan jobb.
Verkar bli en fin morgon, 14grader redan och klockan är bara 05.00.
Ingen A idag heller. Kraum på er som orkar kommentera min lilla blogg.

Under några dagar har pusselbitarna börjat landa på sina platser. Så idag lyfte jag på locket och berättade att jag tyckte att vi inte har det så bra tillsammans. Det tyckte han också eftersom jag inte ville ha sex med honom utan att han ville prata med. I övrigt ryckte han på axlarna. Jag var ju bra att ha här för barnens skull. I övrigt verkade kvitta. Svara på några frågor eller prata vidare vill han inte heller. För något psykologsnack är han inte intresserad av. Inte heller att prata med mig om andra saker. Det räckte bra med familjelogistiken.
Tungt, men imorgon är det jag som ringer hyresvärdar och kollar lägenheter. Han blev inte särskilt berörd när jag sa att barnen flyttar med mig. Vi får väl se, reaktionen kommer kanske senare om det kommer någon.