Senaste kommentarerna i forumet

Det är fruktansvärt det du går igenom nu. Jag är ingen läkare men om
jag vore i dina kläder hade jag uppsökt läkare för att få hjälp.
Jag var som du men tyvärr övergick det i kramper. Fick en akutremiss
av min husläkare till akuten och det gick på en kvart. Och idag ska
det väl finnas folk där. Vill absolut inte skrämma dig jag hade druckigt
konstant nästan nio månader till och med på nätterna men ångesten stegrades
i slutet ju mer jag drack. Det finns hjälp om du vill ta emot den.
Känner med dig
Konstnären

i samvaro med barn och barnbarn. Rätt så upp-och-ner här hemma men det mesta faller säkert på plats idag. Och det som inte gör det får vara som det är. Livet är så mycket större än hysterin och stressen inför julen. Julen är större också, i min värld.

Jag vill reda upp sånt som ännu är oklart i mitt liv. Jag tycker om den finska julpsalmen Giv mig ej glans, ej guld ej prakt i signad juletid... bland mycket annat klokt finns där önskan om ett "bo med samvetsro". Det finns ännu sådant som gnager i mig, relationer som skadats och tunnats ur... relationer som är viktiga för mig. Ingen har brustit helt dock och de som är sköra men viktiga för mig vill jag värna lite extra om. Rena från skräp och smolk så att kärleken får frihet att rota sig och växa stark. Jag vill ha ett rent hjärta.

Vi människor behöver varandra, bara så. Det räcker.

God Vit Jul till er alla / mt

Tilda Johansson - så som du har det borde ingen behöva ha det. Det gör ont att läsa att du förlorat de viktigaste i ditt liv och lever i skräck att förlora "den enda" av "dina" vuxna du har kvar. Det som framgår i ditt inlägg är att du redan har förlorat honom - till missbruket - och jag tror att du innerst inne vet att det är så. Och du lägger så mycket kraft och energi på att hålla taget om honom så att du kanske inte ens ser att det finns andra människor omkring dig? Du har syskon och ni har tillsammans "gjort allt" det där som inte hjälpte. Du har en pojkvän och han har kanske en familj som han träffar? Jag tänker att du är så förtvivlat fångad i att "rädda" din pappa så att du inte riktigt orkar se vad som finns runtom dig? Kan det vara så? Och du har ju också sorgen efter din mamma som gör ont i dig. Din sorg måste också få ha sin plats.

Du frågar, jag ser att du ropar, med stora bokstäver - hur du ska kunna hjälp din pappa att bli nykter? så att du inte förlorar honom, den enda förälder du har kvar. Vi är säkert flera här som hört ditt rop och känner oss hjälplösa? Vad säger man/jag till en så förtvivlad ung kvinna som har det så svårt?

De allra flesta av oss som skriver här har genom en lång och smärtsam väg kommit till insikten att det är endast missbrukaren själv som kan ta ansvar för att sluta missbruka. Den insikten finns hos både de som skriver på missbrukarsidorna och hos oss medberoende. I ett medberoende blir man en möjliggörare som - tvärtemot vad man önskar, menar och vill - gör det möjligt för missbrukaren att fortsätta. Det enda man faktiskt kan göra är att återlämna ansvaret och ta hand om sig själv! Och det är mycket lättare sagt än gjort. Jag antar att du ser många, många hinder till det en dag som idag, dagen före julafton. Ändå är det det enda råd jag känner till för att verkligen hjälpa någon ur sitt missbruk - lämna över ansvaret till personen själv.

Många medberoende har haft stor hjälp av att läsa vad andra skriver här och att skriva själva. Hur man formulerar sig och stavar är oväsentligt. Det viktiga är insikten att man inte är ensam och att det finns ett mönster i missbruk-medberoende som går igen hos alla. Missbrukets enorma kraft som tar överhanden över missbrukarens goda avsikter och vilja. Gång på gång, på gång, på gång...

Läs här i alla trådar så tror jag att du snart ser mönstret, det är ledsamt men samtidigt befriande att se att man inte är ensam.

Jag sätter länkar till några inlägg av sommarkyla som skriver här ibland. Den sista länken är till hennes blogg.

https://www.alkoholhjalpen.se/forum/hjalpa-nagon-som-star-nara/5739
https://www.alkoholhjalpen.se/forum/hjalpa-nagon-som-star-nara/5296
https://www.alkoholhjalpen.se/forum/hjalpa-nagon-som-star-nara/6800
http://livetarlivsfarligt.blogspot.se/

Jag önskar och skulle hoppas att du kan ta hand om dig över jul och att du ger dig utrymme att vara med din pojkvän. Att du börjar se konturerna av det liv som är ditt och den framtid som är din.

Det vore fint om du går till Al-anon och får möta människor som vet och förstår, läs här http://www.al-anon.se/ och här http://www.al-anon.se/Om-Al-Anon/Till-dig-som-ar-ny/

Varm julkram / mt

väntat på ditt inlägg !!! Tack för att du delar med dig ! Ofta är det omgivningen som ser att att återfallet är på gång först och då är det svårt att nå fram. Det är kanon att du nu har informerat alla runt dig, hoppas bara att de fattar ordentligt och inte förminskar utan att du får allt stöd som önskas kan.

Välkommen tillbaka och en jättekram från mig ♥

för livstecknet! Blev glad att höra av dig. Riktigt God Jul! / mt

Ta nu hand om dej ordentligt och tanka D- vitaminer så de räcker fram till midsommar!
Kram!/MB

Du verkar ok. Det är bra. Good enough for me. Been there, done that, didn't like the movie...
Lärdomar kommer i många skepnader och sammanhang. Dörrar behöver smällas igen och vissa meddelanden behöver förmedlas via högröstad megafon för att tas på allvar. Speciellt för en själv...
Nu tar vi hand om oss och varandra och firar en fröjdefull vit jul som vi kommer att komma ihåg.
Som sagt, underbart att höra ifrån dig MB! JÄTTEKRAM från mig!/NM

kan inte blir värre, faktiskt!
FENIX

jag är så nära nu, så nära och har ingen i verkligheten som vet så ingen att prata med som bara kan säga att jag ska hålla ut och att jag KLARAR det, att det jag känner är normalt och att alla känner så, att kramper och dille drabbar väldigt få och väldigt nedgångna människor som kört på i åratal, jag vill leva leva leva men jag vet inte hur jag ska orka. jag går och lägger mig. tar dubbla sömntabletter så de verkligen verkar och går och lägger mig. ja. jo det... det gör jag tror jag

det har inte blivit några fler glas idag.. känns som man ska dö när som helst, ibland är darrningarna så kraftiga att jag inte kan göra helt vanliga saker som knäppa gylfen... och det känns som att blir det bara lite lite värre skulle det kännas som kramper. jag känner ovanliga pirrningar och ryck i muskler här och där i hela kroppen.
snälla motivera mig på något sätt snälla snälla någon som varit här och vet att man överlever natten. jag vill bara ta en sömntablett och gå och lägga mej och somna och vakna som en ny människa imorgon men förmodligen kommer det fortsätta så här va? kan det bli ännu värre? gud jag ska ju koka knäck imorgon, kommer ju darra dem till o igenkännlighet. jag känner sådant tvivel och behöver hopp och lugn i att detta faktiskt går över. jag vankar mellan att lägga mig tidigt eller att fortsätta gå i cirklar i köket och känna som att boxen där i kylen är min räddning.. gråter :(

hur mkt det betyder att läsa ditt ärliga inlägg!!
Nu kan det bara gå åt ett håll, totalt 0 för min del, i annat fall väntar Fonus.
En riktigt God Jul osv från
Fenix

och läsa igen lite, har haft en massa annat att läsa på nätet. Har bl.a snöat in på LCHF och läser bloggar så det sprutar ur öronen.

Dessvärre är nätanslutningen otroligt dålig och seg just nu, unge herrn i huset har spelat upp alla 80 GB vi har varje månad med snabbt internet...

Får nöja mej med att rapportera från min egen front. Har haft det lugnt och skönt, nyktert och behagligt om man bortser från ett stilla återfall exakt elva månader in på min nykterhet. Adde vännen skrev ett PM och varnade mej, tyvärr läste jag det när det var tre timmar för sent... Adde, du är en klippa!!!

Vad lilla återfallet beträffar, så använde jag det till att berätta - eller snarare skrika! - sanningen för svärfar och svägerska. De hade inte fattat ett skvatt trots att jag gjort mitt bästa för att ge dem ledtrådar. Med detta stängde jag sista nödutgången. PANG!!
Tror faktiskt att det var det jag ville, nu vet ALLA jag känner om att jag är alkis. Alla. Fyllan då? Var den så trevlig? Nej, jag blev full som ett ägg och kände igen ångesten från min aktiva period, så det var inte så mycket att längta tillbaka till. Dessutom fick jag en kraftig baksmälla. Usch, det var definitivt inte värt det.

Kommer vara lite obstinat och tjurig och fira ett år i alla fall den 15 januari...!

Kram på er!/MB

låter underbart! Fortsätt så!

Beklagar verkligen din upplevelse av "snedsprånget". Men varför räkna så negativt. Du behöver inte räkna om, börja från början igen. Denna enda dag är ju trots allt bara en 30-del av din nykterhet. Mindre än en timme per dag i snitt. Jag skulle nog vilja säga att det är bara en liten avvikelse på den inslagna linjen. Hur många timmar per dygn drack du när du var på gång?

Det där att alltid behöva börja om från början är ju jättedeprimerande. Det hade varit något helt annat om det hade varit tvärtom, en dag nykter och 1 månad onykter. Då kan vi prata om återfall.

Ta det inte så allvarligt. Du är på rätt väg men din hjärna vill bara testa beslutsamheten under resans gång. Att falla för frestelser är en mänsklig svaghet som inte nödvändigtvis måste få förödande konsekvenser.

Jag funderar på varför du har valt din signatur "Askan". Kan du ge en förklaring?

May the Force be with You

jag drack ungefär två glas vin som sista intag igårkväll vid 23, mådde fruktansvärt dåligt när vaknade vid 4 men höll ut och klarade mig faktiskt fram till 14-tiden idag. då drack jag bara två glas vin, det har inte blivit mer idag. men jag har abstinens t o m med alkohol i kroppen ju, det är väldigt skrämmande :(

att läsa om en skilsmässa för en gångs skull!
Fenix

bara säga att jag läst och tagit del av din berättelse som innehåller så mycket sorg över det som hänt i ditt liv, din oro för din pappa och hur det också hindrar din relation från att blomstra så som den borde få göra mitt i allt detta. Jag har en hel del tankar kring din situation och saknar just nu möjlighet att ge dig ett längre svar, men det kommer!
Glöm inte bort dig själv bara! Ta hand om dig även om det bara blir små korta andningshål!
Styrkekramar från mig!

Tack snälla du för din uppmuntran blev så glad. Jag önskar dig en skön semester.
Jag ska klappa mig själv på axeln. Jag ska även köpa mig en fin julklapp, det
kan man vara värd.
Vad mysigt det lät att dricka julmust ur fina glas. Så blir det för mig oxså.
God Jul och Gott Nytt År
Konstnären

God Helg vänner! Här är allt gott! Nykter fortfarande. Nykär och brun som en pepparkaka (passar ju bra denna årstid) Hoppas alla som vill får en vit jul.

Fia

Skönt att prova på något nytt! Önskar dig en fin resa och glada upplevelser.
Julen blir nog bra här. Ska fira en Hammarby Jul i år. Åtminstone vad gäller färgerna
Den blir grön och vit!

Stor Julkram till dig!

och jag har inte tid att sitta här egentligen, borde packa klart min väska, och det ska jag strax göra. Bara det lilla sista som ska ner.
Behöver inte tänka att det måste finnas viktutrymme för att köpa hem den åtråvärda, obligatoriska billiga spriten den här gången. Behöver inte tänka på att jag kommer att vara helt slut när jag kommer hem eftersom jag inte sovit pga alkoholen. Behöver inte kolla in var nästa pub/bar är och när det är ok att föreslå att vi kan ta ett glas till utan att maken tycker att jag vill ha för mycket.
Men, det kommer såklart att bli tillfällen när det kommer att vara frestande under resan att ta en öl osv, men jag känner mig stark i mitt beslut och kommer inte att falla nu (pep talk!).

Ja, vi åker idag, och jag vill passa på att önska alla er forumvänner en riktigt GOD JUL - och gärna en vit sådan, men framför allt utan ångest och skuldkänslor. Julefrid!

Julkramar från m

Hoppas att julfriden börjar lägga sig trots allt över hobbithålan, och att det är pyntad och julpiffad nu. Här är det julpynt light som gäller eftersom vi åker iväg idag.

Ja, vita jular har det inte varit de senaste åren här heller. Även jag har försökt få till något extra i köket, när det ska dukas eller liknande. Har inte ens tänkt tanken att hålla mig nykter, utan snarare tänkt att det skulle vara omöjligt en sådan dag.
Och eftersom inte alla familjemedlemmar som man ska julmysa med är så enkla att överhuvudtaget ummgås med, och som man inte skulle vilja träffa om det inte var just familjebanden som krävde det, så har det definitivt känts som att det varit helt nödvändigt att döva känslouddarna med alkohol. Allt för familjefridens skull. I år gör vi revolt och drar iväg några dagar med barnen och är alldeles för oss själva. Och jag är/ska vara nykter.
Såå, eftersom vi drar iväg idag så passar jag på att önska dig en riktigt bra och vit jul!

Julkram från m

Skönt att höra ifrån dig igen Konstnären, jag blev nästan orolig när jag inte såg något från dig på flera dagar...

Ja, att dricka gott ur goda glas är inget som bara fungerar med alkoholhaltiga drycker. Tog några veckor innan jag ville dricka något ur vinglasen hemma, kändes för sammankopplat med vindrickande och ångest, men nu fungerar det bra, framför allt KÄNNS det bra. Igår drack maken och jag julmust ur finvinglasen till vårt eget lilla julbord (firade lite i förväg eftersom vi ska resa bort).

Angående mannen så är jag så imponerad av att du klarat/klarar av att göra ditt arbete med den frestelse som det innebär att ha någon som dessutom erbjuder en att dricka. Klappa dig själv extra på axeln, och köp dig en riktigt fin julklapp - bara till dig och eftersom du är så värd det!

Kram m

Hej Lilla Anna och välkommen tillbaka. Skönt med varje nykter dag som går så här i början, och att ersätta kvällsvinet med lite kvällste är inget dumt alternativ. Det har jag själv använt mig av, och är som sagt inte alls dumt! Svårt för dig att stå emot när mannen dricker sitt vin, men försök att hålla ut!
/m

förstår jag att du haft. Säger som PP, upp och på det igen. Det är lätt att trilla, men slå inte hårdare på dig själv nu än vad du redan gjort. Alla steg bakåt kommer så småningom att stärka din övertygelse och säkerhet om att välja att avstå alkoholen framåt. Inte lätt att tänka på när ångesten river i en, men senare kanske.
Som sagt, upp igen och låt inte skammen och ångesten ta över.

Kram m