Senaste kommentarerna i forumet

Har firat midsommar med min släkt. Det har varit relativt lugnt vad gäller drickat och sambon. Absolut inte nyktert men uppe på morgonen och så. Dock märker jag att jag inte kan slappna av när han börjar dricka för jag är rädd att diskutioner ska uppstå och jag vet var de brukar sluta. Istället går jag och lägger mig med barnen . Det är så svårt att bara bry sig om sig själv och strunta i honom och själv försöka ha roligt. Men som sagt, ganska lugnt i midsommar och vi har varit sams.
Han har ju nu semester och en massa projekt som jag skrev tidigare. Han åkte till sig hemby igår för att gräva, såga/klyva ved osv. Han jobbar hårt och det han gör blir jättebra det är bara ett litet krux... Igår berättade han att han tänkte stanna kvar för att kunna jobba till långt in på kvällen (jag känner igen detta sen tidigare) dock tänkte jag att han skulle komma hem idag. Barnen är ju hemma och har sommarlov och jag jobbar också så lite omsorg har han väl ändå kunnat haft om de, iallafall någon timme. Jag förstår att han vill jobba undan, det är inte det.. På eftermiddagen i dag ringer jag och undrar när han kommer hem eftersom jag är tvungen att jobba över. "Har nog glömt att säga att jag tänkte stanna" får jag till svar. Suck! Barnen frågar mig när pappa ska komma hem och jag bara svarar att "jag vet inte". När han ringer i kväll så hör jag att han druckit och jag tänder på alla cylindrar, som vanligt. Han säger att han ska klyva/såga vidare i kväll. Jag frågar om han tycker att det är så lämpligt när han är på fyllan och frågar även om han berättat för barnen när han tänkt komma hem. Då skriker han i telefon; "att du orkar, jag är så jävla trött på dig. Du kan aldrig vara tacksam och se vad jag gör!!" Sedan lägger han på. Som vanligt.
Det är ju inte det att jag inte vill berömma honom för det fina arbete han gör och sliter för att göra klart vår stuga, men.......jag hatar när han dricker där borta själv!!
Jag känner på mig att det var bestämt redan innan han åkte att han skulle jobba och dricka där borta. Ingen sambo som tjatar och gnäller och inga barn som kräver pappas uppmärksamhet. Nej jobbar själv i sin ensamhet så att han får göra som han vill.
Så nu sitter jag här återigen med dåligt samvete och ångest att jag överhuvudtaget påpekade att han druckit och att jag inte bara berömde honom för det han gjort i jobbväg.
Frågade honom tidigare i dag varför han inte kunde iallafall lägga någon timme på barnen när han nu har 2 veckors semester och jag jobbar. Men det verkar som att projekten kommer att ta all hans tid.
I morgon är jag ledig och då ska jag försöka lägga alla måsten såsom tvätt, rensning av rabatter, målning osv åt sidan och åka och bada med barnen.

Kram där ute!
Ps. Är faktiskt förbannad också, jag tycker att han beter sig oansvarigt!Ds.

Jag läste också den där DN-artikeln och reagerade som du Vana. Fick intrycket att journalisten var helt okritisk...Eller var det meningen att man som läsare skulle dra sina egna slutsatser. Lite väl magstarkt (hehe) blev det när P fick bre ut sig om hur många kvinnor som dyrkar hans mage.. Jag kände mig tvungen att påpeka för min särbo att de flesta kvinnor , inklusive jag själv föredrar ett mer hälsosamt midjemått.

Hälsningar Nynykter

Har du börjat vända andra kinden till? Är det verkligen mannen som håller telefonförsäljare på halster som skriver? :-) Att ens fundera på att ta med J, det är storsint! Inte minst med tanke på att hon förbrukat mer än sin beskärda del av semesterkassan. Nu blir det ju inte så att hon följer med, men jag vill ändå med ålderns rätt påminna om att du inte får glömma bort dig själv helt för barnens skull. Om du mår bra mår barnen bra och ibland måste man sätta sig själv i första rummet. (Nu blev jag sådär nynyktert förnumstig igen).
Kram min vän
Fröken

Lyssna på storebror, TP! Han är gammal och vis. Men för gammal för hängmattsligg? Ja inte vet jag...Här är vi i alla fall aldrig ovettiga men stundom vettlösa.
Det är precis som det ska vara.
Förstår att du har det tufft just nu och vill inte sätta press, men det är alltid roligt att höra av dig.

Hoppas du orkar fiska. För du måste nog fylla frysen. Jag råkade ju bjuda in hela forumet till nästa års midsommarfest.. Å andra sida är det ju sponken som är dyr. Sill och potatis är mer överkomligt. Och så gös till dem som inte fattat att sill är en delikatess :-)

Kram på dig!

Nynykter

Ja du Persson, vad har du för favoritfiske? Apropå ditt besök hos TP.

Det är nog lite som du säger att jag är rädd för att känna mig för säker. Det är också många som vittnar om att det är viktigt att inte glömma. Det verkar som att ju längre tiden går desto mer glömmer man bort det där jobbiga, man tänker kanske att varför skulle jag sluta dricka nu då, det går ju bra det här, visst kan jag ta ett litet glas, det gör ingen skada o.s.v.

På många sätt borde det blir lättare som du säger, inte minst för att det fysiska behovet försvinner, man ändrar vanor och attityder och även omgivningen vänjer sig. Men ändå, det finns människor som hållt upp i åratal och sedan trillat dit igen rejält - detta skrämmer mig lite. Men det är väl ett bevis på att man aldrig någonsin får slå sig till ro och tro att man är "botad".

Tanken har fallit mig in men nu trillade polletten ned. Vi lantisar måste kunna köra bil ifall ngt händer.

Tyvärr är inte min firma finasierad med allmäna medel...så om tjugo minuter måste jag ha ett kundmöte. Intressant reflektion hur alkishjärnan hade förberett sig för några lugna dagar.

Skall lämna barnens hund med J. Jag är ju ingen hudmänniska...ska sanningen fram så var det ju hennes önskan att skaffa hund. Men det tar emot...ska våran jycke nu bli en parksoffs vovve?
Borde jag avliva henne? Alla andra år har hunden varit hos svärfamiljen, men nu vill J ha henne. Fan, livet är fullt av tuffa beslut.

Hoppas du och din hund hade en skön picknick. Du är stark nu Kalla. För sånna som oss finns inget positivt med alkohol. Kanske för de normala...men jag börjar tvivla även där. Vad är poängen med att inte vara hundra procent närvarande? Skön avkoppling? Avvärja hjärtattacker? Köper det till en viss del. Men tänker på dina gruppmänniskor och inser att de i det vi andra kallar enfald...verkar lyckliga. I nuet. Kanske ändå ett yrkesval för mig... Efter att ongar lämnat boet...för som du skrev; Pengar är inte fy skam i en barnfamilj :(

Nu får du en kram, kloka käring med ett r. /R

Inget sånt dramatiskt. Jag menade att hon inte räknat med mig som vinkompis på ett halvår och att hon inte riktigt hade hunnit vänja sig vid tanken på att jag var tillbaka. Hon sörjer inte.

Jag minns en sak från midsommar som inte riktigt släpper. Det var ett av mina barn som höll på att slå sig, vet inte om hon ramlade eller hur det var. Men inom mig dök det upp en panikkänsla. Jag insåg att jag inte skulle kunna köra bil eftersom jag druckit. Innan jag blev nykter var det fullt naturligt att vara full på helgerna, jag reflekterade inte över att det då inte gick att köra bil. Men i och med nykterheten har andra krav och vanor dykt upp. Jag finner det oerhört oansvarsfullt att inte minst en vuxen person är kapabel att köra bil ifall olyckan skulle vara framme, lantisar som vi är.

Firman jag sitter på är finansierad med allmäna medel, men jag kommer snart att få det hetare om öronen än det varit dessa två dagar. Undrar om jag med flit planerade in två schemamässigt lugna dagar så här efter midsommar. Alkishjärna....

Man skulle kunna tro att vi jobbar på samma firma. Uppkopplade här halva dagen. Sitter du i rummet brevid?

Vad menar du med att frugan räknat ut dig? Som alkis? Eller ngt värre? Känner själv att jag kan bli liiite för personlig...men jag är en nyfiken fan.

Skönt att höra att det känns bättre idag. Om några dagar kanske du kan borsta av skorna...ta bort den hoptorkade leran och vandra vidare. Lite mallig, mycket nöjd. Du visar en enorm styrka genom att kunna erkänna att plan A inte var den bästa.

Vettigt? Måste man ha ngt vettigt att skriva om? Haha...då hade min penna torkat för länge sedan.
Jag skriver för att överleva :D. Nu vet jag ju att du mår bra...men hör av dig oftare käre bror.

Frk Nynykters alternativa midsommarplaner för nästa år låter bra. Vad tycker du? Det är ju hos dig vi ska häcka... Bra att du skaffat en hängmatta...där sover man alltid tryggt...till skillnad från i vissa kvinnofamnar. Nu menar jag inte din käresta...skulle kunna tänka mig att vila där själv. Men har väl inte en chans...för gammal!

Sitter på jobbet. Allt går på halvfart här, vilket passar min lata natur utmärkt. Men det är roligt att observera hur sommaren tycks bli en ursäkt för detta. Allt ska alltid förberedas. Hela torsdagskvällen för "fredagsmyset". Hela veckan innan midsommar för midsommarafton. Några veckor på sommaren för semestern. Tacka fan för att vi har höga förväntningar på det som ska ske.

Du vet att jag tror på dig broder. Vi SKA fixa detta, vi har inget val. Alternativet är för bedrövligt. /R

Tjena, tror inte vi har träffats. Personliga Persson heter jag. Kalla mig PP, det gör alla andra. Eller varför inte Peppe? Jag hade dock lika gärna kunnat ha ditt nick.

Min hjärna tyckte nog att det var lite för läskigt att vara den nyktre vuxne på midsommarafton, så den hittade på ett helt litet skådespel där jag invaggades i en historia där det var fullt normalt att plötsligt börja dricka alkohol igen. Men jag har nu genomskådat det hela, tyvärr för sent. Men mina/våra forumvänner övergav mig inte för det, vilket känns skönt idag.

Fiske en växande passion även här. En syssla jag faktiskt aldrig förknippat med alkohol.

ja ok, då ska jag beställa den! tack

Jag mår lite bättre idag. Har kunnat lyfta mig ur den värsta dyn, även om det klafsar om fötterna ännu.

Oerhört mallig och nöjd med mitt nya beslut. Frugan tyckte väl att det inte gjorde något att jag överger alkoholen igen, hon hade ju ändå räknat ut mig ur den leken innan jag hade mina återfall.

Och denna gång skiter jag högaktningsfullt i vad andra anser om saken. Det är mitt liv, jag bestämmer här.

Jag kände mig för övrigt ungefär lika ensam med alkohol i kroppen som jag gjort utan, så där har vi inte svaret. Det finns helt enkelt inget positivt som kan skapas med alkohol. Däremot har många det bra TROTS alkoholen, men det är en helt annan sak. Och jag tillhör inte den skaran.

Hallå käre bror! Hoppas du och ongarna får ett vilosamt och härligt avbrott från allt det jobbiga.
Glöm inte att packa ner hängmattan. (har också införskaffat en Dompamatta nu)

Hoppas även att du får bli lite ompysslad nu och lite bortskämd! Tror verkligen du behöver det
efter den resan du har gjort de senaste månaderna.

Njut, hämta kraft och ha det så underbart som du verkligen förtjänar!!!!

Kramar från lillebror TP

6 månader är bra, men nu gäller det att inte börja tänka att man skall pröva. Denna gången så är det annorlunda för mig, för jag kan inte se något positivt med alkoholen och jag kommer ihåg känslan när jag gick in här den 1 januari, nu får det vara nog.

Idag skall jag ut i skogen och äta lunch med hunden vid vår lilla sjö och bara njuta.Kramar till er alla där ute Kalla

När det gäller J så tror jag inte ens att hon minns att hon har fött barn ;-). Verkar mer fokuserad på att hata mig. Så jag chansar. Men vi har semestrat i Italien och Grekland i åratal. Hon har haft flera månader på sig att rycka upp sig...och kanske även följa med. (För barnens skull, för mig är det försent) Att ansöka om enskild vårdnad får liksom besöksförbud anstå till hösten. Av samma anledning; Inte reta upp henne så hon knasar helt i sommar.

Packar med lite Naltrexon...men tror inte det kommer behövas. Dels är min Nonna som vi ska bo hos ett Naltrexon i sig. Hon vet även min historia och förlorade sin egen son till A. Dels upplever jag inte det direkt som vi ska utomlands. Är ju delvis uppvuxen där. Det är en annan alkoholkultur, de flesta vuxna drar ett glas vin till maten...men sen är det bra så. ETT glas lockar inte mig.

Så rara Fröken Nynykter; Jamarna får nog avstå. Skönt att du är tillbaka. Din familj saknade dig!

Stay sober! /R

Har nog inget mer på hjärtat än att önska min älksklings dufva en bra dag. Min nyktra fina tös. Vi ses där vi brukar! *blink, blink* Din/R

Släpper xet iväg barnen utan protest eller chansar du? Du borde nog ansöka om egen vårdnad om barnen, för det brukar också ta ett tag innan man får komma till tingsrätten. Lite tankar så här på morgonen//Kalla

Nu är du tillbaka...så skönt! Den här gången får du stanna och dela med dig av din visdom, empati och kunskap. Ok? När det gäller stöttning så "förtjänar" du den som satan, det gör vi alla som hittat hit. Det är ju delvis därför vi är här; För att stöd och för att lära av varandra. Kram kompis/R

Hoppas ångesten dämpats -eller försvunnit helt- idag. Kanske VD har rätt...att testa var det enda rätta. Men ångesten däremot...fy fan vilket pris att betala!

bildligt - och det var nog fel uttryckt. I livet kan man inte navigera förbi alla stenar, de dyker upp, ibland på oväntade ställen - då låter det "kabong" men det är som det ska vara. Jag har aldrig önskat eller förväntat mig ett konfliktfritt liv. Gräl är inte roligt när det pågår men nödvändigt ibland.

Åskväder är nog ett mer riktigt uttryck, rensar luften och ger klart ljus när det dragit förbi. / mt

Av vårat sällskap på resan om varför jag inte drack, han undrade om jag tyckte att det blivit för mycket och jag svarade att det tyckte jag och så var det inte mer med det. Klart alla runt omkring mig har tyckt att jag dricker för mkt det var bara jag som trodde att de som inte märkte.
Du kämpar bra!!, stor kram till dig!

Du är, är full av beundran inför dig. Känner dock en viss oro att du ska till Italien, vet ju själv vilken enorm kraft suget slog till med när jag kom utomlands, har du ngn som stöttar dig där och vet om din historia? Naltronex kan nog vara bra att ta med för säkerhetsskull.
Stor Kram!

Jag kan tillföra hopp, ser att du kämpar just nu men ge inte upp. Det blir lättare och lättare, sugen kommer då och då men alltmer sällan och går över fortare. Det finns ett bättre liv än det som alkoholen ger.
Jag tror på dig Annelie! Stor kram till dig!!