Senaste kommentarerna i forumet

Tog ett stort steg i kväll. Gick och åt på restaurang och drack endast en äpplejuice och en mineral- vatten. Kände egentligen ingen större skillnad.
När kan man våga träffa vänner på krogen?

Det går bra än så länge, men det är jobbigt. Jag tänker vara nykter i morgon..

texter. Det finns ett sätt, och det är att i inställningarna längst upp på sidan välja 300 kommenterar per sida. Då blir det inga många sidor även om det skrivits mycket, och varje sådan sida kan man kopiera och klistra in i ett word-dokument eller liknande.
Med vänlig hälsning,
Fenix, som just nu bara läser och inte orkar skriva

För ett tag åtminstone. Ska fokusera på det positiva. Mitt innersta tar jag till terapeuten. Jag har ett val och just nu väljer jag det som är bra för mig. Kanske möts vi någonstans ovetandes om det som vi alla delat här. Om våra blickar möts, ser du kanske en kvinna med ett leende på läpparna. Håret snyggt uppsatt. Du skulle aldrig ana det som fanns inom. Tack för den här tiden och alla kloka ord jag läst här :) Kanske ses vi på ett AA möte i framtiden.

Just, har glömt att skriva ned listan med musik, film och böcker som starkt påverkat mig oavsett kvalitetsstämpel :)

Titanic - gav mig styrkan att lämna ett dåligt förhållande efter flera års kamp
Zahiren, Paolo Coelho - djup, ger känslan av uttrymme för det som inte följer normen
En dag, David Nicholls - livet är skört, så fånga dagen...
Det kommer aldrig va över för mig, H Hellström - mitt i prick och perfekt att springa till. Jag drog ned på A, tack vare styrkan från låten. Ja, styrkan kommer inifrån men ibland behövs en yttre puff :))
Twilight - du har alltid ett val. Perfekt mantra att springa till :D Sprang 5-6 ggr i veckan med mantrat ringandes i öronen. Drog ner på A.
Tears in heaven, E Clapton - har varit med så länge, så den måste få vara med på listan.
Sen finns det otaliga fler, bl a en Britney Spears låt som jag glömt namnet på (nej, inte baby, one more time :) )

Undrar bara hur jag ska spara det jag skrivit? Sparar notoriskt på alla texter. Kanske en dag får jag användning för dem.

Lycka till alla och en glad sommar!!!

//M

Det där är knepigt. Föraktet när det gäller den egna personen. Har man tur, så finns det en omgivning som kan hjälpa till att lyfta en när det är som sämst, men då måste man ju vara ärlig om sitt innersta och det är ju också knepigt. Lycka till!

Har läst Daenerys inlägg om återfallet efter över tre och ett halvt års nykterhet. Måste säga att det gett massor att fundera på eftersom det genom en faktiskt historia blir så mycket klarare vad det innebär att leva nykter med ett beroende förorsakat av alkohol. Inte för att jag själv haft planer för att ta återfall, men funderingarna om alkoholister och hur ett återfall fungerar är något som jag haft svårt att få grepp om genom andra tidigare inlägg här. Skulle verkligen sätta värde på att få läsa mer om hur vägen tillbaka ser ut. Att vi kan ta återfall efter att ha varit nyktra ett relativt kort tid, eller kanske efter ett halvår, är liksom lättare att sätta sig in i. Hur som helst tack för den delningen!

Även mina intressen passar dåligt med alkohol, och jag tycker det är skönt att börja få tillbaka både tiden och viljan att syssla med det. Innan prioriterades det som var viktigt för mig bort på grund av drickat. Men så finns ju dom där sakerna som man nästan inte kan vara med på, om man inte vill dricka. Varför i hela friden ska man till exempel gå på en kräftskiva om man inte kan dricka? Läste om Addes inlägg att man kan dansa lika bra utan sprit, Och att AA festerna är supervilda. För mig som egentligen varit mer intresserad av drickat än att dansa, har liksom anledningen att gå på den typen av arrangemang svalnat en smula ;-)

//PP

Nu har jag varit nykter igen i två dagar efter en vecka av återfall. Idag känner jag mig äcklad på den vidriga avdomnade alkoholkänslan jag fortfarande har i kroppen och jag längtar tills att den ska gå över. Av tidigare erfarenheter vet jag att det brukar ta 10 dagar innan den är helt borta. Jag vill känna mig som vanligt igen och just det där är ju en fantastisk förbättring jämfört med hur det var när jag slutade sist för drygt 3,5 år sen. Då var det ju den här äckliga, avdomnade, fumliga och sega känslan som var att känna sig som vanligt! Just nu känns det som att suget kan balanseras bort med önskan om att få bli helt klar och skärpt igen men jag vet att jag är i en skör fas. Om det händer något jävligt kommer det att bli svårt att inte ta till den gamla snuttefilten...

Även fast jag inte har märkt det eftersom det gått så successivt har ju 3,5 år av nykterhet fyllt mitt liv med nya rutiner, intressen och vanor där det inte finns plats för A. Innan var det ju tvärt om, allt prioriterades ner för att få så mycket tid som möjligt till drickandet. De flesta av mina intressen är också tämligen oförenliga med A. Att gå omkring i skogen och uppleva naturen med ölburken i handen känns inte så lockande. Nailart som är ett av mina stora intresse är också svårt att ägna sig åt då man behöver en stadig hand vilket jag fortfarande inte har efter två dagar... Alkoholen dödar också min kreativitet som jag ju behöver för att komma på nya mönster och färgkombinationer till naglarna. Ärligt talat har hela min nya livsstil blivit mer eller mindre oförenlig med A och det är ju en bra livlina!

.... i allt. Jag vill aldrig mer hamna där!
/m

Kanonbra med 200 dagar. För mig blir det 8 månader på lördag. Stolt och glad är jag.
Blickar tillbaka ibland och rullar upp min usla film. Det är inte svårt längre att inte
gå tillbaka. Sover som en prinsessa på natten, uppe med tuppen har alltid varit morgonmännska.
Ångrar aldrig heller en nykter dag. Förut förknippade jag varje helg med vin som nummer ett
och sedan som kamoflage lite mat. Nu är et tvärtom man har ju fått tillbaka smaklökarna.
När jag drack kunde jag i slutet få i mig ett par ostskivor. Fruktansvärt.
Nej, ångestnätterna vill man inte ha tillbaka det var ett rent h-vete. Upp och ner går själva
livet för mig nu. Mest upp. Sällan besök av gojan numera, han har nog satt klorna i någon annan.
Ha en fin dag
Konstnären

Sneglade i kalendern och såg att det är 200 dagar idag utan fylle.
Läser om de nya "skribenterna", fy fan, 200 dagar sedan man satt i den skiten.
Ångrar ALDRIG en nykter dag!
Sover som ett barn även om livet är fullt av problem. Tror jag sovit mer de senaste 185 dagarna än de senste 10 åren.
God, djup, utvilande sömn pratar jag om. Ingen flyktig, svettig, ångestfylld och sängskruvande sömn.

ALlA ni där ute... Kämpa på - ha det!

God morgon. Jag fck B12 för nervsystemet samt för skelettets uppbyggnad. Äter dom fort-
farande. Behövs nog inte längre men det kan ju inte vara skadligt. Ja, det vore en mardröm
att vakna upp en morgon och vara bakfull. Kommer knappt ihåg hur det var. Men dit ska vi inte
tillbaka. Har inte testat veteöl, men allt annat, vitt, rött men inget har fallit mig i smaken.
Det bästa är en citrondricka på flaska från LIDL, fint som faan kommer ju från Italien.
Jag älskade italienska viner alldeles för mycket. Men nu är det slut med det, och vet du jag
känner ingen sorg längre. Tankarna börjar stabiliseras, men visst har jag mina downs.
Hade tomaterna varit lite övermogna hade jag nog mosat ett par i fejset på honom. För tillfället
har jag stängt av honom, måste vara stark för min egen skull. Om det hade varit tvärtom, tror jag
inte jag hade suttit med honom och stjälpt i mig en massa vin. Men man var ju själv en fullblodsegoist
när man drack.
Lever mycket på humor just nu. Här och nu du vet. Små saker som får mig att skratta.
Jag är en ande och jag har bara plats för goda och perfekta tankar. Läst jag i min lilla bok, bra ord.
För övrigt tycker jag att jag ser tio år yngre ut nu mot innan. Slät fin i ansiktet, inga fyllepåsar.
När jag drack som värst funderade jag på en ögonlocksoperation, alltså det var bara fyllesnack.
Men dom försvann med mitt nya liv.
Ha en fin dag pp
Konstnären

Jag testade att ha en vit månad och insåg efter ett par dagar att jag hade sug efter alkohol, jag drack också kvällstid när alla lade sig, det var en sen film, hockeymatch som skulle ses etc...gömde spritflaskor i soffan...frun sa inte mycket ibörjan, man hon visste exakt vad som var på g, hon hade järnkoll, kanske inte på intaget men väl på att jag hade druckit. Ta hand om ditt liv, du har bara ett och det blir ingen repris.

Jag håller med till 110%.
Din mamma måste se till att du vistas i en trygg miljö oavsett var det är. Du ska inte vara hos din pappa om du mår dåligt av det. Kram

Också ny här, är 42 har ett bra liv iövrigt, men alltid varit törstig, kunnat hantera vardagen och när vi har/är på fest, men hemma ökade drickandet efter att ungarna flyttade ut, det var två år sedan. vi drack på fredagen några glas vin, eller öl, en dag i veckan, var aktiva tränade var ute med hunden etc, det var fyllt av roliga saker. När sommaren kom dracks det lite öl varje dag, inte så många, men tillräckligt för att frun skulle rycka på ögonbrynet...sen fortsatte det...semestern slut...det blev en grogg på tisdagen, en whiskey på onsdagen, en vinare en måndag, ett år senare drack jag 4-5 gg i veckan, blev full varje gång, fredag och lördag var det säkert två vinare per gång, tog ut semester och jobbade mycket hemma. Som mest drack jag nog två boxar vin i veckan, började gömma sprit överallt hemma. I julas sa jag till min förstående fru - nu räcker det. jag måste ta tag i detta. Psykologen jag gick hos sa att jag fått ångest av separation från barnen. Jag gick och köpte en stor låda med lås på. La allt brännvin vi hade i huset i lådan, gav nyckeln till frun. Varsågod. Sedan den dagen har jag druckit lite folköl(på bröllopsdagen drack jag två glas vin) när vi bastat eller suttit uppe och kollat film, hon dricker sitt glas vin, och det var jobbigt i början, men att vakna utan att vara sjukt bakis... det känns skönt att hon har makten över alkoholen och inte jag...när vi varit på fester har jag kört varje gång ...och jo jag har haft en fylla sen julafton, det var i påskas, annars har det faktiskt funkat, men det känns så smutsigt att bli full nu, frun är överlycklig, och det räddade nog äktenskapet på sikt, ångesten och ta tag i sitt liv, fronta sig själv är nog det svåraste jag gjort i mitt liv, och det är jobbigt, men livet går vidare, man tar en dag i taget. just det...jag hade aldrig klarat det utan min fru, då hade det blivit behandlingshem. Nu när hon har kontrollen över lådan, är jag mycket mer avslappnad, jag kan inte bli full, vi har inget hemma.

Jag har lindrigare än dig men ungefär samma dilemma. Socialen svarade mig idag att om jag misstänker att de far illa hos pappan så ska jag inte skicka iväg dem. Jag lyssnar på barnen och säger dem att pappa har druckit så tror jag på dem. Pappan ljuger ibland så han litar jag inte på. Lyssna på din magkänsla.

Tackar mina Herrar.

Kan bara hålla med;
Jag är alkoholist
Känner att jag får vända mig till de mer erfarna. Jag fogar mig och trippar iväg till nästa AA möte. Oavsett vad, så är ett friskt liv bättre. Jag vill ta lärdom av de som tagit sig fram en lång bit på vägen.
Kram!

Jag känner igen mig mycket i det du skriver. Jag försökte sluta under många år och det gick ett antal dager och ibland veckor men sedan började jag igen. Men sedan klarade jag det och var nykter i drygt 3,5 år. Nu har jag precis tagit ett återfall på valborg som tydligt bevisade att det inte går för mig att lära mig dricka med måtta... Men hoppas att jag lyckas vända det. Nu vet jag ju att man faktiskt kan må bra och att suget släpper till slut.

Jag slutade dricka på egen hand. Jag hade då under lång tid satt ett kryss i almanackan varje dag jag drack för att hålla lite koll. Jag gjorde sedan statistik över hur många nyktra dagar i rad jag som mest klarat de senaste åren. Detta använde jag sedan när suget kom och då tänkte jag att "ja men om jag håller mig idag kommer jag att ha varit nykter längre än jag klarat under hela 2006" osv. Jag slutade också att tänka att jag aldrig mer skulle dricka för då ville jag ju bara dricka en dag till innan jag slutade osv. Jag försökte istället att se varje nykter dag som en vinst för min hälsa och ta en dag i taget. På något sätt gick det och de nyktra dagarna blev fler och fler. Det tog ett år innan min kroniska bakgrundsångest släppte. Suget mildrades successivt och det tog tid, tror det tog nästa 1,5-2 år innan jag en dag upptäckte att jag inte hade tänkt på alkohol på flera dagar.

Jag hade egentligen inget direkt sug när jag tog återfallet nu. Jag kände bara att jag saknade den social grejen och så drack jag två folköl. Jag kände mig inte ens påverkad men dagen efter var det gamla vanliga suget där och det bar iväg till ICA och folkölshyllan...

Hej på dig, Mist.

Är också ny här men gammal i att känna detsamma som du. Tidigare utan den kanonhjälp man får av alkoholen, numer med den i min utförsbacke. Härlig valla den är, eller hur? Minnesluckorna som får en att ana det värsta och hur man fyllsjuk och jävlig inser att det är precis så illa. Det finns ett youtubeklipp av Johan Glans om det här. Baksmällan. Och varför inte skratta åt eländet? Det måste ju bara finnas någon djupt bakomliggande komisk orsak till att jag börjar dra nitlotter hela tiden. Men jag vill ju dra värsta vinstlotten! Labbråttor visar bättre omdöme.

Styggelsen i allt det här är att jag föraktar mig själv för att jag beter mig som jag gör med alkohol i kroppen och att jag inte direkt älskar den jag är utan. Som att min hjärna gått in i turboläge och bara spottar ur sig anledningar till att jag är värd att avsky och föraktas. Och att den behöver anstränga sig så mycket mindre när jag verkligen trampat i klaveret. Nämen, har du gjort bort dig IGEN? Och det är alla dessa gånger jag vill ge min hjärna en riktig dyngsmäll. För någonstans vet jag att jag visst är värd att älskas. Skulle aldrig satt min fot på den här jorden utan den vetskapen.

Det sorgligaste vore att jag skulle dö för att jag supit ihjäl mig. Sånt slöseri. Men lätt om man får sitta i någon neanderthalargrotta någonstans och bara låta tiden ha sin gång. Neanderthalarna dog ju ut (men gud, är jag den enda efterlevande!) så man slipper oroa sig för att bli hårdragen iväg nånstans och hårdhänt bestigen.

Mist. Jag vet vad du gör med dig själv alla dessa de gånger du känner inför dig själv såsom du gör. Du har skaffat dig spetskompetens och kan spontandoktorera i ämnet vilken tid på dygnet som helst. Och tänk om det ligger till så att även om dina gärningar signalerar motsatsen (gärningar är trots allt gärningar och vittnar lite om en människas äkta beskaffenhet) ... tänk om det oerhörda skulle falla dig in att gilla din skugga som faller mot trottoaren? För att den obestridligen visar dig att du är uppe, lever och andas. Den yttrar inget om det kontraproduktiva i att skämmas. Den bara är, som en spegling, som vindpusten mot din kind. Och skulle du nu vara så inåt helvete hatansvärd så skulle du inte lämna någon silhuett, vindarna skulle ta omvägar, hela universum skulle ha kollapsat vid det här laget.

Så försöker jag våga känna när min hjärna går an.

Hej Daenerys.

Jag är själv en nykter alkoholist på 45 år. Gick min första behandling när jag va 28 år o då var jag inte yngst. Tyvärr tog jag inte till mig allt utan fortsatte dricka i sju år till. Gick så min andra behandling som 35 åring två av deltagarna va under tjugo år o dessa träffar jag varje vecka på aa möten i stan. Jag går regelbundet två till fyra gånger i veckan på aa möten. De är dom som håller mig nykter o det är en blandning på alla åldrar från 20 -80 år. Kan nog säga att övervägande är mellan 30 o 50 år som du o jag.
Nu måste jag kila lycka till.

Att träffa andra nyktra alkoholister vore intressant! Jag är väldigt blyg så jag vet inte om jag skulle våga gå på AA möte men man behöver ju inte prata själv vad jag förstått.

Personer i min ålder, som börjar närma sig 40, och som dricker är ofta alkoholister i förnekelse eller de lyckligt lottade få som inte blir beroende. När man är ute med denna kategori människor och dricker alkoholfritt blir det alltid att jävla tjat. Jag brukar vara ärlig och säga att jag är nykter alkoholist men det brukar inte hjälpa utan då blir det en massa ifrågasättande ändå som "Ja men du som ser så fräsch ut kan ju inte vara alkoholist" och liknande. Är oerhört trött på det och tycker att om inte jag ifrågasätter deras drickande borde inte de ifrågasätta min nykterhet. Jag skulle kunna ha lika roligt ute nykter om jag slapp allt detta tjat...

Forumet är väldigt bra! Att läsa i trådarna här har verkligen gett mig viljestyrka och idag är jag nykter. Att sluta nu efter bara några dagars återfall borde vara lättare än när jag slutade sist. Det är bara att ta en dag i taget och jag vet ju nu av egen erfarenhet att det blir lättare med tiden!

Bra att du kämpar på, det blir lättare med tiden. Ser fram emot att få ta del av din historia!

Efter att ha hittat forumet igår fick jag lite mer viljestyrka med mitt återfall och kände verkligen hur idiotiskt och meningslöst det var att börja dricka igen. Jag har ju bara druckit i några dagar nu så det borde inte vara så svårt att gå tillbaka till som det var för några veckor sedan. Kan inte alls vara så svårt som när man har hållit på i åratal. Idag ska jag vara nykter. Jag har varit hemma hela dagen (jobbar hemma) och ska inte gå ut för jag känner mig bakfylleskör och då är risken stor att man råkar gå förbi ICA och få med sig ett 6-pack hem...

En av anledningarna att jag klarat att sluta på egen hand är nog att jag huvudsakligen varit ölalkis. Jag har därför inte behövt kämpa med ett svårt fysiskt beroende som många på detta forum beskriver men man ska inte förakta styrkan av ett psykiskt beroende och även att rutinens makt är stor. För mig är den fysiska biten inte värre än en bakfylla 1-2 dagar av lätt huvudvärk och en obehaglig avdomnad, kliande känsla i kroppen. Efter det brukar jag fortsätta att vara seg och lite avtrubbad i ca 10 dagar. Det stora problemet för mig är att hjärnan är helt överkreativ med att hitta på anledningar att dricka. Alla spontana tankar som kommer upp i huvudet involverar alkohol och det är som att det byggs upp ett tryck i skallen (helt tankemässigt alltså) som inte ger med sig förrän jag ger upp. Detta klingade ju successivt av när jag varit nykter ett tag och det kunde gå månader utan att jag tänkte på alkohol. Jag hade dock inte alls tillräcklig respekt för detta och tänkte att det nog kunde vara OK ändå att ta ett par öl på Valborg när jag nu varit nykter så länge men även om jag inte ens kände mig påverkad på Valborg vaknade jag med det gamla vanliga alkoholbegär-tänket som hade varit borta i ett par år...

helt felaktiga råd om att vi ska kunna lära oss att dricka "kontrollerat" har dödat så många alkoholister och förstört så många familjer som levt så länge på hoppet.

Men nu har du lärt dig att det inte funkar den hårda vägen.

Att förändra sig själv och hitta ett nytt socialt liv tar en väldig tid och beror också på hur du jobbar med dig själv. Jag hade/har ett ständigt pågående jobb med att förändra mig, numera går det långsamt jämfört med de stora ändringar jag gjorde i början av min nykterhet. Helt naturligt kanske eftersom det fanns mer att förändra i början.

Jag har använt AA's 12 steg till en förändring och det har funkat för mig. Jag är inte religiös men stegen i allmänhet är ju ett hopkok av div filosofier och levnadsregler som var och en är rätt basala men som insatt i rätt sammanhang ger en vägledning till ett bra liv. AA ger ju också möjlighet att få ett rikt socialt liv med attans så vilda fester utan en droppe alkohol :-) Jag glömmer aldrig den dragna killen med en ölflaska i handen som helt plötsligt dök upp på dansgolvet i Kneippbyn under supe'kvällen under Gotlandskonventet :-) Han hade en härlig stund i dansens virvlar till hans öl tog slut och han skulle köpa en ny i vår bar !! Där fick han beskedet att hela tillställning var helt alkoholfri och han försvann som en avlöning !

Många är de gånger när vi varit ett gäng alkisar med anhöriga ute på lokal och ätit gott med en mycket hög stämning runt bordet, så hög att andra gäster kastat misstänksamma blickar på oss :-) Det går att hitta ett väldigt bra nyktert levnadssätt som inte utesluter nåt annat än just alkoholen.

Ta ett steg i taget till ett nyktert liv så hittar du din nivå och ditt nya liv !

trevligt att höra av dig. Var det på grund av levervärden som doktorn skrev ut B12 Vitaminer till dig? Gubben verkar jobba på bra....
Motsvarar ju ett helrör starksprit, så han kan inte vara så pigg i dag. Om det var bra att han hade promillen på sin sida eller inte kan jag inte svara på. Även hos mig började gränserna suddas ut gällande bilkörning morgonen efter mot slutet. Ruggigt när jag tänker på det. Du får väl ta och skicka ut honom till tomatplantorna på balkongen, så kan han sitta där och röka istället ;-) Ja du, till helgen är det dags för månadsdag igen. Helt otroligt hur långt du kommit. Jag ligger ju två efter, och för mig var ett halvår lite av föresatsen från början. Ett halvt år i nykterhet - kan knappt fatta att det är sant. Nu ser jag minst sagt lite annorlunda på saken. Kan just nu inte fatta hur det skulle vara att vakna upp och ha druckit, usch, känns som en mardröm bara tanken faktiskt.

Nu ska jag dra och handla kanske köper med mig ett par alkoholfria Veteöl. Ta vara på dig och njut av kontrollen du har!

//PP

Till storstaden och min älskade syster, som är så bra, kämpar på. Vi har pratat en massa, men jag till synes öppen, är mycket privat. Förklarade det för henne. Hon kommer att klara det här bra, är jag säker på. Jag gnetar på, jag också.