Senaste kommentarerna i forumet

..men dock när själva beslutet sker. Det vet jag.
Tack! Weekend.
/wolf

Tack, själ!! Jag visste väl någonstans att det måste finnas fler som upplever det här fenomenet.

/wolf

Bästa beslutet på länge förmodar jag!
Själv var jag glad för 1 dag, sedan 2 dagar...osv. Fokuset inte längre än dagens slut. Stärkta, nya tankar och känslor nästa dag.
Först efter 2 veckor vågade jag tro på månaden. Fortfarande med dagsfokus.
Sätt inte målet så det känns omöjligt att nå då är det stor risk att du börjar igen när det känns tröstlöst på kvällen.
En NYKTER morgon ångrar du aldrig!
Min enkla plan har fört mig 179 dagar i nyktert tillstånd.
Det finns självklart kvällar/helger då suget känns. Du kommer vara irriterad, oinspirerad, trött, gnällig när det är tungt.
Glad, supersprallig, drivande, framåt när du är i balans och "frisk".

Sätt dig inte i situationer som innebär umgänge med alkoholförtäring i startskedet av nykterheten.

Efter en vit vecka inbillar man sig.... "det var ju inte så svårt, jag kan lätt dricka ett glas vin och det räcker"

Lycka till! - Ha det!

Jag tror precis som wolf skriver att du inte ska dricka ensam. Jag är också en ensamstående mamma och har också druckit en hel del vin i min ensamhet. Som lite sällskap? Jag tror inte att alla alkoholister blir alkoholist vid första klunken utan att man också kan dricka sig till en alkoholism. Och varför inte göra uppehåll innan det går så långt! Mitt drickande började gå överstyr och jag slutade tvärt för fyra månader sedan. Kanske jag kan ta mig ett glas i framtiden, men om jag gör det så ska jag ha klara regler för mig själv. Mina regler jag satt upp är bland annat: att ALDRIG köpa hem vin och att ALDRIG dricka ensam. Än så länge vill jag inte dricka alls, det är så skönt att aldrig vakna bakis och att alltid kunna stå för det jag sagt och gjort. I natt hade jag huvudvärk och mådde lite illa, drömde då att jag varit på systemet och handlat två flaskor vin som jag druckit, vilken mardröm! Och vilken lättnad att vakna och inse att så var inte fallet!

Izzy jag tror faktiskt att du är närmare en förändring nu. Du och dina flickor-er trio förtjänar så mycket bättre! Speciellt eftersom du skriver att du inte tror att han någonsin kommer att sluta dricka och du inte vill ha det så här. Jag tycker det är skönt att göra en plan för vägen ut, kände mig friare bara av att veta att jag kan gå. Det är ett steg på vägen i alla fall. Trist att du kände dig så ledsen i helgen. Känner igen mig i känslokarusellen. Ledsen, rädd, arg och ibland bara så otroligt trött. Här hemma har vi haft två nyktra veckor och jag kämpar med att unna mig att må bra när det faktiskt är bra. Inte alltid enkelt med alla tankar som spökar.
Ladda med kraft och energi i vårsolen denna helgen! (hoppas den ska skina även där du bo)

Kram

Shoppar för mycket. Äter för mycket. För mycket av känslor. Sa till terapeuten att jag skulle kunna ha ett bra liv om jag bara kunde sköta mig. Spelar inga grönsaks-, godis- eller andra spel längre. Roar inte. Det var en kort stund. Nu känns det mest jobbigt gentemot "spelvänner". Inga spel som kostar eller så, utan ren tävling eller samarbete. Orkar bara läsa tidningar. Städar åter. Putsar, plockar undan, men kaos är det ändå. Svårt att sortera. Svårt att vara skärpt på jobbet. För lätt att göra misstag. Orkar inte bry mig. Fast det gör jag ändå. Vilken tur att jag kan leva på gamla meriter ett tag till. Vilken tur att jag kommer överens med människor rent professionellt. Baklofen pratas det om. Kanske ska jag försöka att få tillgång till detta. Kanske kan det underlätta på vägen. Eller inte. Men kanske är det värt ett försök.

Det är alltid en början, att skriva offentligt, att någon ser vad du tänker.

/wolf

ätit medicin av och till och ibland i mycket höga doser och kombinationer (SSRI, SNRI etc). Du är så ung och har hela livet framför dig, kanske skulle du kunna se det som att du behöver lugn och ro just nu för att ta dig ur depressionen? Ett tag utan A, kommer snabbt att vara en liten parentes i ditt liv, men förhoppningsvis en bra sådan.

Lycka till!

det är inte lätt att vända skutan själv. Skitsvårt tycker jag. Jag vet inte riktigt vad/vem som skulle kunna hjälpa till. Ensamheten är något jag känner igen och säkert många andra också. När luften går ur, så kanske man inte har kraften att ta sig upp på egen hand. Jag går hos en terapeut och att få prata med någon känns bra, istället för att mala på inne i sitt huvud med sig själv.

Lycka till på din resa! Det kommer att gå bra.

..och skriv av dig, t.e.x betraktelser av naturen tillsammans med hunden.
Jag startade en blogg för just av skriva lite 'dagboksanteckningar' det skoj!

/wolf

Solen skiner även här, och många blommor finns det! Börjar om med mitt inlägg, skrev ett nyss, men som försvann!

Ja, i alla fall så har även jag fått smak på Lidls citrondryck, och även den med äpple. Ska faktiskt dit nu, för att bunkra upp med lite påskdrycker. Bara alkoholfritt förstås :)

Forumet, och du och ni andra som skriver betyder väldigt mycket för mig också. Det är som två parallella världar, med väldigt få beröringspunkter. Genom forumet känns det som att det jag håller på med, med nykterheten, "finns" på riktigt. Vissa dagar läser jag inte, och vissa är jag inne flera gånger för att läsa.

Lycka till med köttbullarna, och ha en bra dag!
Kram m

Gick en liten runda med hunden kl 6 idag och gud vad fint det var ute.
Lärt mig ett nytt blomnamn, skillor blå i färgen är dom. Jag visst inget
om blommor innan dom bara fanns till. Härligt att stanna upp ute ibland och bara
vara här och nu. Stanna upp har blivit så viktigt för mig nu, kunde aldrig göra
det innan. Livet gick i 150 och allt skulle hinnas med. Men inte nu man vet inget
om morgondagen. Tycker lite synd om mig själv idag, har en jäkla värk i tandköttet.
Hade det varit för ett år sedan hade jag självmedicinerat mot det med A. Men nu blir
det bara ett par oskyldiga ipreem. Ingen flykt här inte, kommer väl massor med grejer
man får ta med öppna ögon.
Ja, nu stundar påsken och jag inhandlade citrondryck från LIDL i går den var italiensk,
lika gott som mina gamla chantiviner. Och jättegod, nu måste jag spara några flaskor till
påsken.
Egentligen ville jag bara skriva av mig hur lättad jag är, känner mig fri, och all hjälp
från mina forumvänner, å vad jag vill krama er. Har jag blivit beroende av forumet, svar ja.
Jag behöver det och kan inte låta bli. Man kanske skulle skriva en bok som alla gör nu för tiden.
Skämt, skämt.
Idag ska jag rulla köttbullar, det blir trots allt lite påskmat, och påskbakelse naturligtvis.
Många påskkramar till er
Konstnären

Det börjar grönska här ute på "landet". Härligt. Jag behöver hitta balans. Kanske en dag så eller så är detta det som kallas livet.

Precis inget första glas. Försök, för det går. Just det där första glaset har ställt till det för mig.
Jag försökte och försökte, gick 2 ggr sedan var jag tillbaka igen. Det är jobbigt i början och när det
där suget som är övermäktigt kommer. Men du verkar att vilja och då ska det oxså gå. Jag själv var
långt nere när jag tvingades lägga ner. Det är en kamp men har du en järnvilja går det bättre och bättre.
Skriv av dig här och få respons, det har hjälpt mig skitmycket. Nu efter sju månaders uppehåll är jag
fortfarande på min vakt i vissa situationer. Låt det ta tid sedan avtar suget mer och mer.
Kämpa på ge inte upp, det är bara ett par timmars flykt från verkligheten.
Det är riktigt skönt att inte vakna med ångest och oro.
Konstnären

Jg har själv knaprat SSRI och NSRI preparat efter det att jag gick in i en depression fick ännu tyngre grejer när jag ansåg att de inte gjorde någon nytta.
Men det min läkare sade tiĺl mig var att aldrig aldrig blanda dess med alkohol eftersom det kan kuka ur helt kopiöst med känslorna.
Jo medicinerna är till för att dämpa känslorna både de bra såväl som de dåliga.
Och man kan få lite zombievarning på dessa.
Men en zombie på uppåttjack är livsfarlig för både sig själv och andra så det är en big no-no.
Så här behöver du välja och alkoholen hjälper bara för en kort stund sedan sköljer panikångesten över en.
Medicinerna ger dig lite andrum att försöka nysta fram vad som är viktigt i ditt liv, de löser inte livets frågor, det måste du göra själv.

Men om medicinerna är de rätta och dosen anpassad de får du rådgöra med din läkare om.

Men sabba inte lugnet med nya stormar tänk på att din kropp inte är motståndskraftig att ta sådana smällar när psyket är lite avtrubbad för tillfället.

Ta det lugnt och låt medicinerna få skapa lite ro inom dig.

Berra

Hej Izzy

All slags förändring, ligger i framtidens tankevärld. Antingen lever man i dåtid eller framtid, aldrig i nuet. Man kan planera ekonomiskt/socialt för förändringar, men steget till det slutgiltiga tar tid, att flytta t.ex.
Även om man har det taskigt på hemmafronten, är den miljön något du känner till. Förändringen till det nya livet, har ju inte skett än, eftersom du inte har lämnat. När du väl har gjort det kommer ju det gamla livet att blekna och endast minnen finns kvar. Det nya blir en framtid vad som än händer, kan det bara bli bättre och tryggare.
Det är ofta medkänsla som gör att man stannar kvar, för man tror att det ordnar upp sig. När jag skilde från mitt ex, tog det 3 år från själva beslutet till den faktiska handlingen. Förändring är inget som sker över en natt, särskilt inte de mentala/känslomässiga valen. Hoppas att du förstår vad jag menar nu?
/wolf

Tack för din pepping inför tandläkarbesöket. Jo, då jag gick en match
mot honom i går och jag överlevde. Idag känns det för jävligt men jag är
vid gott mod bara härda ut värken. Nej det går inte längre att ducka undan inför
beslut, problem eller vad det än är. Det är svårt ibland men man måste. Ibland
känner jag mig som en lärjunge inför många grejer, det var ju så himla lätt att fly
undan innan. Varför flydde jag egentligen, klarade väl inte av att se verkligheten
utan alkohol. Tänkte på en baggis i morse när jag stod och dskade, jag har flyttat
bestickorgen till en annan sida av diskstället. Och armen går fortfarande efter några
dagar till det vanliga stället där det nu inte finns en bestickkorg. Vanor menar jag
så svåra att ändra. Varför är jag så förvånad över att det varit och är så svårt att
styra bort från tanken på alkohol. En grundmurad vana som sitter i efter 30 år.
Enkel förklaring men så svår att efterleva inte alls ofta nu men i början.
Idag ska jag till mammas grav och sätta ner lite påskliljor, hon var mitt allt.
Vi fortsätter väl i samma ordning jag, m-m och du. Och alla.
Ha det fint
Konstnären

Grattis m-m bra jobbat. Visst ska du vara stolt och nöjd. Ja, nu får vi ta svårigheterna
som dyker upp i nyktert tillstånd. Var hos min tandläkare igår och det var jobbigt, idag
känns det som jag gått en match i boxning, men jag vann ronden. Stolt och glad var jag
när jag gick hem. Det var ingen lek att sätta in titan i munnen. Men snart kan jag skratta
och visa mina fina tänder. Har lust att flabba en person rätt upp i ansiktet, hon som ringer
till mig alltid på fyllan och som är såå jobbig då. Själv har hon struntat i sin mun.
Nej, nu var jag elak i grunden är det världens snällaste, vet att jag själv var likadan.
Det är sant att vi är nyktra ofta ofta får jag nypa mig i armen. Men vi har fåt jobba hårt och
gör fortfarande för det vi har idag.
Hoppas det går bra för dina nära idag.
Inget vin för mig heller är inte alls sugen.
Kram
Konstnären

att du skriver ner dina funderingar (och din oro?). Jag vet inte om du var på konventet i lördags - man vet ju inte vilka som är där :) - men jag var där och är tacksam över det. Det är alltid lika befriande att höra att JAG kan påverka MIN situation, att JAG kan få det bättre oberoende om alkoholisten dricker eller ej. En av mötesdeltagarna läser det i en text i inledningen av mötet. Även slutorden är så befriande. Om du inte deltog nu så finns ju nya möjligheter. Om man inte vill gå på sin hemort kan man söka sig till ett möte någon annanstans. Min man var på sina första möten i Stockholm just för att närorten är i ett litet samhälle. Det är värt att pröva och känna sig för.

Jag klistrar in dagens Carina Bång till dig "Att hålla fasaden uppe" http://medberoendeinfo.blogspot.com/ och Alanons text "Till dig som är ny" http://www.al-anon.se/Om-Al-Anon/Till-dig-som-ar-ny/ Det är konvent i Västerås 26 april - rekommenderas. Kram till dig / mt

Jag förstår inte riktigt vad du menar?
Ja det är jättesvårt att ta steget till förändring men jag hoppas och tror att det ska bli till det bättre i alla fall.
Det jag menar med att ta steget är att jag ska lämna honom eftersom jag inte tror att han någonsin kommer att sluta dricka.

Så bra gjort!

Hej!

Om du ska dricka överhuvudtaget, gör det i sällskap med dina vänner under måltid, vilket du förmodligen gör. Inte ensam, då fyller man bara på glaset igen. Och igen.
Svårt för mig att uttala mig om, vit månad, antal glas, veckodagar, tror det är endast en djupare insikt om vart du är på väg. Ensamhet i sig botas inte av vin, den gör dig ännu mer ensam och ledsen.
Det finns en positivt flöde i att kunna vara ensam, att där vara självständig, kreativ, stark och modig. Det är inte alla gånger jag är modig och stark senaste året har jag levt i kaos.
Varför det är så olika från gång till gång? är att din sinnesstämning kan inte var på topp hela veckan ut. Ena gången kan man lukta på vin och bli full bara av lukten.
/wolf

Usch, har haft en mycket sjuk dotter. Det går över men kommer nog ta litet tid. Snurrig och trött. Jobb som hopar sig. En verklighet som känns overklig. Absolut ingen som helst lust att dricka. Drömmer inte ens om A.

Tack för ditt svar Wolf..... Jo ibland tar jag bara ett glas å d går utmärkt...... Det beror mycket på min sinnesstämning.....tror jag. Det kan mycket väl vara så att det beror på min ensamhet men jag har varit likadan i mina förhållanden.....kanske inte så stora mängder som nu...... Å varför är det så olika från gång till gång..... Ska man sluta helt..? Vit månad? Antal glas? Veckodagar?. Hjälp mig..... Ge mig råd och tips

Hej, Ensammamman!

Det finns alltid en liten besvärande tagg någonstans som gör att vi tappar kontrollen. Du har en dotter. Du har vänner, men det verkar som om du dricker ensam? Jag skulle göra antagandet, att du är på god väg att titta lite för djupt i vinflaskan.

Varför kan du inte läppja på ett glas vin till maten? och du nu älskar vin, varför inte köpa ett riktigt 3000 kr vin och bara titta på flaskan?

Jag är också ganska ny här i forumet, c:a 14 dgr. Mitt råd till dig är, att gräv upp det som gnager i dig. titta och vrid på det, är det ekonomi/bostad/eller att du inte har någon varm hand som smeker dig på kinden?

/wolf