skrev Andas i Vägen tillbaka till mig själv

Stigsdotter, hur är det med dig?

Vände kvällen igår eller blev det all-in som du skrev?

Om det blev all-in så hoppas jag att du inte är hård mot dig själv idag.
Skriv gärna.

/Andas
(som gjort många "all in" i ren frustation de senaste åren...)


skrev kalla i Att ta ett steg i taget

Har varit ledig i dag, kom iväg till gymmet och det kändes bra. I dag blev jag helt plötsligt röksugen är väl cirka ett år sedan jag slutade. Tänkte då på en tråd jag läst om att summan av lasterna är konstant, men nu fick min kropp nöja sig med en påse skumtomtar istället och det kanske får bli den nya lasten :-) Annars tycker jag att känns ganska skönt och ett viss lugn finns i kroppen efter träningen.
Har passat på att läsa runt lite ibland gamla trådar och alla livsöden som finns här, gör ju att man verkligen får avsmak ifrån alkohol. Med tanke på hur många som har problem så borde det finnas en alkoholrådgivning vägg i vägg med bolaget. Det borde ju vara lika lätt att få hjälp som att köpa det och givitvis skall man kunna åka till vilken stad som helst för att få hjälp. Många tankar som snurrar om kring just nu.


skrev Lelas i hur mycket är för mycket?

Klart att du är värd berömmet, Dompan! Det kräver mod att tänka och skriva som du gör.

Jag känner mig hedrad att du vill läsa min tråd! En bit ner i tråden som heter Vägen vidare hittar du länkar till mina tidigare trådar, men det märker du.

/H.


skrev Gäst i hur mycket är för mycket?

Klart att du ska berätta för din fru, håller fullständigt med Mulletant att det skulle vara den finaste gåvan att få. Berätta från hjärtat, din insikt och din rädsla. Bju in henne hit och gör henne delaktig i din resa. Min högsta önskan är att min "gubbe" skulle göra något sådant.

Lycka till


skrev Dompa i hur mycket är för mycket?

Du måste vara en människa i särklass eftersom du även kan se försonande drag hos mig. Den allra finaste gåvan? Ja kanske. Men jag är feg, tänk om hon bestämmer sig för att lämna mig. Om jag drar fram flodhästen? Jag har druckit hårt i över ett år, det är klart att hon vet men vad händer när jag säger det? När monstret står i vårat kök? Jag är helt enkelt för djävla feg. Hur gjorde din man? Eller är det för personligt? Hoppa över frågan då.
Jag ser att det finns män som jag på detta forum men på något sätt känns de som för duktiga. Jag vill inte till AA. Jag vill inte skriva en bok. Missförstå inte, jag beundrar dessa killar men tror inte de är svaret för mig. Istället vill jag hålla mig här på anhörigsidan och läsa om de berättelser som skulle kunna vara min frus. I ett försök att förstå? Nu blir det Lelas story. Allt på arbetstid. Jag vill gärna höra inputs ifrån hur ni reagerade när era pojkvänner/makar erkände flodhästen. Hälsar en mer och mer förvirrad Dompan


skrev kalla i Att ta ett steg i taget

Vilken regnig morgon, kan tro att väderguden har Pms denna veckan fick vi först 10cm snö, dagen efter var snön borta och det var 7+ och sol,i dag blåst och häll regn. Skall vara ledig i dag, så tänker ta en tur till gymmet och trötta ut den här tantkroppen lite. Sov faktiskt väldigt gott i natt, måste berott på bullbaket igår kväll :-) Jag tror att jag måste trötta ut min kropp riktigt för att slippa känna den där rastlösheten.
Hoppas vi alla får en riktigt bra dag, kramar


skrev mulletant i hur mycket är för mycket?

all den uppskattning du fått för ditt mod att skriva ner det du förstått, att du har gjort din fru illa. Och att du inser att det var din reaktion och inte hennes avvisande som gjorde att du drack whisky. Det är en stor insikt och stort att skriva de orden!
Alla mäniskors berättelser här är unika men mönstret i alkoholismen är väldigt lika. Därför känner du igen dig, och jag. Min man, som i mina ögon är alkoholist har inte sökt professionell hjälp, jag har varit på ett samtal. Vi har mycket kunskap som har hjälpt oss och kloka vänner som vet. Om du läser runt här kommer du att se att det finns olika erfarenheter av professionell hjälp och olika erfarenheter av AA. Jag tror att de allra flesta behöver någon form av hjälp och har nytta av det.
Jag tycker du ska berätta för din fru vad du insett och förstått. Det skulle nog vara den allara finaste gåva hon kan få och öppna dören till att ni börjar prata med varandra.
Ha en bra dag med Lelas tråd! / mt


skrev Dompa i hur mycket är för mycket?

Tack för er härliga respons men jag är inte säker på att jag förtjänar den. Den "svarta" blicken har min fru upplevt alldeles för ofta. Jag är feg, jag kan inte tänka mig profesionell hjälp. Jag läste att du mulletant inte heller gjorde det. Men hur fan bär man sig åt? Jag lider att ett djupt självhat men givetvis ska inte min fru bära konsekvensera för det. Är nog inte redo för en egen tråd som Louise förslog. Vad ska den heta? Misshandlar Dompa? Nej jag smyger här. Idag kramade jag min fru så mycket jag orkade när jag kom hem. Men med vetskapen från denna sida så kunde jag känna hur hon blev stel och antagligen undrade vad kommer nu? Fyfan, min reaktion men inte hennes beteende fick mig att hälla upp en whisky. Kände mig så avvisad, med all rätt. Men jag vet nu att det var min reaktion och inte hennes avvisande som gjorde att jag drack. Alltid en början inbillar jag mig. Imorgon ska jag läsa hela Lelas tråd istället för att jobba. Ser fram emot det samtidigt som jag är rädd för att en massa fula känslor kommer upp. På mitt jobb märks det inte om man är lite själsligt frånvarande några dagar. Jag önskar min fru hade vänninor som er. Nu borde jag sova men allt allt allt far runt i skallen. Skulle vilja lägga armen om min fru, men hon skulle antagligen bli obekväm och se det som om jag försökte "få till det". För det är ju precis så jag har rört henne det sista året. Fan vad i helvete svårt detta är. Iaf Tack tjejjer. Vi lär väl tyvärr höras då min resa är långt från över. Hälsar Dompan


skrev Fenix i Vill inte - kan inte

Hej Vana, låter mysigt med ditt inredande. Har nu två gånger varit mkt nära att säga offentligt både privat och på jobbet att jag inte dricker längre. Snart kommer jag nog att göra det, men det ska kännas helt rätt. Sliter fortfarande med mitt sockersug, men alkohol känns inte på något sätt frestande. Väldigt tacksam faktiskt att jag inte har några som helst sug, eller längtan att dricka. Håller på att lägga upp en plan för att börja träna, som ska motivera mig ännu mer att sluta med godiset.
Jag heter Fenix och är alkoholist, så är det!


skrev PiL i Att ta ett steg i taget

"Baka en hel hög med bullar", skall genast anteckna det på att-göra-listan vid eventuell rastlöshet :-)

Keep up the good work everybody!


skrev Louise1 i hur mycket är för mycket?

Hej Dompan!

Det var väl jättebra att du ramlade in här på "fel" sida. Som Mulletanten skriver så skriver vi på olika sidor om vi vill. Om Lillablå's tråd har öppnat dina ögon så är ju det helt fantastiskt. Jag hoppas du hittar ett sätt att komma vidare när du nu verkar vara medveten om att du har ett problem. Även om du bor på liten ort så är det värt att gå.

Lycka till Dompan! Jag håller tummarna för att det går bra! Du kan väl starta en tråd så vi får följa din resa. Det kan vara ett sätt att lyckas.

/Louise


skrev Gäst i Vägen tillbaka till mig själv

Stigsdotter!.

Nu har du kommit ett jättesteg ju !!.
Du erkänner för dej och alla oss andra, vännen !, du har insett !!.
Lika klok som vanligt :-) , men ibland inser man kanske inte själv att man faktiskt är riktigt smart !!.

nej !!, du är inte dålig !, du hjälper oss alla och dej själv !!.
Du har hjälpt mej ikväll !!, har varit svag idag och funderat på om jag inte skulle kunna ta en liten grogg ikväll nu när jag inte druckit sen i fredags, lite som belöning ...
Men gick in här och läste ditt inlägg och det fick mej att direkt bestämma mej !!, inte en droppe ikväll, inte imorgon heller !!.

TACK !!.
Häng kvar och kämpa !!.


skrev kalla i Att ta ett steg i taget

Kom tillbaka fort i dag, bakade en hel hög med bullar och nu känns det bättre. men konstig är hjärnan. Kommer hem och mår lite dåligt, in i duschen och sen plötsligt kommer lusten att ställa sig att baka. Gubben skrattade gott när han kom hem och hela köket är fullt med bullar som skall in i frysen, för jag skall ju ner i vikt. Jag behöver er med, många kramar till er


skrev santorini i Vägen tillbaka till mig själv

och klok som du alltid har varit. Vi vet ju alla att det inte är så vi fungerar när vi övermannas av suget och faller. Upp igen. Vi har alla gjort så många gånger men ge inte upp. DU är inte samma sak som dina handlingar. Tråkigt för dej men ta nya tag. Kramar, kom igen!


skrev Maria42 i Att ta ett steg i taget

Tråkigt att det var en sämre dag, men så är livet, lite upp och ner. Jag behöver dig så kämpa på, vi klarar det, imorgon kanske det känns lättare igen. Kram!


skrev Maria42 i Måste bli ett slut på detta!

Lustigt det där med bakfylla, jag har druckit varje vardag sista halvåret och jag tyckte inte heller jag var bakis. Jo tjena, den skillnad i pigghet och ork är enormt stor, känner också att jag orkar engagera mig i saker. Tidigare brydde jag mig inte, ville bara vara hemma och ta fram mitt vin. Bra Santorini att du stod emot idag, jag åker hem först nu, fullt upp hela dagen och inget sug. Ska se Biggest looser Sverige ikväll och dricka citronvatten. Kram på er!


skrev viktoria i Vägen tillbaka till mig själv

Nej, du är inte en falsk människa...bara människa♥


skrev Stigsdotter i Vägen tillbaka till mig själv

...och nu står ungarna här och "ååhhh vad gott det luktar", varsågod ni har redan ätit gå och gör läxor. Katten har fått en del av oliverna som skulle i soppan & sen ville han ut så nu är det tyst (ja, min katt tycker om svarta oliver :-) Matte fick lite vodka och juice och det kändes bra faktiskt. Eller?

Jag observerar mig själv och känner att mina fingrar är iskalla=jag har låg energinivå men är inte hungrig. Alkoholen mättar gott. Träffade läkaren på beroende ("livstils-") mottagningen i morse och berättade att jag druckit vid två tillfällen då jag i julas utsatt mig själv för min svaghet: köket. Tiramisu med konjak (borde använt mandellikör som man brukar, den tycker jag ju inte om, men konjaken var gammal och var ju tvungen att smaka av den ett par gånger). Sen gjorde jag vinsås och det vet man ju hur det kan bli när man köper en bib av något okänt - kan ju förstöra hela såsen! Bäst smaka innan, under efter, o lite till sen. Tur att jag hittade en 2-liters bib så där var ju inte så mycket att hutta på efter såslagningen och makens intag.

"känns detta som ett misslyckande?" frågade läkaren och "nej" sa jag, "känns mer som ett bekräftande att ja, nej, detta är ju inget för mig egentligen!!"

Fast idag då? Där var nog ett riktigt sug som jag gav efter för. Och, nu har det visst eskalerat. Kanske en liten indikation om detta som många vittnar om att när man väl trillar dit igen så gör man det ordentligt. (nåja, nu har jag ju inte supit mig redlös, men en dag ledde till en annan som ledde till en annan osv).

Och nu tänker jag på en av de saker som kanske är ett av mina största problemområden: den falska människan! Jag är inte så himla bra som man kan tro. Det var verkligen inte så lätt att låta bli som jag trodde, nä, tacka fasen för det när man är en sådan egentligen. Ja vad ska man tro, detta är väl typiskt för en människa med låg självkänsla: att man tror att människor lurats och att de när som helst kan upptäcka lurendrejeriet! Jag har ju lurat er också! Så många av er har lämnat uppskattande kommentarer till mina ord och stöd - ordet klok har använts i fler än en tråd. Ja snacka går ju, det är jag duktig på (eller, ja skriva då, men att följa alla kloka ord jag själv yttrar - det går minsann inte).

Usch, nu känner jag mig riktigt låg. Fryser fortfarande trots en stor skål god fiskgryta. Lika bra att köra all-in, går nu och tar lite mera vodkablandning, kanske ringa maken och kolla att han ska jobba sent idag. Sen får ungarna en godnattsaga med alkodräkt.

Jaha, maken skulle visst åka hem nu. Ojdå, vad stressigt det blev, och hoppsan där tror jag visst att grannen såg när jag lyfte vodkaflaskan till munnen... in i duschen, over & out...


skrev mulletant i hur mycket är för mycket?

härligt att läsa ditt inlägg! Här läser man och skriver var man vill, jag har skrivit ett år här men också på beroendesidorna som jag följt lika intensivt som denna där jag "hör hemma". Vi bor också på liten ort och har inte sökt professionell hjälp av olika skäl. Det har gått bra men inte varit lätt! Varmt lycka till! / mt


skrev santorini i Vägen tillbaka till mig själv

det kommer bättre dagar! Jag förstår att du blir stressad oj oj. Men försök att inte låta vinet bli lösningen utan kämpa på!


skrev Andas i Vägen tillbaka till mig själv

Jag känner VÄLDIGT väl igen känslan! Det enda jag hade som mantra var: "hem till vinet", "hem till vinet", "hem till vinet". Jag blev helt överväldigad ibland av allt, helt stissig och ville bara vara ifred. Hur kunde jag hamna så här i livet med denna outhärdliga vardag, tänkte jag?

Det visade sig att dessa "anfall" kom med ganska jämna mellanrum. Och efter lite mer än en vecka kändes allt bra igen.

Och efter en utredning fick jag veta att jag led av kraftig PMS!
Fick som en minidepression en gång i månaden.

Kan det kanske vara det som kommer över dig?

Vad anledningen än är så lider jag med dig!


skrev santorini i Att ta ett steg i taget

tråkigt att du inte mår bra idag men vi får nog räkna med bättre och sämre dagar. Vad klokt av dej att tänka på att lägga dej tidigt, vad som helst som vi hittar på är bättre än ett återfall. Jag behöver dej som sällskap på vägen så kämpa på! Snart har vi klarat av 2 veckor, sen 1 månad.


skrev santorini i Måste bli ett slut på detta!

Ännu en dag har snart gått. Idag var jag ett ärende in till centrum efter jobbet och parkerade på systembolagets kundparkering, centralt och bra. Då kände jag en kort stund ett litet sug, en liten tanke på att det skulle vara trevligt att gå in och köpa vin. Jovisst, vi vet ju hur "trevligt" det skulle bli sen! Nå jag skulle inte göra det och tanken for snabbt förbi. Man kanske ska utmana sej lite så där lagom men inte mer.
Jag roade mej med att göra en sammanräkning idag på vad jag/vi handlat på bankkortet från systemet. Summan blev hisnande! Jag räknade från kontoutdragen så det stämmer nog. Nu har jag ju inte druckit allt själv men ändå. Det var mer än jag kunde trott. Så nu har jag tagit fram en sparbössa där jag ska lägga summan varje vecka som jag fick när jag dividerade årskostnaden med 52 veckor. Det blir en redig slant när året är slut att göra nåt roligt för. En resa så småningom, 5-stjärningt hotell räcker det nog till...

Det ska bli spännande att se hur min man kommer att göra till helgen. Hans konsumtion kommer nog att minska betydligt när inte jag hänger med. Han får göra som han vill, jag vet att han inte köper hem mer än vad han tänker dricka under helgen i alla fall. Vi har lyckligtvis inget barskåp som står här och kan stressa mej. Spännande tider.

Trots att jag sov dåligt inatt så har jag varit pigg och energisk på jobbet. Ingen baksmälla, det är en stor skillnad. Jag trodde inte jag led av baksmälla fast jag ofta drack på vardagarna, jag tyckte det gick lika bra ändå. Men det gör det inte, nu känner jag skillnaden. Vad det är skönt att slippa det!
Intressant Maria att du drömt om fylleslag, jag bara väntar på liknande drömmar. När jag fastade en vecka en gång i tiden så drömde jag om hur jag åt princesstårta, kunde nästan känna smaken! men bättre att ta det i dömmen än i verkligheten. Kalla och Maria (kanske fler), som följs åt mot nykterheten, vad duktiga vi är!


skrev kalla i Att ta ett steg i taget

Ingen bra dag i dag känner mig superstressad av allt, men det borde väl komma ett bakslag man kan ju inte må toppen varje dag. Man har ju varit så van att slänga i sig par glas vin och gå in i dimman, lite svårt innan man lärt sig något annat sätt att hantera stressen på. Men jag får väl gå och lägga mig tidigt i dag, så är det ju en ny dag i morgon.


skrev Stigsdotter i Vägen tillbaka till mig själv

evasåhärnurestenavlivetfyfaaaan!

Vardagsångesten är total. Det är mörkt skitigt vått kallt burrigt... Dagisungen är dyngsur från knäna och nedåt. Tårna är iskalla och skrynkliga - hon har varit blöt ett tag! Spänner mig inför det oundvikliga tjatet om att ta med eller följa med kompis - orkar inte idag och har bestämt mig för att säga nej. 7-åringen blir som väntat sursursur-arg. Jag är så trött på allt tjat!

Hela tiden måste jag ta ställning till frågor och önskemål. Hem och laga middag: fiskgryta bläh! Nåmen ät rester från igår då! Det är nu det är så gott med ett värmande glas vin, tänk vad gott det skulle vara!!!

Fram med rester till ungarna (en ligger nu inne i sin säng och grinar för att jag inte vill göra macka - du kan själv!)

Katten tjuter också... fyfyfyfyfyfyfyfyfyfyfyf