Senaste kommentarerna i forumet

Fredag och dag 20 ibland känns det som en evighet och nästa som det var igår. I kväll blir det en prövning skall till grannarna och käka och spela lite kort. Men jag tar det som det kommer och har köpt med mig en cocacola.Jag tycker att helgerna är svåra men det kanske är bra med utmaningar, kanske triggar igång tävlingsmänniskan i mig att det här skall jag klara. En gång slutade jag röka för att någon sa att jag inte kunde, men det var lättare att sluta röka. Man blir ju inte hembjuden till någon på en cigg. Man måste väl ta utmaningarna när dom kommer och man kan ju inte leva helt skyddad. För även om jag tycker det är fantastiskt att jag inte druckit på 20 dagar, så kan ju ingen som inte haft de här problemen förstå hur mycket vilja som går åt att ändra sitt liv.
Hoppas att ni alla har haft en bra fredag, kramar

Tänk att det är dag 20, jag har inte heller direkt ngt sug. Tänker att det ska bli skönt att slappa till På Spåret ikväll. Fick en inbjudan igår till ett par vänner som ville att vi skulle träffas och då blir det alltid till rödvin. Det brukar inte bli några fylleslag med dem men självklart blir bag full och eftersom det inte brukar bli så sent hos dem så fortsätter jag hemma sen tills jag däckar i soffan. Fick lite panik hur jag skulle göra och första tanken var att jag dricker bara då.
Men jag vill ju inte bryta detta, mår mycket bättre nykter på alla sätt, vardagarna ät lite ljumna men stabila och det är också skönt har jag upptäckt. Så det blir alkoholfritt imorgon, maken tänkte också avstå med hänsyn till mig, men där sa jag ifrån, klart han kan dricka, han dricker ändå inte mycket. Trevlig fredag på er alla, Kram!!

Gomorron till ännu en fredag och lördag, kvällar då jag brukade ge mej lov att dricka öppet. Det blev ju oftast för mycket och skämmigt ändå men på helgen var det liksom ok. Andra kvällar var skamliga smygdrickartillfällen, gömma vinet. Jag låg och tänkte på det innan jag somnade igår, att jag faktiskt inte saknar det alls just nu. Jag vill inte dricka vin. Jag försökte föreställa mej smaken och hur jag hällde upp men det lockade inte alls. Tänk om det vore så väl att jag tappat lusten! Jag fick ju min smäll och blåtiror, jag tog foton av mej som jag la in i ett dokument som jag tittar på ibland. Det kan vara bra att ha för att påminna mej om vad vindrickandet leder till om jag får för mej att jag skulle kunna dricka igen. men som sagt just nu är det underbart lugnt och jag njute av dt. Jag hoppas ni alla får en bra dag.

barbalala, det verkar inte alls rimligt att du ska vara hans privatchaufför. Jag blev lite (fult) ironisk i mina tankar "var det inte så att han hittat någon ny kärlek? Kan inte hon ..." Nej förlåt, sån vill jag inte vara. Men mellan raderna läser jag att han (gärna) låter sig vara beroende av dig (åtminstone när det passar...). Kanske han också skulle läsa Carina Bångs ord om makt, det är bara han själv som har makt att förändra sitt liv!
Det står i ditt första inlägg att ni har tre goda skäl att fortsätta och det är barnen. Visst är det viktigt och fint att barnen får behålla sin far men du kan inte ta hans föräldraansvar också. Jag tänker på mies tråd och hur mycket hon försökt ordna så barnen och deras pappa får träffas - och småningom insett att det blir inte bra.
Samla kraft barbalala, att ta din del av ansvaret för dig och barnen, inte mer. Låt mannen bli vuxen! Har man ställt sig utan körkort så är det så.
Du har gjort en helt otrolig resa den här sommaren. Du skriver i början hur du kämpat med ditt medberoende - i skenet av det har du kommit lånt, långt! Du skriver också att du avbrutit (olika behandlingar?) flera gånger. Kanske att du den här gången bearbetar djupare än nånsin, också ditt eget. Självklart man har svackor då! Kram, kram, kraft och styrka! / mt

Ja, jag känner nog att du har helt rätt Lelas, ändå har jag redan lovat bort morgonen... Att det ska vara så fasligt svårt att säga nej, n e j . Nej, nej nej nej . Finns det någon skola man kan gå och lära sig? Kram / M

Hej! Vad skönt att mötet gick bra!

Men.... Nej! Börja inte skjutsa honom! Inte! Hur han tar sig till sin behandling är hans problem och inte ditt!

Kram!
/H.

Lugnt och bra är toppen!

Ett tips är att fundera lite på i vilka situationer du tror att du kommer att få sug och hur du då ska hantera dem (göra istället). Mina svaga stunder är efterjobbet-stressen, hämta trötta ungar och fixa mat - att klara detta utan det bedrägliga lugn jag får av ett glas vin. Det hjälper att tänka innan att idag ska jag vara en snäll och tålmodig mamma, säger de så säger jag såhär osv.

Så att man inte blir överrumplad!

I dag har jag tagit först joggingpasset, på nästan 7 månader. Vilken jäkla kondis man har, eller :-) jag höll upp i 6 månader och då var jogging och löpning som en terapi för mig, kändes som jag rensade hjärnan på alla spöken för varje meter. Denna gången är jag i mycket sämre skick än jag var då, så det tar nog tid innan det kommer kännas så nu är det mer överlevande som gäller. Känner mig ganska nöjd med mig själv, men det är nog som Santorini säger "smekmånaden är över". Det är kanske är svårare denna gången för nu vet jag att jag inte kan dricka för då åker jag dit igen och jag vil aldrig mer dit. Hoppas att ni andra har haft en bra dag och att allt rullar på, kram

"Soc-tanten" var några år yngre än jag och charmigt lätt förvirrad. Hon avslutade vårt samtal med att hon inte tror att det finns någon anledning till oro, hon tror inte att hon kommer att öppna någon utredning. Men hon har inte träffat Honom än, och det dröjer ytterligare en vecka (minst). Sedan fattar hon beslut.

När jag var på väg därifrån ringer Han och har just blivit av med körkortet - som han inte har - igen!!! Inte druckit men olovlig körning utan körkort. Han bor 5 km från busshållplatsen och tar bilen på små enskilda vägar till bussen till och från öppenvårdsbehandlingen som han just nu går på. Där stod polisen och "väntade" i just rätt tid - man kan ju bli paranoid för mindre. Jaha, så nu ska jag skjutsa honom in till stan på morgnarna?... Och han lär inte få något körkort på sådär 18 månader, men tänker bo kvar. Har han bestämt sig för att göra sig beroende av mig? Är det hans vilkor för att vara pappa? Vad är jag skyldig att göra för att mina barn ska ha en pappa?

Även om alkoholen inte finns med i hans liv, och mycket fungerar bra, så är det mycket som han inte riktigt klarar av i ett vanligt liv, något sorts handikapp. Kronofogdeärenden har han redan hunnit dra på sig t.ex. Det mesta skulle bli betydligt enklare för mig om jag tog hand om det hela, alla veckor, men jag vill ju att barnen ska ha sin pappa!

Jag ser på "Livet blir bättre" på tv3. Det handlar om Jessica Andersson och hennes minnen av uppväxten med sin alkoholberoende mamma.

Den väcker många tankar i mig, kanske framför allt om hur mycket barn egentligen uppfattar om vad som pågår i en dysfunktionell familj.

Jag hoppas att hennes berättelse hjälper många som ser programmet! Livet blir bättre.

/H.

och sov och sov i somras, efter att ha slutat dricka i december. Det jag har sett är att återhämtningen går i perioder, eller olika skeden, som tidvis innebär mycket av vila och sömn. Ta hand om er duktiga kvinnor, unna er allt gott som finns och som ni mår bra av även dagen efter! / mt

Är jag i varje fall, tack för dina kloka ord Santorini! Jag får ge mig till tåls helt enkelt. Kram!

innan kroppen återhämtat sej från alkoholen. Plus att den här mörka årstiden inte precis gör att man studsar fram. Pigg och nykter vill du känna dej Maria men NYKTER är du ju i alla fall! Det blir bättre det är jag säker på. Jag sover mycket bättre redan fast det är sämre nätter också. Men det känns tydligt att sömnkvalitén är bättre. Så vi får kämpa på, vi går i alla fall mot ljusare tider, på alla sätt.

Har samma känsla som er, är trött fast jag sover 7-8 timmar per natt, ska det vara så? Vill ju känna mig pigg och nykter.

det är lugnt och bra, känns helt naturligt nu att ha det så här. Vad höll jag egentligen på med förut? Bara att njuta av att det går smärtfritt och hoppas att det håller i sej länge. Och vara beredd när suget kommer för det lär det väl göra. Men jag tänker aldrig mer ge efter.

det känns bra efter besöket på soc. Det är nog klokt för var och en av oss att lära om sig själv och att lära känna igen sig sina mönster. Att läsa och skriva här är en bra väg... finns många flera. Kram till dig! / mt

Känner ungefär detsamma, att kanske "smekmånaden" är över men jag har inget sug eller så, det går riktigt bra. Fortfarande väldigt nöjd med mej själv. Stolt faktiskt.

Jag tycker att det var jättebra att du sa det! Ju fler dörrar som stängs desto svårare blir det att börja dricka igen. Och det är ju meningen att vi har lagt av för gott, visst? För vi har ju prövat så många gånger och klarar inte måttligheten eller? Att folk tror att det beror på magen gör väl ingenting. Och jag säger som kalla att folk egentligen inte bryr sej särskilt mycket så länge man inte tar drickat från dom. Jag var utan i 1,5 år för några år sen och socialt så var det faktiskt inte några större problem. Så länge man är nöjd med sitt beslut och inte tycker synd om sej själv så går det jättebra. Så kör hårt på den linjen du, det kommer att bli trevligt att bo på hotell och uppleva det på nytt sätt. Skulle jag tycka.

Känns bra och det första lyckan över att inte dricka börjar lägga sig, så nu gäller det att kämpa denna helgen tror jag. Hoppas att ni andra har haft en bra dag!

Visst är det skönt att säga det, men jag tror faktiskt inte folk varken hör eller bryr sig igentligen.Att man inte gillar folk som inte dricker är ju att dom jäklarna envisas med att komma ihåg allt dan efter :D
Denna gången har jag försökt vara så ärlig som möjligt och stängt dörrar som gör det lätt att falla dit igen, sen vill jag känna mig stolt över att jag tagit detta beslut som gör att jag och familjen mår 100% bättre. Kramar och vi tar ett steg till

Idag satt vi några stycken i fikarummet och diskuterade kommande tjänsteresor där det kommer att vara middagar och fest på kvällarna och intensiva arbetspass på dagarna där dagarna gärna blir lite trögflytande för oss som tar tillfället i akt att festa till ordentligt på kvällarna.

Plötsligt hör jag mig själv säga "ja jag har ju slutat dricka så jag kommer ju inte ha det problemet i alla fall!"

Jag tror de flesta som satt där vet att jag haft problem med magen och tänker att det är därför jag slutat med A men kanske ändå undrar varför nu när jag är frisk? Det var ingen som sa något i alla fall.

Nu känner jag mig både och: det känns bra att yttra orden, att bestämma sig! samtidigt känns det som att stänga en dörr. Ska nog kanske säga att jag dricker inte just nu istället för "längre" - inte lika definitivt och väcker kanske inte funderingar på samma sätt. För,, vad tror de om mig nu egentligen?? Eller är det fegt? Undras egentligen om någon bryr sig? Några av dem som var med har nog sett mig rejält i gasen, fast det är ju såklart ömsesidigt!

Nå, på det stora hela känns det bra fast lite konstigt. Som min kära väninna beskrev sina egna tankar: "jaha, ska jag nu vara en av DE DÄR tråkmånsarna SOM INTE DRICKER!!??" För handen på hjärtat, jag kan nog erkänna att jag tänkt lite så att folk som inte dricker är lite tråkigare än alla andra, det är något suspekt med en människa som vägrar (ha så himla kul som det faktiskt är att)dricka!! (Obs för er eftermiddagströtta som inte uppfattar det: jag är ironisk ;-)

Ja, ja, sagt är sagt i alla fall. Det ska bli så skönt att sova på hotell (och inte gå lägga mig nästan sist av alla någon gång på morgonkvisten!)

Jag har snubblat över information om denna egenskap "highly sensitive person" och funderar över om det inte stämmer ganska bra på mig själv ibland (eller inte, ofta inbillar jag mig nog saker som folk tänker men som inte finns där på riktigt).

Jag tänker också på att det i många trådar pratas om att vi som dricker är extra känsliga osv. Kanske kan detta vara något för er andra att fundera över:

http://brandingspirit.wordpress.com/2010/12/13/att-leva-med-en-kanslig-…

och lite andra aspekter

http://mabra.com/kanslig-och-lattsarad-du-kan-vara-en-hsp/

Barbalala, jag hoppas det gick bra på soc idag. Fy sjutton vad du får utstå. Kämpa på och tänk på att vara snäll mot dig själv! Dem fina goda råd du ger oss andra tycker jag även du skall ge dig själv. För det är du verkligen värd!

Jag vet inte om du hade hamnat med en annan missbrukare eller hamnat i ett eget missbruk. Min tolkning är väl att vi följer samma mönster om och om igen, tills vi förstått vad vi gör mot oss själva. Det är väl det lite som är att vara medberoende? Eller vad tycker du? Vi valsar med och sviker oss själva, ständigt.

Ta hand om dig så länge och så hörs vi snart igen.

Kram C

Skönt att irritationen släppte efter Zumba-passet, det är skönt att träna. Jag kör LCHF det är nog därför jag gått ner och minus all alkohol. Det satte fart på viktminskningen. Läser att många är godissugna och när jag höll upp i våras så åt jag godis hela tiden. Mkt socker i vin... Men med LCHF är jag inte det minsta godissugen, det tar bort allt sötbehov och det känns också bra. Håller med dig som du skrev i en annan tråd, fy fan vad vi är bra. Kram!!

till viktminskningen! Det är en helsikes massa kalorier i alkohol och vin i dom mängder vi kommit upp i. Plus att levern ju prioriterar alkohol framför fett så dricker man flera dar i veckan i större mängd så hinner den nog inte med. Levern har fått semester nu:-)Jag räknar nog med att minska i vikt automatiskt också fast jag ska förstås ta i lite extra. Jag har nog 20 kg som ska bort.

Gällande sprit hemma så har vi inte det. Vi brukar aldrig ha nåt större lager, det som finns går åt så att säga. Min man brukar ha en låda öl ibland, starköl, och trots att jag egentligen inte gillar öl så har jag druckit av dom i brist på annat. Men starksprit har jag aldrig brytt mej om. Nu vet jag inte hur han tänker göra. Jag sa att han får köpa vin om han vill ha till helgen men han har inte gjort det sen nyår. Lika bra det kanske. Onödigt att ha hemma fast han skulle nog bara köpa det han dricker i helgen. Även om jag känner mej hur säker som helst så är det ändå tryggt att inte ha nåt. "Tillfället gör tjuven" heter det ju. Vi får se från vecka till vecka. Han är nog angelägen om att jag ska hålla mej och han har själv nämnt nån gång att det blir lite för mycket för hans del också. Vi får se.