Senaste kommentarerna i forumet

En kopp java, har varit min frukost i många år... Jag var nykter igår, trots att gubben tog ett par öl. Gudskelov stannade det vid 2!
Han påstår att han kan ransonera..Vi får väl se? Jag har inte lust att ens prova, för jag är rädd att det är första steget tillbaks till gamla hjulspår!
Sköt om dig, hoppas du får en toppendag!
"trollet"

Blir betryckt när jag läser ditt inlägg, vill att du ska känna dig stolt över dig själv, vilken resa du gjort och fortfarande gör. Bakom fasaden med grannarna är det säkerligen någon fler där som har vårat problem och mår pyton idag. Det slipper vi!!
Många börjar plötsligt äta massa godis när de slutar med A, det är inte så konstigt Socker och alkohol är utbytbart, det korsreagerar och tillfredställer samma begär.
Jag var nykter några månader 2011 på våren och åt då kopiösa mängder godis, jag brukar aldrig äta godis (jag drack vin), med den följden att jag gick upp ännu mer i vikt. Sen började jag dricka igen och hösten 2011 var nog den värsta.
När jag slutade 1 jan ville jag inte fastna i godisfällan igen så jag började samtidigt med LCHF och det funkade, nykter och inget godissug. Nu visar alla studier att den dieten inte är bra för hjärt/ kärl och jag har fått högt kolesterol som jag nu får medicinera mot men jag spädde verkligen på med grädde, smör osv.
Nu äter jag mer efter LCHQ som även den håller borta sötsuget, jag blev rejält trött första veckorna men det var övergående, nu springer jag flera gånger i veckan och har gått ner 16 kilo sedan 1 jan. Det kan vara värt att prova för dig om du vill komma bort från godiset.
Kram och hoppas din lördag blir bra!

När man försöker sluta med något, så ersätter man det i regel med något annat.. Jag tror att "socker" sätter sig på samma receptorer i hjärnan som alkohol, så det är inte ditt fel.
För min del, när jag insåg att jag var sockerberoende också (inte bara nikotin, alkohol och "snabba kickar*ler*)så började jag med att byta ut all läsk mot typ lika-vatten istället.
Jag sneglade på LCHF, och trots att jag inte förljer det slaviskt, (ingen ska vara slav under något)så har det hjälpt mig ur åtminstonde mitt sockerberoende..
det blir massor av protein och fett istället.. Tunnskivad salami som godis ät toppen för mig iaf. Trots ett högt kilopris. Och ett hg riktigt tunna skivor räcker otroligt länge..
Tycker att du är jätteduktig och modig som går vidare med dig själv!
kram "trollet"

kramar till dig. Båda sakerna har ju att göra med att döva ångest. Båda grejerna fungerar kortsiktigt och förstör långsiktigt. Jag blir ledsen att höra att du är så hård mot dig själv när det gäller maten, försök vara lite snäll mot dig själv i början och slå inte så hårt på dig.
Å andra sidan om du märker att du äter på ett helt nytt sätt (sätter bokstavligt talat i dig allt i skafferiet kanske till och med saker du inte tycker är goda) så kanske det hade varit bra att tänka övet det.
Men att bara tröstäta på ett "vanligt" sätt är väl inget att prygla upp sig själv för. Det är ditt sätt att trösta dig själv, sen kommer du hitta andra sätt att trösta dig själv. Gud vet hur men jag är säker på att du hittar ett sätt.

Kram igen
Askan

Jag har också frågat mig många gånger genom åren vad det var som gjorde att vi blev ett par. Med tiden har det klarnat för mig mer och mer att jag trodde att jag skulle kunna rädda honom från alkohol och det sätt han levde/lever. Jag trodde att om jag som är en människa utan alkoholproblem och med, vad jag tycker själv, sunda värderingar skulle få honom att leva ett mera "normalt liv". Trodde att vår kärlek skulle övervinna alkoholen och allt skulle bli bra....ack så fel jag hade.
Tänk att jag trodde att jag skulle kunna rädda honom redan då, för snart 14 år sedan...fy vad åren går.

Jag har ett annat dilemma som jag skulle vilja att någon gav sin syn på. Om jag ställer ultimatum på honom och säger att han måste sluta dricka annars blir inget annorlunda och jag måste gå min egen väg för att jag håller på att gå under.... Då vet jag att han kommer att kontra med att han måste ha sex för att må bra. Hur ska jag kunna ge honom det utan att känna det som ett tvång och ändå ge honom en chans....Gud vad konstigt det låter men jag vet att han kommer att ta upp detta. Jag har ingen lust till sex och jag vet att det är ett problem för honom. Enl honom även en orsak till varför han dricker.
Ett annat dilemma är. Han är ju på jakt och han har druckit i princip varje kväll i en veckas tid och jakten fortsätter en vecka till. Jag har inte velat ringa på kvällarna för jag blir bara irriterad och ledsen när jag hör att han har druckit. Jag förklarade för honom igårkväll att jag mår dåligt och är orolig över detta men han sade bara att jag inte inte behöver vara orolig....jag känner att han aldrig kommer att förstå min oro. I detta fall vet jag att när jag tar upp detta med honom när jag kommer hem så kommer jag få tillbaka det när jag ska ut igen nästa gång eller nåt sånt eftersom jag sårat honom när jag var otrogen den där gången....

Gud vad det låter hopplöst, jag ser det själv när jag skriver.
Kram, kram

Hej Paron!
Vaknade jättetidigt och sitter i soffan och tycker synd om mig själv, så läser jag ditt inlägg i Dompas tråd och ler stort över hela ansiktet åt det du skriver! Det är ju precis det jag gör, dricker dyngstarkt java i svinottan och är nykter och klar i knoppen så varför tycka synd om mig själv? Du fick mig att nynnandes gå och göra mig en ostmacka och återvända leendes med den till soffan. Tänder några ljus och ska såklart njuta av den här stunden och se fram emot en ledig dag som inte ska genomlidas tills det är dax att ta första glaset. Tack för det Paron

Igår var det en riktigt jobbig kväll. Mannen var borta och jag hade köpt pizza, glass och godis till mig och ungarna. Så på vägen hem kände jag den där "stackars mig känslan som inte ens kan ta ett glas vin och varva ner efter jobbveckan". Men jag höll hårt i ratten och svängde inte av vid bolaget. Kände mig nöjd med det och försökte rikta in mig på en mysig kväll i soffan med stickningen. Men när jag kom hem var det full fart hos alla grannar. Den ena stod med champagnen redo och skulle ha tjejfest, den andra stod och sippade på ett glas rödvin vid grillen och njöt av solen och den tredje kom kånkades på ett flak öl för här skulle det njutas av det härliga vädret på altanen! Och där stod jag med 1.5 liter cola, övervikt och inga vänner.... Ringde mannen som var på firma fest och grät i luren.... Torkade tårarna och började slipa frenetiskt på vår gamla trapp som ska renoveras. Vräkte sedan i mig allt som fanns i skafferiet när ungarna lagt sig (antagligen för att slippa tänka) och gick och la mig. Nu är jag ju glad över att vara pigg och redo för att slipa vidare, men den där kära gamla ångesten är här igen bara det att nu är det inte vinet utan fett och sockermängden som får mig att känna mig som en riktig förlorare. Att det ska vara så svårt? Det måste ju fattas något i mig som gör att jag behöver dricka/äta för mycket?

Jag är kvar.
Rätt tilltufsad måste jag säga, men stolt.
Betyder att djävliga motgångar mottagits utan flykt.
Like.

;)
Ta hand om er nya och gamla.

...som sagt, skriv av dig för din egen skull. Vi finns här och stöttar när du vill. Kram

Kul att du är på plats!
Kan se där du sitter med kaffet i soluppgången och mår bra!
Det är sådana stunder man vill ha i livet! Här får vi nöja oss med tidig morgon och kaffe.
Nu är det kallt och mörkt när jag drar till jobbet!

Ledsen att jag svek et tag trodde att jag klarade mig själv och att jag inte hörde hit.
jag saknar er alla.

I morgon ska jag gå upp i svinottan och dra en Kopp Dyngstark Java och känna på hur det är att vara Nykter klar i knoppen och vara ledig.

Ha det bra! //Paron//

Litemolnigt, kul att du hittat hit. Ja, för mig var det också precis när jag kom hem som det var mest kritiskt. Jag gick ofta direkt från jobbet till bolaget så jag visste att det fanns vin hemma. För så härligt att varva ner med ett glas vin direkt när jag kom hem.
Men inte blev det ett glas, nej, det blev oftast 5-7 glas. Stod jag inte ut med familjen nykter??
Jättebra att du hittat egna strategier för att stoppa suget, jag gjorde lite olika saker, vissa dagar stod jag bara ut suget, jag började gå ut och gå direkt efter jobbet numera springer jag och det tog inte så länge tills det där suget när man kommer hem försvann.
Mina barn är helhärliga att vara med och maken är inte så tokig han heller, varför ville jag hellre supa mig full varje kväll istället för att umgås med dem?? Jag vet inte, men det är väl sjukdomen som gör att vi agerar så.
Jag har också alltid haft bra värden men allt vin gjorde att jag drog på mig en ordentlig övervikt och högt blodtryck. Nu har jag sedan 1 januari gått ner 16 kilo och är snart helt normalviktig samt att jag fått dra ner på mina blodtrycksmediciner. Det är också en jättevinst som kommer när man slutar.
Fortsätt hänga här, det är ett härligt gäng som blivit nya kompisar och de enda som verkligen förstår. Kram!

Min resa tycks på något sätt aldrig nå sitt mål.
Jag faller tillbaka på jävulen alkohol.
Jag står fortfarande kvar på perongen,
med väskan i min hand.
Eller på bryggan, jag tycks aldrig lämna land.
Så vilsen, jag en vuxen man, förlorat tron på att
jag någonsin kan.
Få allt det jag kämpar för, livet passerar
förbi, men jag står utanför.
Jag söker förtvivlat, men finner bara ensamhet.
Har kämpat så länge nu, känns som en evighet.
Ta min hand, jag ber, ledmig rätt.
Till den delen av livet som är lycklig och lätt!

Tack Paron, kommer nog att behöva många att luta mig emot under överskådlig tid! Tog en snabb titt in på F. Saker är fortfarande lite gungiga hemma...? Nyktert än så länge, men helgen har ju precis börjat..
Hörs! kram på er alla som hänger här. Återkommer när jag kan./ "trollet"

Hej höst trollet!
Det kan du räkna med att du får på detta forum!
Först och främst kommer du märka att det finns många med samma problem! Detta har du säkert förstått innan men det blir mer påtagligt och i bland en glimt i ögat, tråtts tragedierna.

Jag var dum nog att tycka att jag inte hörde hit ett par veckor men jag insåg snart att jag visst hörde hit. här finns det riktiga kompisar.
Häng kvar så hjälps vi åt.

Hörs //Paron//

Känner mig sur och uttråkad det har känts så hela denna vecka!
Vet inte vad det beror på men det känns inte bra!
Det finns massor med alkohol i skåpet 1 meter bort men den får vara! Jag vet att det inte ger någon längre effekt, tvärt om!

Hur får man upp tempot igen?

//Paron// (Surgubben)

Om du verkligen känner att du inte har lust att träffa väninnan eller hänga med på kick-off då ska du strunta i det. Vid andra senare tillfällen kan du hänga med och säga något i stil med att du mår bra av att inte dricka (om du nu måste säga något överhuvudtaget). "Jag dricker inte alkohol just nu". Det räcker så.

Du ska vara rädd om dig själv nu, det är mycket som händer i knopp och kropp. Och som sagt, det kommer tillbaka, till slut vill man träffa andra tror jag.

Själv har jag bokat en resa till Sicilien den första veckan i oktober. Då ska jag umgås bara med mig själv och ni kan inte ana vad jag längtar dit!

Sköt om er!

som började nyss och Jonas gör en introduktion här :
http://www.svtplay.se/klipp/274255/jonas-inde-nykterheten-ar-viktigare-…

Ps Hrrmm ?? Hittar inte dokumentären "Jonas löfte" på SVT Play ? Borde inte den, om någon, rulla där ? För evigt ? Ds

Välkommen hit säger jag också. Konstigt är det inte att du dricker ensam. Det är vi många som gör. Ibland har det hänt att jag låtit bli en hel fest och sedan måste jag belöna mig själv riktigt ordentligt. Mitt i natten. När alla andra gått hem eller gått och lagt sig. Helt sjukt.

Det där med att dricka vatten och äta något som du beskriver tyder på att det fungerar att tänka på HALT. Det rör sig om situationer där man skall se upp: Hungrig, Arg, Ledsen, Trött.

Även om man inte är jättehungrig på väg hem från jobbet kan man ju vara lite småsugen (efterosm vi vuxna inte är lika duktiga på det där med mellis som barnen ;-)

Tack nynyktert. Att inte ha det hemma är precis det som gäller för mig också. Det var lätt att stanna vid på vägen hem men när jag väl är hemma är det mera chance att man stannar hemma. Underligt nog är fester inte svårt för mig för jag drack mera när jag var ensam. Lagade mat, städade, tittade på tv...vet inte vad det betyder men det var en ensam sak för mig. Bra att ha hittat denna fina tråd. Inspirerande. Hej till alla.

Så härligt att läsa om rutiner som håller i sig. Tidiga morgnar, forum, kaffe...
Jag har gjort bilder i huvudet av huset i byhåla. Hängmattan, ån, bastun... Men hur är det nu? Katt förstås. Balkong? Utsikt över Brunelleschis kupol?
Tycker att du gör helt rätt som följer din intuition när det gäller vägen till Rom. Vi är alla olika. Det finns inget rätt och fel och jag blir bara ledsen och förbannad när jag möter tvärsäkra uttalanden om hur "man" måste göra för att bli nykter. Ett tag övervägde jag att helt sluta skriva här på forumet. Jag upplevde att det inte fanns plats för mig, att mina problem var för små och att jag inte hade blivit nykter på "rätt" sätt. Lite överkänsligt säkert. I alla fall gillar jag att läsa om att det finns fler som gör "fel" :-). I ditt fall i form av drastiska förändringar.

Inatt fick jag åka och hämta min dotter på stan. Hon var blöt och cykeln hade gått sönder. Det var exet som ringde och väckte mig och frågade om jag kunde hämta henne. I mitt omtöcknade tillstånd frågade jag inte efter varför han inte gjorde det själv, men när jag lämnade av dotran förstod jag varför. Han luktade alkohol! En vanlig sketen torsdagskväll... Det kunde ha varit jag... Men usch vad känslig jag har blivit för folk som dricker. Jag blir stel i kroppen och registrerar minsta klumpighet, minsta okänslighet.

En god nykter dag under Italiens sol önskar jag dig!
(glöm inte att avlusa kattskrället. Jag hade en gång det tvivelaktiga nöjet att dela lägenhet med två lusiga katter och de där jäkla lopporna bet MIG!)

Inatt fick jag åka och hämta min dotter som hade råkat lite illa ut (inget allvarligt, men hon var genomblöt av regn och behövde en mors ömma omsorg).
Just nu pågår en massa insparker till både gymnasier och universitet och det drällde av mer eller mindre berusade ungdomar överallt. Det kändes fantastiskt bra att utan vidare bara sätta sig i bilen och åka för att hämta upp dottern utan att fundera på antal vinglas och promille hit och dit. ! Jag kände mig så innerligt tacksam och glad över min nykterhet.

Mina tonåringar dricker inte ännu. Vi talar mycket om alkohol hemma. De är väldigt stolta över mitt beslut att inte dricka alkohol. Jag vill så gärna hjälpa dem att avstå från alkohol så länge som möjligt, att låta kroppen växa färdigt innan de börjar förgifta den. Det gör mig rädd att se och höra om hur unga dricker och jag känner en särskild oro för flickorna. Deras kroppar är känsligare. Det känns inte som någon vinst att flickor och kvinnor tar efter mäns dryckesvanor. Kommer det att bli en förlorad generation? Kommer framtidens historieböcker att ta upp 1900-talets andra hälft som en period när kvinnor började dricka allt mer vilket ledde till mer utbredd alkoholism och alkoholrelaterade sjukdomar..? Det tar ju tid innan konsekvenserna visar sig... Nu tycker ni kanske att jag låter som en bakåtsträvare som vill tillbaka till den tid då kvinnor tog hela ansvaret för hemmet och barnen och höll sig nyktra. Så är det inte. Jag är bara orolig för vad alkoholen gör med unga kvinnors kroppar. En glädjande sak är att många unga idag verkar ta avstånd från alkohol. De har väl sina föräldrar som avskräckande exempel...

Det är sensommar i filosofiska rummet. Jag hör på lövens rasslande att de snart kommer att falla av. Några av dem har gulnat. Mig gör det inget. Jag längtar efter den befriande kylan som gör tanken skärpt och sinnet klart. Sommarens rosépimplartvång och hysteriska sommaren-är-kort-desperation kommer jag inte att sakna. Jag önskar er alla mycket mys i denna tidiga höst. Och Ewazebra, virka dig en fågelholken! :-)

Kram från Nynykter

Long time no see!! Så GLAD jag blir höra ifrån dig och läsa att vi delar positiva upplevelser av det Nyktra Livet!!

Jag är så glad för din skull-och tack för allt ditt stöd!
Tack också för synpunkt ang Mannen-att man inte BEHÖVER berätta allt!
Jag kan ha problem med gränser, som dels är min person men också sviter efter allt pimplande genom åren- det jobbiga "öppenhjärtligheten".

TACK NN!

Nu kör vi vidare!!

Lilja-kramar i massor

Kul att min tanke om att bryta mönster var rätt, Maria, och att du fick njuta lite sjukdomsvinster :-)
Och välkommen hit, litemolnigt.(Är det ofint att välkomna i någon annans tråd? Som att gå och öppna när det ringer på dörren hemma hos någon? :-))
Jag tror att det är väldigt bra att ha strategier för att undvika det där första glaset. Även för mig var stunden när jag precis kommit hem från jobbet kritisk. Min strategi var att dricka något annat gott men alkoholfritt samt att inte ha någon alkohol hemma. Sedan kan man behöva olika strategier för olika situationer, men jag tror det är bra att i förväg tänka ut hur man ska hantera fester och annat.
Nynykter

Åh Lilja, vad GLAD jag blir över att höra av dig och att du fortfarande är både nykter och kär! Du ligger ju några dagar efter mig :-). Jag håller med om allt du skriver. Det är SÅ skönt att slippa den där skörheten, spattigheten, det dåliga samvetet. Samtidigt märker jag att vissa saker som jag tidigare skyllde på vinet faktiskt finns kvar. Glömsk är jag fortfarande. Jag får påminna mig själv om att jag redan som liten var tankspridd och glömsk. Det måste alltså inte bero alkoholmarinerad hjärna och bestående men.

Du måste inte berätta allt för mannen. Låt din intuition vägleda dig. Någon dag kommer du kanske att vilja berätta, men tvinga inte fram något. Alla har dolda sidor och minnen och det behöver inte vara hinder för en djup och äkta relation.

Allt gott till dig! Snart siktar vi på ettårsjubileum!

Kram från Nynykter

Fattar det känns jobbigt! SKriv här ofta, det hjälper.

Du är inte ensam! Denna sida erbjuder värme och omtanke.

Hur mår du idag?

Liljakram