Senaste kommentarerna i forumet

Jag har druckit ikväll. Det har jag. Jag är en sådan som snackar mycket. Snacka går ju men snacka så att det går.... Det är lätt att komma med duktiga råd till andra men att leva efter dem... Stigsdotter är så klok och kommer med en massa fantastiska råd överallt. Usch. Stigsdotter är ensam och förbannar sin far. Jävla skitstövel. Stigsdotter känner sig jäkligt eländig ikväll. Stigsdotter skulle vilja att ni alla fanns här i mitt rum, så kunde vi prata om allt som är jobbigt. jag längtar efter en lantisriddare som kan svepa iväg mig till ett bättre liv. Grälade med maken idag, vi har ett antal dagar att ta ut från försäkringskassan. Vi har så olika syn på dessa! Enligt honom har vi inte råd att vara lediga från jobbet, enligt mej skall man se på detta som lediga dagar; en möjlighet att umgås med familjen. Vi lägger alldeles för mycket pengar på skräp, tex alkohol.

Usch jag känner mig så låg nu att jag önskar att ni fanns här istället för hand är som slockmat i sfffan

Blähhh, nu får jas skäll av Adde, men det struntar jag i: jag känner att forumet är en trygg plats. Jag söker mig hit istället öfr att bråka med min surballe till make som ligger därborta i soffan och undrar vad jag skriver för någe,,,,

Tack Dompa för att jag får skriva här! Mycket trivsamt ställe din tråd.

så tänker jag...... att denna vänlighet......kan det vara så.... att den öppnar för en.... eh..... möjlighet att..... öh..... du..... i en framtid..... kan tänka dig...... att gifta dig med mig, OCKSÅ?

Och annars, hur går det för dig? Visst bad du om att få lite extra tid på holkbyggarbootcampet?

Kram

Nu tycker jag du beställer den där resan och får distans till din man, tycker han verkar vara en riktig typ. Och du verkar vara för bra att släppa runt på någon som inte ser den fantastiska kvinna vi känner. Jag tar jobbet, du reser ;-)Kramar, styrka och jäkla massa stolthet//Kalla

...är kanske just vad du behöver? Något son ger dig självkänsla och frihet, du är bra! Jag tror på dig! Kramar från mig

När jag var gravid var jag ju tjock. Öhh? var det någon som förväntade sig något annat?! Jo, det var det. Min man! Han tyckte att jag blev tjock och väldigt oattraktiv, det var ju jättesexigt tidigare när vi gned våra bäckenben mot varandra ;-) Nåmen, allvarligt talat. När jag var gravid var jag superkåt hela tiden! URSÄKTA MIG men ni är ju mina forumvänner här, de som jag kramar varje dag, då får ni stå ut med lite ärlighet!!!!.... nå där var jag, och där var han som tyckte att jag var tjock och ful! ....jag tror att detta är en stor anledning till att jag hamnat i en överkonsumtion, en sorg över att min make inte såg mig som den vackraste kvinnan i världen just då!

Vet inte hur jag skall göra med jobbet, blir att fundera under helgen. Har varit inne på att detta året skulle jag inte göra några stora förändringar utan bara se till att hålla mig nykter. Känns som allt är så skört, är så rädd att man skall trilla dit igen.
Kanske är jag en fegis eller så kanske jag för första gången sätter mitt eget mående först och prioriterar mycket annat än jobbet.

Många tankar i Kallas huvud idag :-) Kramar,styrka och stolthet

Vet inte hur jag skall göra med jobbet, blir att fundera under helgen. Har varit inne på att detta året skulle jag inte göra några stora förändringar utan bara se till att hålla mig nykter. Känns som allt är så skört, är så rädd att man skall trilla dit igen.
Kanske är jag en fegis eller så kanske jag för första gången sätter mitt eget mående först och prioriterar mycket annat än jobbet.

Många tankar i Kallas huvud idag :-) Kramar,styrka och stolthet

är ju liksom lite så att det är meningen att man ska lära sig uppskatta sin kropp ! I dagsljus !!
Och du som är gravid Viktoria har ju vackraste kroppen :-))

Ps Jag som INTE är gravid har ju lite andra bortförklaringar :-) Ds

Mmmm, tänkte också så! Måste man va naken?! Är det ok om man dimmrar ner belysningen?

Tack! Ja det ska bli bra. Prova att åka på nykter semester för första gången. Faktum är att jag ser fram mot det. Tänk va mycket nytt jag kommer upptäcka :)

Näck framför spegeln, herregud!
Men jag fattar! SÅ viktigt för att acceptera sig själv, tycka man är ok...

Jag ska försöka ikväll men då fasen ska jag ha dimbelysning!!

Kramar för härligt inlägg Adde!

Ja visst fasen var det menat till er båda men så var jag stressad och skulle iväg och hivade bara iväg det utan att kolla, och dyslexi har jag ibland, tappar ord och bokstäver..

Det var tänkt adresserat till DIG Annelie60 OCH STigsdotter!!!(och alla andra förståsss)

Kramar!!

Önskar dig/er en fantastiskt semester PM. Koppla av ordentligt och njut med alla sinnen!

...ELLER HUR!!!

:-)

Idag har jag haft fortbildning och tror ni inte att jag hamnade jämte en lirare som stank gammal fylla? Lite sötaktig doft som blandades med den cola som han hinkade i sig. Jag kan ha fel, men detta kändes inte som en endagarsfylla. Jag tror han hade hållit igång ett tag. Tragiskt och obehagligt. Men en nyttig påminnelse och en klapp på axeln på mig själv.

Lukten sitter fortfarande i näsan, men jag tror den börjar mattas av nu.
Och nu ska jag ha semester.

...eller snarare tro att man gör det, är ett klassiskt exempel på dålig självkänsla. Jag känner igen det så väl, tänk när folk runtomkring mig upptäcker vilken usel person jag egentligen är!!??

En tanke dök upp när jag läste om vännen i frågeprogrammet som Annelie beskrev. Jag har alltid avskytt att prata inför folk, ska jag hålla ett föredrag är jag så nervös så jag skulle hellre lyfta upp en stol, slå sönder ett fönster och springa ylande därifrån än att ställa mig där framme och prata. Därför tog jag mod till mig och fick möjlighet att gå en kurs i framställningsteknik. Det var heljobbigt, man skulle hitta på något, prata om det och så skulle de andra i gruppen ge feedback.

Där jag själv tyckte att jag speedar igenom det jag ska säga, skakar som ett asplöv etc fick jag omdömen som "lugn och saklig" "ger ett professionellt och trovärdigt intryck" mm. Visst hade det synts att jag var nervös men inte så mycket som jag trodde. En tankeställare!

så det kan bli !!

Jag skrev på annan plats lite om hur det är jobba med sig själv som nynykter och finna vägen till sig själv. Just när jag skrivit färdigt så plingar det till i inboxen och där ligger Marie's fantastisk nyhetsbrev som jag prenumerar på. Jag vet att Marie kan vara som en tankeläsare men nu blev det nästan skrämmande :-))

Läs och lär av kunskapsdrottningen !!

http://www.klarblacoaching.se/personlig-utveckling/vad-vill-du-sluta-me…

Surfa gärna runt på hennes sida och sug åt er av det hon bjuder på !

kliver ut från den aktiva tiden in i nykterheten är vi väldigt sårbara och slår gärna på oss själva. Vi har ofta ett självförtroende som är på topp och som fungerar som ett försvar för de som vi tycker hackar på oss fastän de vill oss väl.

Däremot är vår självkänsla i absoluta botten och ibland tom på minus. Vår egen syn på oss själva är förskräckande usel och vi värdesätter inte något av det vi trots allt åstadkommer, vi tycker inte vi duger till nåt. Vi är så dåliga på att sätta oss själva i första rummet och inse att vi är den viktigaste personen i vårt liv. En klassisk fråga som Mia Törnblom skickar ut i publiken är " Vem är den viktigaste personen i ditt liv ?" Svaret är nästan undantagslöst : Barnen, barnbarnen, mamma, ibland pappa......men nästan ingen (om det inte sitter en nykter alkis i publiken !) säger : Jag själv !!

Jag hade klara problem med att hitta mig själv och lära mig att tycka om mig själv, det var en lång process på över ett år. Jag var ju tvungen att se mig själv som en person och inte som ett nersupet fyllo som skämdes över allt som var gjort i ett tidigare liv. Jag var länge vilsen och utan mål och hade inga vyer om vad som skulle ske i min framtid. Jag var tvungen att vända blicken inåt och fokusera på mig själv. Det är inte lätt när man aldrig någonsin gjort så, att uppskatta sig själv, huuuu !

En övning som lärs ut är att stå framför en stor spegel utan en tråd kroppen och tala om för spegelbilden : Jag tycker om vad jag ser och jag älskar den personen. Känns så djävla fånigt i början men det finns ett vetenskapligt namn på det : Affirmera. Toppidrottsmän gör på liknande sätt inför tävlingar när de ser framför sig hur de vinner just den tävlingen.

Och det hjälper upp min syn på mig själv, enkelt och smärtfritt :-))

Ge er själva en klapp på axeln när ni gjort något ni tycker är bra och tänk fina tankar om er själva så blir livet lite ljusare !

så himla bra du sätter ord på precis som jag känner! Det är nästan så att jag blir lite religiös och vill bara avsluta med... Amen!

Fast du skriver till Stigsdotter så tar jag ändå också åt mig ;-)Så sant det där med att lura, "de skulle bara veta". Ni förklarar så bra både du och Kalla och när jag får min nästa dipp så ska jag tänka på era ord. De kommer att ge mig styrka och förtröstan.

Nu traskar vi vidare. Kram!

Tänker på det du skriver om beröm och som jag känner igen...varför så svårt ta emot?

I mitt fall har jag insett att det stämmer så dåligt med min egen självbild...om folk tycker jag är bra eller gör nåt bra så är det för att jag kan "lura" dom med mitt yttre beteende, dom "vet" inte att jag innerst är totalt usel..att sen dricka gör inte saken bättre precis...

Jag har jobbat SÅ mycket med att försöka ändra min självbild,men hu så svårt!
När man sen dricker med denna dåliga självbild blir det ju än värre!

Men en dålig självbild ger sån slags "grund-deppighet" tror jag, som bjuder in queen alcohol.

Kan bara säga Stigsdotter, att efter 6 kritvita veckor är grund-deppigheten INTE lika stark.

Det känns som EVIGHETER sen jag var full trots att det bara är 6 veckor!

Jag är INTE lika skör nu! Psyket är INTE som papp och jag dippar inte enormt när jag dippar, bara så där vanligt "är-jag-inte-en-rätt-trist-figur?" typ men inte så jag måste ränna till systemet.

klaga på Stigsdotter! det är så vi bearbetar våra känslor och så vi kommer ur träsket!!

Du är klart med på banan!

Kram, Lilja

En dag vänder det plötsligt känner man en stund av lycka och då börjar nästa steg. För jag tror att man får göra lite andra förändringar i livet också för att det skall bli riktigt bra. Men det kan bara bli bättre utan alkohol, för livet innan var ju ingen höjdare.
Men du får låta dig själv känna och ta ett steg i taget, för det är ju både en fysisk och psykisk process som håller på.
Så kämpa Annelie, kramar, styrka och stolthet Kalla

Tack annelie, stigsdotter, kalla,adde

Jodå, jag lyckades stå emot trots missmod och den gamla välbekanta känslan av "men är jag inte en enda dj-a loser ändå..."

Ofta börjar ett återfall med lessenhet, ensamhet, ilska och sen nån slags barnslig trotsighet, "jag tar väl ett glas vin om jag vill?? Är jag inte en FRI människa?"

Jo pyttsan sån't snack!! Det är ju FRI jag INTE är med vin!

Jag ser igenom mina egna argument och jag lyckades denna gång, vilket gör att jag denna morgon kan räkna "för 6 veckor sen vaknade jag och ville hoppa från balkongen,allt annat måste ju vara himmelskt i jämförelse?"

Och det ÄR det, även om kroppen fortfarande värker och jobbsituation "suger" men jag har mina känslor opåverkade av Queen Alcohol! Jäpp!!

Jag följer allt på forumet varje dag, även om jag själv just nu är ganska låg, men det är så gott att läsa hur resonemangen går!!

Och jag fascineras av en sak!

VI stöttar och hjälper och bryr oss om och TYCKER OM varann(?) Iallafall en känsla jag får!
Och vi möts HELT utan förutsättningar!
Detta är det mest jämlika, fantastiska man kan tänka sig! Kan det inte vara därför det ger sån hjälp?

Jag menar så här: Jag har inte den blekaste om vad nån egentligen jobbar med (mer än små fragment som nämns ibland), jag har inte den blekaste om hur någon ser ut,vilken utbildning någon har,vilken bil någon kör, Volvo V70 eller skruttig gammal skoda(inget ont om Skoda..), överviktig och plattfot eller atlet, om nån läspar och har 3 miljoner på banken eller om nån har en makalös utstrålning och är i skuld hos kronofogden.

Detta forum står bortom alla yttre attribut som samhällsklass, pengar, utseende, yrke, statusprylar!

Vi möts verkligen som människor, i en önskan att hjälpa varandra!!
Ser ni hur jag menar? (och spik nykter är jag också..)

Jag tänker att allt jag har är en önskan att sluta dricka och att sträcka mig ut efter hjälp. Människor som gör det här gör det HELT utan vetskap om vem jag är.Jag kanske är drottning Silvia (jo jäklar, speciellt när jag ramlar ur soffan och inte kommer upp igen..)
Nej men ni fattar andemeningen?

Jag tror det är därför detta forum varit en sån hjälp för här blir jag på INTET sätt bedömd utifrån några samhällsmönster om vilken medborgare jag skulle vara! Bor jag i en etage-våning eller i en etta med persiennerna på tre kvart? Det spelar ingen roll, vårt stöd för varandra sträcker sig bortom!

Fy fan så djävla fint!!

Jag tror det är därför jag blivit så stärkt! Allt jag gör är att genom det skrivna ordet försöka sträcka mig ut till andra människor och det LYCKAS! I förlängningen ger det en väldig boost för självkänslan. Är jag gapig och stöddig rensas jag automatiskt bort här, man får ingen hjälp helt enkelt, man måste våga visa vem man är, något vi alkoholister är livrädda för, tills vi blir Nyktra alkoholister, och då är vi OSLAGBARA!!

Ärligare och sannare människor än nyktra alkoholister får man leta efter! Varför? För dom har tittat ner i sin egen avgrund! Fattat ett beslut att nu är det nog med självbedrägeri.
Det ger en sån otrolig styrka!

Jag vill också vara där en dag men än klarar jag det inte!
Jag skulle gå i en självhjälpsgrupp förra veckan(ej AA) men när jag kommer dit får jag se en person jag känner igen! Livrädd blir jag och springer därifrån! Jag fixade det inte..

Jag menar, han mår ju som mig och skäms som mig men jag fixade inte att han skulle veta att JAG...

Men en dag kanske jag törs..

Håll i alla kämpar ute där!

Tillsammans är vi STARKA!!

Liljakramar

...kalla. Du kommer inte att bli tanten som får hjärtklappning för allt. Du kommer att bli kvinnan som fixar det mesta. Lycka till med jobberbjudandet. Ska du ta det? Kram/R

När jag tog beslutet att sluta dricka...ja, det var då mitt äktenskap gick åt helv.... Nu hade ju min fru alkoholproblem själv...men ändå. Jag tror att man "vänjer" sig vid hur det ska vara och när det förändrats så blir man rädd, arg, ledsen etc. Även om förändringen blir till det bättre så är det likväl en förändring...och det kan skrämma som fan. Speciellt när man själv inte tagit beslutet utan bara fått ngn annans beslut kastat i ansiktet på sig...men jag kan ha helt fel. Parholk? Haha...in my dreams. Just nu är din holk den där du hittade ifjol på din bakgård Stigsdotter, men tillsammans ska vi bygga en ny. Du i verkligheten, jag på hemmet. Har en föraning om att den kommer att bli en av de mysigaste i skogen... Men först SEMESTER! Ensam, nu!!! Kram/R