Senaste kommentarerna i forumet

Nu har det gått ett par veckor sen jag senast skrev i tråden. Jag har inte avstått helt från alkohol men det var heller inte syftet när jag började tänka till och skriva här. Däremot har jag hållit nere på konsumtionen och i snitt legat under 0,5l sprit i veckan. Det är mindre än hälften av vad jag haft för vana att dricka senaste året/åren. Till största del har det varit skönt och känts som att jag har bättre kontroll. Förra helgen t ex hade jag med mig en flaska starkt på hotellet men jag lät bli att röra den. Och igår (lördag) tog jag första ölen vid kl 18 istället för 8-9-10 på morgonen. Lät också bli de sena groggarna efter midnatt vilket jag tror bidrar till att jag känner mig bättre idag. Annars har jag varit rätt bra på att dra i mig diverse drinkar innan läggdags. Det intressanta är att när man dricker mindre så svarar kroppen på annorlunda sätt. Jag som brukar vara supertålig och kunna köra igång direkt när jag vaknar om jag är bakis var faktiskt riktigt illamående imorse. Inte alls sugen på alkohol och fick kämpa för att inte kasta upp. Trodde jag aldrig skulle hända då jag inbillat mig att min kropp alltid är sugen på drycker och pallar allting. Toleransen är fortfarande förhöjd märkte jag av igår då jag upplevdes som relativt normal efter ett antal drinkar men det går åt rätt håll och den lär sjunka allt eftersom den med. Vad skönt att inte ha slut på alkohol hemma och inte ha panik för att systemet är stängt idag.

@Flarran Hej!
Hoppar in här som gubben i lådan. Ett tips är att du skriver in på 1177 till din mottagning. De är skyldiga att journalföra exakt det du skriver. Och skyldiga att svara dig inom ett par dagar. Tror inte vi bor i samma landsting, men 1177 är väl samma över hela landrt, och borde fungera på samma sätt.

@Flarran Måste lägga till, skrev att jag kanske inte alltid kan lösa en situation men att jag kan hantera den. Det är en form av lösning när man hittar ett sätt att hantera en situation. Man kanske sitter still i båten ett tag, sover på saken, ta reda på mer fakta, tar reda på andra sätt att lösa det på och då kan det komma fram hur man ska gå tillväga. Så att kunna hantera en tuff situation kan leda till så mycket annat😁

@Flarran Du skriver att tre månader som alkoholfri har öppnat dörren till ett lite annat mer positivt tänkande verkar det som. Vad otroligt bra du jobbar med dig själv. Din situation är tuff men ändå lyckas du ”resa” dig upp och försöka inta fler perspektiv. För mig innebär nykterheten just att jag bättre kan hantera tuffa situationer, kanske inte alltid lösa den men jag kan hantera den utan att gå under. Sedan ser jag hela nykterhetsprocessen som en upptäcktsfärd, en resa inom mig själv. Jag ser på det som en spännande resa och jag undersöker den med nyfikenhet. Vad är det jag stöter på inom mig själv och vilken betydelse har det för mig? Jag märker hur jag kan omvärdera tankar och göra om dem så att de bättre stämmer med hur jag tänker idag, som nykter. Jag har blivit mer positiv, mindre dömande och mer öppen för andra synsätt. Jag står inte fast i att så här är det, så här tycker jag. På så sätt har mitt liv blivit ”större” och faktiskt mer spännande. Jag har inte alla svar längre, och det är intressant att diskutera, ta in nya synvinklar och omvärdera. Jag tror att det har gjort mig mer ödmjuk och nyfiken på livet och man lär sig så länge man lever😁.

Ha en fin söndag!🌞

Vaknade alldeles nyss, något skaver. Vaknade nykter så kaffet kommer smaka väl. Jag har dock funderat mycket på om jag kommer klara detta, jag vill vara nykter och har egentligen inget behov av att dricka socialt etc. Känner mig faktiskt ganska tuff som väljer att inte dricka. Men kanske det skaver för att ingen vet om att jag i första hand väljer att dricka eftersom jag har ett beroende. Hursomhelst börjar denna insikt landa och jag vet inte hur jag ska förhålla mig till den. Måste alla människor veta allt en eller kan detta vara min egen hemlighet som bara maken och vården känner till?
Det som också skaver är rädslan över att inte bemästra beroendet, ni vet där i hjärnan som är så svårt att bearbeta när det väl dyker upp. Har börjat lyssna på tänka klart av Annie Grace igen. Den hjälper. Tänker mycket på att om jag fortsätter med beroendet kommer mitt liv att bli ohanterligt. Berusningen tillför bara ångest i flera dagar och sedan förra helgen har jag något att gå tillbaka till nämligen min dagbok här. Önskar alla en fin nykter söndag och att man aldrig ångrar en nykter dag!

Avslutat den förra tråden och påbörjar en ny.
Utan större bekymmer har jag nu varit nykter en månad. Erfarenheten av den månaden är att jag till största del haft funderingar över livet i stort och varför det blivit som det är.

Jag känner mig ovan vid det nyktra livet. Känner inget större sug, men kan liksom inte föreställa mig ett liv i nykterhet eftersom jag inte har någon större erfarenhet av det de senaste 30 åren. Varit ytterst måttlig med alkohol tills för 11 år sedan då jag gradvis och smygande ökade mitt drickande. Sen drog jag ned, och nu dricker jag inte alls.

@Natalia Fantastiskt bra att du inte drack igår! Det ångrar man aldrig! Låter så mysigt med dina kissar. Men en energridryck är usch. Minns när man drack redbullvodka i mina yngre dagar på krogen. Bläsch!

Jag intog enheter igår, men detta var planerat när jag träffade en vän igår. Så kaffet smakar inte så gott idag. Men jag tar en enhetsfridag idag, det kommer jag inte ångra i morgon.

Påvägmothälsa: Hoppas att du är okej, skriv gärna en rad så vi vet! Kram till dig och kram till alla andra i kaffestugan denna söndag!

@Surkärring Jag känner igen mig i det @jan3 skriver att det hände något, för mig var det efter nio månader. Jag önskade hela tiden att jag skulle få den där övertygelsen som @vår och @andrahalvlek hade, dom var mina största stöttare och blev mina förebilder. Jag kände som du att varför infinner sig inte denna övertygelse om att aldrig mer vilja ha alkohol, att vara så nöjd med att slippa.
Men jag fortsatte sätta tre månader till som delmål då när jag hade varit nykter i 6 månader. Jag tänkte att:
-Den dagen jag känner mig sugen på bara ett glas vin då kan jag ta det. Men jag var fullkomligt ärlig med mig själv och varje gång jag tänkte på om det var ett glas jag var ute efter viste jag att det var många fler, det var berusningen jag var ute efter men efter 9 månader hände något, känslan av längtan till ett glas rann av mig, precis som jag hade önskat mig. Jag hade något mål att till sommaren får jag dricka igen, för då kommer jag ha lärt mig att vara måttlig, då hade det gått nio månader men då ville jag inte. Jag insåg då att jag aldrig kommer kunna dricka utan att hamna i samma destruktiva mönster. Jag tror det var då jag kapitulerade och insåg mig maktlös inför alkoholen och den känslan kan inte riktigt beskrivas. Det var en helt underbart känsla, jag ville inte trots att jag tillät mig. Måste varit någon kombination av att nu får jag men jag vet vad som kommer hända och det vill jag inte, någon sorts insikt så djupt inom mig, som en total kontakt mellan mitt medvetna och undermedvetna. Att själen och hjärnan förenades. Som att jag blev hel! Nu flummar jag men försöker finna ord❤️

Fortsätt jobba med dig själv, din personliga utveckling, hitta dig själv, testa nya saker som kan bli nya intressen. Ta tre månader till och sedan ytterligare tre månader. När du passerar ett år känns det på ett helt annat sätt tror jag❤️ Varje tremånaders period är för mig fortfarande härlig att utvärdera, för det händer mycket fortfarande.
Det är resan som är målet❤️ Resan blir lättare bara du behåller tålamodet och har tillit till processen❤️

@YMO-2013 har du andra du kan dela bördan med? Har han familj, vänner, släktingar, fd kollegor, husläkare, som du kan prata med? Ofta är det lättare om man kan få andra att engagera sig, det är tungt att vara ensam medberoende och det är svårt att lyckas få något att vända.
Sedan är det ju tyvärr så att om han inte är mottaglig för hjälp så är det enormt svårt att nå fram. Vill han avsluta sitt liv så kan sannolikt inte du hindra det. En väninna till mig kämpade med att hjälpa sin man i 15 år innan han tog sitt liv. Hon kommer känna skuld för det livet ut, troligen, men det hade inget med henne att göra. Han mådde fruktansvärt dåligt och orkade inte med det längre.
Du behöver också försöka fokusera på dig själv. Vad behöver du för att må bra?

Gårdagen gick bra. Du hade rätt @vår2022 kaffet var så gott så gott. Sen åt jag semla, och sprang en liten löprunda. Drack alkoholfri öl till kvällens mello.
Idag, dag 3 nykter. Kämpar på med självhatet. Känns som om hela jorden föraktar mig och tycker jag är äcklig för att jag inte klarar alkohol och blir sådär odrägligt full varje gång. Men vad kan jag göra åt backspegeln, det enda är väl att jag kan göra annorlunda framöver 🙄
Heja mig. Ska träna idag också, och tvätta. Kram till alla och önskar fin söndag.

Hej! @marsmallow11, Jag har inte haft ork att formulera mina tankar kring hur jag ska göra med sånt som ny kontakt med psykiatrin. Har ju hos de som jag var skriven hos i princip redan berättat det mesta, förutom något mera ingående kring drickandet. Men berättade i alla fall att jag varit helt alkoholfri detta år. Fick en smärre chock av att de efter drygt sju år hos dem, plötsligt bara skrev bort mig från deras mottagning. Borde så klart ha en riktig och fast vårdkontakt, det sa jag, men något sånt hade de inte möjlighet att erbjuda sa deras nya läkare.

De på mottagningen har väl tolkat det, att jag inte har hört av mig till dem på länge och i princip bara fått läkarintyg och förnyelse av recept på piller mot oro och sömnbesvär från dem då och då, tidigare under förra året, väl bedömt mig vara frisk förutom ett alkoholproblem. De ser mig nog endast som en missbrukare och inget annat har jag en känsla av. Borde väl kanske egentligen kontakta deras mottagning och rådgivning under veckan och berätta hur jag verkligen mår liksom. Men de hänvisade ju faktiskt mig vid behov endast till akutmottagning ett antal mil bort, så jag vet inte hur jag ska göra.

Jag har inte orken till att förklara en massa nytt för den mottagning, som jag tills för någon dag sedan tillhörde alltså. Men en del inom mig säger väl att det vore bra. Har nu i flera dagar mest fokuserat tänkandet kring vikten av att hålla fast vid nykterhet och inte bara skita i allt. Har väldigt svårt att hålla flera bollar i luften samtidigt. Mest kraft till att bara existera. Det här med poddar som du skrev om. Jag lyssnar inte så värst ofta på sånt. Har inte ork att koncentrera mig nu liksom.

För att få lite lugn lyssnar jag dock mycket på uppiggande och snabb rockmusik. Det krävs ofta för att jag ska kunna fokusera mina tankar alls känner jag. Inget av det jag skrev nu känner de väl ens till nåt om. Det är så mycket som jag måste arbeta med känns det som, och det finns så lite energi. Men har då inget alkoholsug i alla fall. Men det kan ju ändras rätt så fort och då vet man väl aldrig hur det går. Känner mest att jag nu måste ta allt väldigt försiktigt och lugnt så att säga. Förresten, @Se klart, kul att du tittade in här, det uppskattades.

Ha en fin dag!

Det kan vara skönt att kika in här. Lite som ett sällskap. @Källarmannen vi kommer inte ångra att vi inte drack igår, vi kommer bara tycka att det känns skönt att vi lät bli 🙂

@Tröttmamma
Hur går det för er? Jag o andra menar väl o som du skriver så är du dina barns trygghet och kan säkerställa en bra uppväxt och ett lugnt eget hem för er.

Hoppas ni är på väg mot en fin tillvaro 👍

Hej @flarran
Kikar bara in hos dig med en hälsning, ibland har man inga bra råd att ge men då tänker jag att vi lyssnar på varandra här, ser varandra och kan bekräfta att något är skit (din läkare och hanteringen av dig och vad du skulle behöva)
Jag tänker att om man vet att det man känner är sant och relevant så växer man sig starkare inombords även om det inte säkert känns så, i stunden.
Du går mellan olika klarheter på ett beundransvärt sätt och det är helt tydligt för alla oss som följer dig på vägen. Kram kompis!

Lättar mitt hjärta lite...

Trött inifrån o ut. Vilsen i själen. Virrar i mina känslor men stark utåt. Håller ihop familjen o vardagen runt den.
Jag har samtidigt så mycket fint att vara tacksam över i livet. Men det överskuggas numer för mig mest av mannens drickande.
När o hur blev mitt liv såhär?
Vad ska jag göra för att orka forsätta?
Och vad fortsätter jag med eg?

Förväntar mig inga konkreta svar på frågorna, det är mer snurrande tankar ur mitt inre flöde sas.

Känns emellanåt så ensamt. En ensam kamp om livet, att få till livets virrvarr med just värdet av livet i behåll.
Att inte bara överleva, som många av oss upplever att vi gör.
Det är tufft.

Skrollar runt o söker stöd o tips att 'plocka upp' (som någon klok sa) bland alla öden o goda råd.
Fantastiskt (o sorgligt) så många vi är som delar med oss av liknande problematik. Många olika nivåer av drickande, elände o sorg men alla med en vilja o styrka att hjälpa varandra o kämpa.

Kram o tack alla!

@LindaB23 Var försiktig. Ofta brukar det funka i början för att sedan snabbt eskalera så att man kommer tillbaka till ruta ett… kanske dina tankar kring detta är en sund rädsla för att hamna där igen?
Och handen på hjärtat var det verkligen värt det?
Jag tror du mår bättre av att fortsätta som förut. För varje litet glas väcker det där suget och även ångest för många. Jag fick nästan alltid ångest på slutet även om jag druckit väldigt lite och inget särskilt hänt….

@aeromagnus Nu är jag glad att jag lyckades stå emot. Och imorgon kommer jag vara nöjd.

Hejsan! @hoppfull2024, kul att du tittade in. När man mår bra och är i någorlunda vettig psykisk balans är nykterhet självklart underbart. Tror inte heller att många normalt sett ständigt skulle vilja vingla omkring och vara berusade på gränsen till medvetslöshet om det tänktes till. För då ser man nog lätt hur sjukt det hela är. När jag jämt rände på bolaget, var det ju inte för att handla något som smakade så himla gott. Det var ju endast för att få tag på berusningsmedel för att stänga av känslan av dåligt mående. Nog har man även när man drack alkohol som värst funderat på hur många som för den ”goda” smakens skull, till fullt pris för alkoholfri version av äkta vara skulle handla sånt. Tror nog inte att det vore så värst många faktiskt. Det tar vi oss en slurk vanligt vatten på.
Ha det gott kompis!

Berätta mer?

Kikar in och önskar Er en fin och enhetsfri lördagskväll. Tillsammans är vi starka 💪 Kram på Er tjejer i kaffestugan önskar Källarmannen 🥰

@aeromagnus Helt rätt, vi måste fylla våra liv med roligheter 😍 Men när vår dopaminbarometer inte är dopad av alkohol längre så krävs inte så mycket.

Håller tummarna stenhårt för att allt går bra med sonens operation ❤️

Kram 🐘

Hej, jag är ny på detta forum som jag tror kan stötta mig med flera. Jag har sen många år ett regelbundet intag av alkohol som jag inte tror varit synligt för min omgivning då jag skött mitt arbete och det jag åttagit mig i övrigt.
Sökte nyligen läkare med anledning av magbesvär, som påminde om magkatarr av mer extrem art. Hon frågade då även om alkoholvanor och jag beskrev att de var i överkant. Undrade då om hon skulle ta alkoholrelaterade prov vilket jag samtyckte till.
Det visade sig tack och lov att de flesta proven såg bra ut men phet-provet låg högt 1,6.
Gällande medicinsk behandling så önskade jag att hon förskrev Campral men hon ville först att jag försökte sänka intaget för att sedan utvärdera det innan medicin förskrivs. Är det någon annan som har liknande erfarenheter?

@Flarran Låter så jobbigt att du inte får den vård du behöver. Jag blev själv runtskickad tidigare och det kändes så hopplöst. Jag bytte då till en husläkare istället och han skrev en remiss till en psykiater som jag nu gått ganska regelbundet till i 8 år! Kändes som att jag kom hem när jag gick dit. Äntligen tog någon mig på allvar! Skulle vilja påstå att han vid flera tillfällen räddat livet på mig. Blir alldeles rörd när jag skriver om det. Det där med en kontinuerlig kontakt med en person man litar på är så viktigt. Ett erkännande från vården att man inte är ett hopplöst fall men behöver stöd i livet. Jag önskar att du också skulle få träffa en sådan person i vården 🌸 Jag brukar ofta lyssna på poddar när det brusar för mycket i huvudet. Vet inte om det är något för dig men det går alltid att prova.

@Flarran nykterhet är underbart!🤗😀För det mesta iallafall och när man tänker på hur alternativet ser ut och att det inte ens är gott. Tänk, så mycket godare det är med alkoholfri cider eller kolsyrat vatten!😊

@Såjävlatrött för mig är det enda som har hjälpt att 1) klippa kontakten helt 2) prata med vänner 3) skriva dagbok och 4) analysera mina egna mönster.
Man blir inte medberoende av en slump. Man blir det för att man har en otrygg anknytningsstil och det måste man jobba på att bli av med, annars hamnr man där igen.