Senaste kommentarerna i forumet

en ganska rolig sak… är att jag har i 25 dagar använt mig av chatGpt Ai som stöd i denna resa. den e faktiskt väldigr supportive o på nåt sätt hare funkat . lite märkligt

@Onkel F tack! aaah blir mina första fälgar ja nånsin köpt haha 😂 så de blir extra exciting o sätta på till våren

@Sårad... Hemsk situation. Finns det ingen anhörighetsgrupp du kan gå till? Där är det skönt och prata av sig och se att man är fler i samma båt. Skriv här på forumet. Men framförallt TA EN DAG I TAGET. Gå igenom smärtan och den kommer vara PISS i början. Men sen vaknar du och känner att den där ångesten är lite mindre ju längre tid det går.

Din situation med familjen är svår. Kan du förstå varför de sa upp kontakten? Var det uppenbart en destruktiv relation de varnade dig för men du stannade ändå? Är du inte där än så är det okej. Men om detta är fallet och du fått den insikten så skulle jag faktiskt skriva ett sms och skriva exakt det du känner och beskriva situationen.

Folk vill hjälpa, men inte när man ser att det är lönlöst för att någon är för djupt nere i medberoende träsket <3
Massa kramar <3 <3 <3

@Tröttiz Tack snälla för din fina kommentar!
Då känner jag att jag är på rätt spår. Jag prioriterar min egen hälsa på ett helt annat sätt. Börjat gymma, strukturerar mina dagar, bokar extra många träningspass i den sport jag utövade som yngre. Att sova med tyngdtäcke hjälper på kvällarna när jag känner mig mer skör.

Jag har skrivit en lista med hur min perfekta partner ska vara. Jag försöker som du säger inte tänka för mycket framåt, ta en dag i taget och känner "okej, idag är en dålig dag. Men imorn kanske är en bättre". Inte tänka att det är ett dåligt liv bara för jag har en skörare dag.

Men det jag kämpar allra mest med skulle jag nog säga är att han går miste om sina drömmar för att han inte inser allvaret. Han kommer inte hitta någon annan troligen och det gör mig hjärtekrossad för hans skull. Hans högsta önskan var att bli pappa och skulle jag få se han gå vidare med en bra tjej som gör han lycklig så känns det på något sätt som att jag kan pusta ut. Riktigt medberoende jag vet. Jag fattar jag ska tänka på min egen framtid, men helt ärligt är jag inte orolig för den. Jag vet att jag är underbar och helvete vad (över)lojal jag är. Jag är en pangtjej men jag är mer rädd över att inte hitta någon som kan göra att jag faller pladask, mest för att han fortfarande har en så stor plats i mitt hjärta.

@Pärlor Shit vilken pärs! Jag förstår man slukas med, jag är själv medberoende och har börjat försöka detoxa mig genom att lämna relationen. Men det blir så konstig dynamik när det gäller ens egen svärmor. Troligen tar det lika mycket på din partner men han kanske inte vågar visa det utåt? Jag fick lära mig av min kontaktperson att det är verkligen kulturellt det här med att kvinnor alltid är de som iakttar hur andra mår medan männen växte upp och bara var i nuet.

Det är så jävla hemskt att man inte kan göra något men jag har insett att acceptans är det enda som fungerar. För du verkar verkligen kriga för henne. Men hon håller ju på och super ihjäl sig själv och på kuppen super hon livslusten ur er familj. Hoppas du får tid hos familjerådgivningen, men om den inte fungerar så skulle jag starkt råda dig till att söka upp terapi/psykologer som är specialiserade på medberoende. De kan inte bara mkt om medberoende men också OTROLIGT mycket om hur en missbrukare fungerar och hur de tänker. De kan förklara hur hon känner. T.ex. att flaskan kommer alltid att gå före familjen. Man kan inte slåss mot den, det är BARA hon själv som kan <3

@aldro Du jobbar på bra! Fortsätt i samma stil, men lyssna på vad din mage säger. Den lär behöva ett tag på sig för att vänja sig vid din nya regim! Bra att det känns bättre. Tiden tickar på, snart är det fyra veckor!👍💪

Kul med nya fälgar, ett bra sätt att belöna sig själv och mycket bättre att lägga pengarna på än alkohol! Jag förstår känslan, är själv i bilbranschen. På med puckar på fälgarna och montera på bilen, sen kan du bara gå och jäsa och gotta dig åt hur jäkla snyggt det blev!
Jag skulle själv vilja ha bilens originalfälgar till vinterhjulen, men det är inte ekonomiskt försvarbart. Vi pojkar växer aldrig upp, det är bara leksakerna som blir dyrare!🤣

Låter läskigt med panikattack! Jag har ingen aning om vad det är och vilka uttryck det tar, men det är ju bra att det finns människor som kan hjälpa.

Ta det lugnt och ha det så bra du kan!

@vår2022 Det stämmer som du skriver, delvis! Men jag har tänkt på det här ett tag faktiskt, säg sedan efter 30-40 dagar av nykterhet. Någonstans i krokarna av en månad så insåg jag också att de problem jag hade för några år sedan var på en helt annan nivå och tro mig när jag skriver att jag absolut inte vill in i det träsket igen! Det var sprunget ur okunskap om alkoholens skadeverkningar och det sug man inte ens (likt skadorna på kropp) märker kommer för att det är en långsamt nedbrytande process som man inte ens noterar när man lever i det. Att nyktra till efter alla de åren var djupt ångestfullt och jag insåg att jag förmodligen aldrig ens skulle klara det. Det var riktigt tufft.

Skillnaden nu är väl att efter ett antal år av på det stora hela ganska måttligt drickande så är jag noga med att inte dricka för ofta. Det blir nog genomsnitt kanske någon gång varannan vecka, lite mer eller lite mindre ofta. Vad jag menar med att ge plats till någon som bättre behöver hjälpen kommer av den insikten av hur det KAN vara när man är riktigt illa däran. Jag känner inte att jag befinner mig i den zonen. MEN, jag har otroligt stor respekt för det här ska du veta och absolut ingen lust med helgdrickande längre.
I ärlighetens namn är jag inte längre sugen. Jag längtar inte efter fyllorna. Jag längtar inte alkoholen heller.

Det här forumet är fantastiskt och alla som skrivit och stöttat har betytt väldigt mycket för mig! Jag känner att jag samlat mina tankar i frågan runt hanteringen av alkoholen och dess avigsidor, min förståelse har ökat mycket och det är väl en viktig komponent för ett lyckligare liv tycker jag.

Jag har inte trott att det var möjligt att hantera det här men jag tror att det faktiskt ändå fungerar för mig. Det här bakslaget som var upprinnelsen till hela mitt inlägg initialt visade sig vara ganska lätt övervunnet och den oro jag kände var kanske lite överdriven. När jag summerar så noterar jag 6 år av väldigt sparsamt drickande, med åtskilliga veckolånga eller månadslånga perioder av totalt nykterhet.

Under alla omständigheter är nykterheten alltid mycket behagligare för mig, ta som i kväll till exempel. Jag skulle inte ens kunna tänka mig dricka ett glas! I morgon då? Knappast! Absolut inte värt det. Nästa vecka, knappast troligt heller. Så där ser det ut. Måste ändå säga att det känns ju rent fenomenalt bra att leva igen! Det här forumet hjälpte mig att inse var på skalan jag egentligen befinner mig och var jag befunnit mig. Var jag VILL befinna mig och att det finns hjälp att få! Jag säger: Ta den!

Hej! @vår2022, Man har väl kanske varit lite för naivt hoppfull och trott att den läkare man skulle tala med inom öppenpsykiatrin ville försöka att fokusera på att hjälpa en till ett bättre mående på något konstruktivt sätt. Men de ser väl en bara som en onödig kostnad kanske, om man ska se på saken krasst med nyktra ögon. Brukade till min farsa lite skämtsamt säga ord som att - ingenting är så dåligt att det inte kan bli sämre. Där känns det som att man nog låg mer nära sanningen än vad man kanske tänkte på då. Den kvalité och kunskapsnivå som finns hos allmänläkare med kanske väl en tre månaders inblick inom psykiatri i sin grundutbildning ger väl inte mycket hopp för någon större förbättring. Vårdcentralen ifråga som man slentrianmässigt hänvisats till är man rätt bekant med sedan tidigare. De lär nog inte ha mycket att komma med säger väl min erfarenhet. Bemötande hos allmänläkare brukar det inte var något att klaga på. Då de ju brukar vara skapligt kompetenta på det mer kroppsliga spektrat som att ta blodtryck och såna där enklare grejer. Men sedan när det kommer till det psykiatriska brukar de ju remittera till psykiatrin som nu tydligen har visat den kompetensnivå som den ligger på idag. Kul att du skrev några rader i alla fall. Ha det fint kompis!

@Rustning Det är den trista sidan med att ha blivit beroende, hjärnans belöningssystem har förändras i grunden. Det känns då lätt trist, grått och tråkigt när man inte får sin dopaminkick av alkohol. Det som behövs är tid för att bli återhämtad och balanserad i hjärnan så låter som en bra plan att ha ett konkret datum och 6 månader. Sedan tror jag att man inte ska haka på för mycket i tankarna om att det är trist och fredag, negativa tankar ger låga känslor. Man får fylla tiden med något annat, ett korsord kanske😁. Man får liksom gilla läget och bara göra utan att tänka så mycket.

Ha det gott!❤️

@Flarran Det låter jobbigt att bli bollad så där. Men kanske får du träffa en bra allmänläkare som lyssnar på dig. Det har ju ändå hänt en hel del nu när du varit nykter också i över tre månader, menar att det kanske blir lite tydligare kring hur du mår nu när alkoholpåverkan inte är med i bilden. Jag hoppas verkligen att du får ett bra bemötande på VC.

Sköt om dig, du jobbar på så himla bra kompis!🌺

Hej! @Charlie70, Det har varit en jobbig dag efter att jag hade talat med en ny okänd läkare i telefon från psykiatrin som inte hade något verksamt att erbjuda mot min lågintensiva depression som jag brottas med dagligen. Det var uppenbart att denne läkare nog inte ens läst journalen utan bara beslutade att skicka en vidare till en vårdcentral med allmänläkare för att väl minska kostnader och patienttrycket på sin avdelning. Hade ju hoppats att man skulle fått någon mer verksam medicin mot nedstämdheten. Men blev endast efter flera år i princip bortplockad från deras patientlista och hänvisad till vanlig vårdcentral när det gällde förnyelse av de sockerpiller mot ångest som jag har sedan tidigare trots att jag ingående berättade om vilka mörka tankar jag ofta har. Har kämpat hårt med att vara alkoholfri, men nu är det svårt. Det känns i skrivande stund hopplöst och att det har blivit lite för mycket motvind. Man får väl se hur det går med allting...
Ha det gott!

nya sommarfälgar som ja beställt kommer på måndag oxo. ser fram emot de .

dag 24. idag e ja frisk. tränade o allt . vete fan vad de där var. mår bra . nu kan min mage smälta mat korrekt oxo har ja märkt. verkar som kroppen gått igenom mkt under den här tiden. upplevt mycket konstigheter…. blir bara stabilare o stabilare för varje dag. dock rusade hjärtat extremt efter gymmet när ja va på ica. fick hjälp osv. men de va ju en extrem panikattack bara. dom har ja alltid fått pga barndom o skit. men idag var en riktigt grov en. dag 25 imorrn!

@Charlie70 Tack fina forumvän ❤️

Trevlig helgkram 🐘

@Tröttiz Det gäller min mamma som är pensionär sedan många år. Jag känner liksom inte att jag kan sätta ned foten och kräva att hon ordnar upp sig. Tror att hon i så fall bara möjligen försöker säga upp bekantskapen. Har försökt prata med hennes sambo (inte min far), men han vågar/orkar inte hålla emot. Han är den som handlar åt henne. Jag har försökt förklara att han måste hålla emot, och sluta möjliggöra hennes drickande, men han säger att "det går inte". OM jag konfronterar henne rakt av så lär hon bli fly förbannad och spotta och svära och möjligen göra mig arvlös. Jag kan ta allt det, bara jag får tillbaka henne som min mamma. Men är det rätt väg att gå? Hon verkar ju själv ha svårt att inse att hon har ett problem. Jag misstänker att det stora problemet är att få henne att just inse att det ÄR ett problem?

@Surkärring Ibland brukar jag tänka att om man bara skulle för 10 min kunna vara i den värsta bakisångesten man haft för att aldrig glömma. Förstår verkligen dina känslor om att bara pusta ut i soffan och bara få zooma ut en liten stund. Men den stunden är ju så kort. Ibland får man bara vara jäkligt sur ❤️

@Charlie70 Jag tycker mycket om dig❤️Jag vet att du ville att jag inte skulle känna mig ensam och att du bryr dig om mig. Om några dagar så är det väl fyra år sedan vi träffades på Alkoholhjälpen🥰

Önskar även dig en fin fredagskväll🥰Kram!

@Andrahalvlek grattis till väl genomförd viktnedgång!
Kram!

@Flarran jobbigt med sug. Men om jag inte missminner mig undvek du att gå till affären för att handla mat för ett tag sedan för att du inte ville se folkölen. Tänker att det är ett stort framsteg att den inte säger dig något längre? En rejäl fylla kan jag också fundera över efter 4 år som nykter när livet känns på olika sätt. Men numera och sedan länge är den tanken bara ren och skär fantasi eftersom alkoholen inte lockar mig på något sätt längre. Heja dig!
Kram!

@Varafrisk japp, jag fattar. Delade med mig av mina erfarenheter av min arbetsplats som en bild att du inte är ensam. Nu ska vi snart strunta i tulpanerna på riktigt, men jag tänker att jag får emojis av dig, andra ger blommor som är fotade när som helst, för att visa omtanke tex. Nu får det bli ett avsnitt av Fader Brown för mig innan natti. Hoppas du och maken har en fin fredagkväll!
Kram!

@Charlie70 ❤️Tack för ditt inlägg🙏🏻

Jag vet inte hela historien om tulpanerna. Men hon som lagt ut bilden har lagt ut den i vår interna jobbgrupp och tackar fina gänget. Jag tänker inte att det är en gammal bild utan ny. Hon brukar ytterst sällan lägga ut ngt på sociala medier endast när hennes yngste son har släppt ngn ny låt eller sjunger någonstans. Oavsett hur man gör så tänker jag att det tillhör folkvett att höra av sig men jag är fullt medveten om att i detta samhällsklimat som vi lever i börjar det bli en bristvara. Jag kommer snart släppa det. Jag tänker att du förstår att det handlar inte om blommorna utan det utanförskap som jag har känt under en tid. De flesta är inte vana med att ha en kollega som har ett beroende och blivit nykter samt en dotter som har varit allvarligt sjuk i sin bipolära sjukdom med allt vad det innebär. Det är svårt att identifiera sig. Min styrka i min kuratorsroll är den klassresa som jag gjort plus alla mina privata erfarenheter. Som min terapeut brukar säga ”du har ju gått den svåraste utbildningen, livets hårda skola”.

Kram❤️

@Himmelellerhelvette Jag förstår din frustration över att jag inte tar emot din hjälp på det sätt du önskade. Jag kopierar nu exakt vad jag skrev;

"Jag vet inte om jag har varit extremt otydlig i det jag skrivit eller om ni inte läst min tråd med någon större eftertanke. Jag vet inte heller om ni ville boxa mig lite rätt i magen, eller om det ni skrivit var menat som uppmuntran?"

Kan du förtydliga på vilket sätt jag skällt ut dig i dessa meningar? Observera den avslutande frågan!

@Denlillamänniskan Vill du inte ha hjälpande kommentarer så skriv inte på ett sätt som får en att tro att man vill försöka hjälpa! Jag är inte på forumet för att göra folk illa! Jag försöker hjälpa med tips för att vara snäll! Jag har sett att du skällt ut en annan här på forumet också för en tid sedan som bara är hjälpsam och lägger ner mycket av sin tid på att hjälpa människor på forumet! Ska du agera ut och vara otrevlig för att du tror saker och tolkar in så blir det ingen go stämning! Jag ska minsann hålla mig borta från din tråd så slipper du känna dig kränkt av min hjälp alla fall!

@Charlie70 Tack för dina uppmuntrande ord.
Alkoholen är lurig. Jag mår betydligt bättre utan alkohol. Det är så uppenbart. Sömnen och tankeverksamhet fungerar bra mycket bättre och jag har mindre ångest. Men ändå längtar jag efter det där konstgjorda dopaminpåslaget som alkoholen medför. Man är ju på topp efter 3-4 enheter men då tappar man omdömet och dricker mer.
Tänk att det på riktigt finns folk som kan dricka ett eller två glas vin en fredagskväll och vara nöjda med det. Personer som inte har alkoholproblem tycker att den som avstår bör kunna dricka en öl alla fall. De förstår inte. För mig är det meningslöst att att dricka en öl. Det är betydligt lättare att inte dricka någonting alls än att dricka en öl. Efter en öl skulle det krävas väldigt mycket ansträngning för att inte ta en till och en till och ytterligare en.
Jag tror inte jag skulle klara detta mentalt om jag inte hade ett konkret datum i framtiden en målsättning. Gör här en GW Persson och avstår fram till midsommar. Med ett konkret datum är det lättare att inte börja förhandla med sig själv. Det är redan förhandlat. Min förhoppning är att jag efter halva året nykter ska ha kommit ur alkoholcykeln och kanske ta det lite lugnare framöver med alkoholen. Tror nog att jag klarar det ändå eftersom mina problem ändå inte är alltför allvarliga.
Men vi får se.

Nog är alkoholsug rätt lurigt när det egentligen handlar om att man vill berusa sig rejält för att då kunna fly bort från sig själv liksom. Tänker på när man var och handlade för några dagar sen och tittade på ett paket med folköl av den sort man köpt så himla många gånger förr och tänkte att sånt där är inget man längre köper. Kom sen på mig när jag passerade en hylla med strösocker att tänka på den tid för inte så värst längesen då jag hade som hobby att varje månad göra min egna mäsk som man ibland gjorde starkbrygd i plastbrännare med. Som med hästlängder sopade mattan med bolagets prylar, om man nu inte bara på en kort tid drack upp mäsken som den var då den var klar.

Förstår som ny-nykter med knappt fyra nyktra månader i bagaget att det nu krävs mentalt fokus och största vaksamhet på att inte slappna av det minsta och tro sig att man har blivit fri från det mentala beroendet på långa vägar. Tänkte för en stund sen att när man ska titta efter skor man tänkt köpa. Nog borde man väl våga att gå förbi Systembolaget strax intill utan att riskera att gå in och köpa onyttiga drycker som man rätt logiskt nu vet bara skulle få igång en igen till att fortsätta på samma självdestruktiva sätt som tidigare och då dricka på det sätt man har gjort i så himla många år. För visst finns en längtan till att kunna berusa sig ibland kvar inom en rätt starkt av och till.

Men som nykter och mer logiskt tänkande och helt alkoholfri sen över tre månader så fattar man ju tveklöst att alkoholdjävulen så att säga tar varje chans till att få en på fall och helst väl supa tills man totalt rasar ihop kroppsligt och psykiskt. Har ju en andlig tro och förstår vad kristna morsan menade när hon i sin dagbok skrev orden om att man som människa är på gott och ont och att demoner tycks ha en förmåga att komma och gå inom en människa lite hur som helst. Men tack vare detta eminenta forum som påminner en dagligen om vad det kan innebära om man tar det första glaset när man känner till att man har en en beroendepersonlighet.

Då kan man inte ta några risker innan man till hundra procent känner att man är helt stabil i det nyktra tänkandet. Det blir alltså inget inköp av skor vare sig idag eller morgon. Folköl lockar inte längre, sådant kan man numera passera utan fara då det krävs avsevärda mängder för att berusa sig på sådan alkoholhaltigt beskedlig ”oskyldig” dryck som inte lockar. Men tankar på starkare grejer har man då inte kommit ifrån tankemässigt kan jag då säga. Har idag alltså känt ett sug efter inte bara lite alkohol i allmänhet, utan längtan efter en rejäl fylla som logiskt fick mig till att sätta mig här vid datorn och gå tillbaka i min egen tråd och påminna mig om min nyktra resa hittills.

Kämpa på vänner!