Senaste kommentarerna i forumet

@Janne.2 Skriv gärna lite mer vad du tänker på.🙏🏻❤️

Åh @has , vad fint att få en uppfatering från dig. Jag blir rörd över att min historia blev starten för förändring för dig, även om jag själv är tillbaka med min sambo.

Jag kände det där lugnet när jag var hemma hos mina föräldrar innan nyår, när jag hade gjort slut. Jag är så glad för din skull, du förtjänar det verkligen. Jag har läst och följt din tråd, även om jag inte kommenterat i den 💗

Jag tror och hoppas att samtalet med kyratorn ska vara givande, det brukar vara det.

@Justidagärjagstark Det är halveringstiden som är svårigheten. Som @Sisyfos skriver, det varierar mellan 4 och 10 dagar. Tänk också på att läkarna har anmälningsplikt, vilket innebär att du riskerar att bli av med körkortet om du inte kommer ner till rimliga nivåer. Två dåliga prov (mer än 0,30 µmol/L) inom ett år innebär med automatik att körkortet dras på ett halvår med slumpvisa och tvingande uppföljningar under 2 år. Under uppföljningsperioden räcker det med ett dåligt prov, eller att du uteblir från en provtagning, och allt börjar om från början med ett halvår utan körkort. För att göra saken värre kan du, till skillnad från dem som blir tagna för rattfylla, inte få ett alkolås installerat i bilen.

Här är en länk till en kalkylator så att du själv kan kontrollräkna på olika utfall: https://onlinekalkylatorn.se/kalkylator/halveringstid/

Jag hoppas verkligen att du får din utredning! Läs och skriv mycket här på AH. Personligen har det hjälpt mig mycket att prata med människor som är i samma situation som jag.

Det finns tyvärr inget att göra mer än att lämna o hand om dig själv.
Kolla kontoutdrag ? Det löser han ändå.
Inte sunt.

Se till dig själv nu.

@T371 Hej och välkommen hit!
Du verkar verkligen ha det tufft just nu. Skulle va fint om du ville berätta lite mer om din situation. Hur skulle du vilja ha det istället och vad tror du att du skulle behöva för att må bättre?

@aldro @aldro Sant!

Fint att få en uppdatering från dig @bumblebee! Låter fortsatt tufft med ständiga försök att kliva över de gränser du satt.

Hoppas din kuratorkontakt kan hjälpa dig hitta rätt.

Jag vill också passa på att tacka dig för att du delat med dig av din resa. När du skrev om att du sagt till honom att du ville att ni skulle göra slut och att du ville flytta gav det mig kraft att själv lämna min man.

Det är fortsatt kämpigt i och med skilsmässa och allt praktiskt som behöver tas om hand.

Men i min egna lägenhet finns ett lugn och en vila jag inte upplevt på väldigt länge. Så tack💗

Ps: min man växlade mellan att säga att det inte var några problem att dra ner till att bli arg och säga att det enda han kunde lova mig var att han inte skulle sluta dricka vilket jag till sist blev tvungen att tro på och därmed välja att gå.

Hej @orolig86!
Jag kan tyvärr bara instämma med @Letlive - det finns inget du kan göra för att påverka hans beteende. Det enda du kan göra är att ta hand om dig!

Sök en samtalskontakt för din egen skull, tex genom vårdcentralen. Läs på om beroende och medberoende. Jag tycker själv att böckerna Beroendepersonligheten samt Fri från medberoende har varit hjälpsamma (och jobbiga) att läsa.

En vän som är fd missbrukare har, efter att ha kommit ut på andra sidan av aktivt missbruk, berättat att det enda som hjälpte var att människor tog avstånd. Tyvärr inte de första men när i princip allt och alla togs ifrån personen så kom vändningen.

Väldigt tufft att ta in, speciellt som personen med beroende kämpat med att undanhålla beroendet från oss som finns runtomkring, och man står förvirrad som bara den och inte vet vilken verklighet som är sann - den egna eller den andres?

Eftersom även hans föräldrar och andra reagerat så kan du förhoppningsvis känna dig stärkt i din upplevelse att han faktiskt har problem och sedan agera utifrån hur du vill att ditt liv ska se ut.

Dag 31. Nu är en månad passerad, det känns verkligen bra! Jag lämnade mitt blodprov idag, det ska bli intressant att se hur det går. Nu återstår några veckors nervös väntan, men det känns bra att veta att jag har i varje fall gjort vad jag kan för att det ska bli bra.

Jag har bestämt för att ge mig på februari också, men jag tar en dag i taget. Till min förvåning och glädje har abstinensen blivit påtagligt mindre på sistone. Vi hade vänner på besök i helgen, och vi serverade ett av mina favoritviner till maten. Det är klart att jag var väldigt sugen på att ta ett glas av det fina vinet, men jag lät bli. Det positiva var att det inte kändes som en övermänsklig ansträngning att låta bli, det var mer ett konstaterande att jag inte kunde dricka av vinet. Jag tar detta som ett kvitto på att det börjar hända bra saker i hjärnan.

Jag ser fram emot februari med tillförsikt!

Sobriety delivers everything alcohol promised

@Grävling Ja, jäklar vad duktiga vi är! Det är tur att vi kan klappa varandra på axlarna! Precis som du är jag lite nojig med min identitet. Även om AH är anonymt har vi inte en aning om hur duktiga de är att skydda vårt data, och personligen skulle det vara mycket illa om det kom ut i offentligheten hur illa det varit (är) med mitt missbruk.

Anonymiteten är helt avgörande för att min närvaro här på AH. Å andra sidan undrar hur det gått om jag skulle försökt att klara detta utan att prata med människor i samma situation som jag.

Blodprovet... Det blir som det blir, nu är det utom min kontroll. Jag har i varje fall gjort vad jag kan. Jag tror att jag klarar gränsen för att behålla körkortet, men jag tror inte att jag har tillräckligt bra värden för att slippa fler kontroller. Jag försöker se det positivt, det hjälper definitivt till med motivationen att hålla sig nykter.

Jag har all förståelse för att du inte vill dela med dig detaljer av vad som hänt/händer. Oavsett hoppas jag att det löser sig!

Nu tar vi hand om februari också! Jag ser fram emot ytterligare en nykter månad, men det blir en dag i taget!

@Geggan Gnäll på du, man behöver lätta på locket ibland. Och glöm inte att andas, andas, andas. Lugnt in och lika lugnt ut.

Kram 🐘

@Varafrisk Det är så märkligt att vården oftast är duktig på fysiska åkommor, men om man är sjuk i hjärnan så tas man inte på allvar.

När jag sökte hjälp senast på vårdcentral för två år sedan fick jag en kortare sjukskrivning i taget, men ingen behandling. Insomningstabletter på recept. Läkaren lade huvudet på sned och sa: ”Det är viktigt att sova tillräckligt, äta bra mat och motionera dagligen”. Öh 🤔 Tror hon att jag bott under en sten eller?

Mitt problem var ju att jag var så deprimerad och utmattad att jag inte kunde förmå mig att göra någonting, jag hade ångest för allt 24/7. Jag var tvungen att bli inkörd till psykakuten för att till slut bli remitterad till dagpsykiatrin. Jag behövde träffa en läkare som visste vad jag snackade om, som med sina erfarenheter i ryggen kunde hjälpa mig.

En sak som är viktigt vid utmattningsdepression är acceptans. Man kämpar emot, så illa är det nog inte, man försöker och försöker och försöker. Man måste acceptera, kapitulera. Nu är det så här. Och det får ta den tid det tar att komma tillbaka. Fortsätt jaga vården - kräv att få träffa en kunnig läkare!

Kram 🐘

@Flarran En annan fördel är att du snart inte ens kastar ett öga åt folkölen i mataffären. Om man utsätts ofta för situationer som tidigare var förknippade med alkohol (inköp av folköl i detta fall) så laddar man om den situationen med icke-alkoholrelaterade sysslor. Minns själv att jag en dag inte kastade ett öga ens in på systembolagets parkering. Då hade jag nått ett viktigt delmål. Samma sak om man äter ute på restaurang ofta. När man har valt alkoholfritt tio gånger är det ingen big issue längre.

Kram 🐘

@Polerad precis. En månad blankt! Så jäkla enkelt! Det gjorde vi bra! Nu tänkte jag fortsätta lite till. Idag ska jag iaf inte dricka. Inte idag inte! 😁 håller tummarna för att blodprovet ser bra ut då. Själv väntar jag nervöst besked om en annan påtagligt negativ konsekvens av mitt drickande men kan inte skriva för mycket detaljer utan att riskera anonymiteten vilken jag tycker är skön för den gör att jag törs skriva lite mer öppenhjärtat.

Skriver på datorn nu så nu blir det inga emojisar men ni som följer mig vet ju att jag brukar skicka både hjärtan, kramar och tacksamhet!

@Vinägermamman Åh tack för att du tittade in både här och i min gamla tråd. Som jag undrar hur du mår och hur du har det, skriv gärna och berätta.

@Andrahalvlek Tack för dina ord! Det är precis så det är "Ryggsäcken kommer farande som en käftsmäll". Jag är väldigt traumatiserad av vad som har hänt. Min terapeut arbetar bla med traumabehandling m mig. Nu har jag sista samtalet imorgon men jag har ansökt om fler via mitt fackförbund. Jag håller tummarna för att jag ska få lite fler samtal.

@vår2022 Så fint skrivet! Ja, precis så är det! Jag måste verkligen ta tillbaka min berättelse för det är endast jag som kan berätta den.

@Sattva Tack! Det känns lite som om det är vad som händer inom mig...att jag har kämpat under så många år och nu är liksom bränslet slut. Jag är så rädd för att det här ska ta lång tid i synnerhet med tanke på min ålder. Jag vill ju komma tillbaka men jag kan inte stressa.

Som jag skrev igår i min gamla tråd så var jag och hälsade på en fd kollega. Hon hade fixat med goda mackor och bakelse!! Jag kom dit 15.45 och åkte därifrån 20.00. Var helt slut när jag kom hem! Men det var en fin eftermiddag. Vi pratade om oss själva om våra familjer om jobb. Kunde även prata om vår relation. Och, jag kände att jag är inte arg längre. Och jag vill gärna ha henne som vän i mitt liv. Tidigare när vi umgicks regelbundet brukade jag kalla henne för min privata 1177 för hon är en mycket kompetent sjuksköterska. Hon blev utbränd för ett antal år sedan då hon vi arbetade tillsammans. Ensam skolsköterska på 1200 elever. Den andra skolsköterskan var antingen sjukskriven eller tjänstledig och ingen vikarie sattes in. Hon berättade för mig hur det var när hon blev sjukskriven och att hon har fortfarande viss känslighet för vissa saker.

Nu går jag inte tillbaka och läser i mina trådar så kanske jag upprepar mig men igår blev det så tydligt för mig att jag sedan första dagen som sjukskriven en stress att jag ska tillbaka till jobbet. En stress över att jag måste ut och gå, ska ställa klockan på morgonen, ska göra det ena och det andra. Viktigt med rutiner...rutiner, rutiner och rutiner. Tro sjutton att jag har en hög stressnivå inom mig. Jag lyssnar ju inte på min kropp. Nu är det ju inte så att jag sover till kl 13 och äter frukost då osv. Jag är ju faktiskt 61 år så jag tror inte att mina rutiner försvinner bort om jag tar lite avstamp från dem just nu. Min fd kollega sa till mig att du behöver ju läka först/vila innan du gör allt det där andra. Orkar du inte ut och gå så låt det vara. Idag ställde jag inte klockan. Vaknade vid 8.15 ungefär, åt frukost. Vår hund är på dagis mån-, tis- och torsdag så idag är hon hemma och jag har varit ute m vår hund. Jag känner en stress över att läkaren/rehabkoordinatorn vill att jag kommer tillbaka till jobbet snabbt, att man inte lyssnar på mig. Jag är rädd likaväl över att vara sjukskriven länge att komma tillbaka för tidigt för att kanske behöva gå tillbaka till sjukskrivning igen. Och från chefen är det tyst...

Kram till er alla!!

Efter några veckor med fullt fokus på nykterhet och att reflektera över livet, infinner sig nu någon sorts vacum. Jag är tillbaka till ruta ett. Mitt första inlägg handlade om hur sorgligt det var att baxa ett riskbruk, som ändå ingen annan än jag själv, for illa av. Hur vinet varit oljan som jag gjutit över ensamma ledigheter. Mitt liv är fyllt med att göra nytta och administrera allt praktiskt som ett välordnat liv består av. När kvällen kommer är det ingen där som undrar hur jag haft det, vad vi ska hitta på till helgen, vad jag tänker på och vad jag drömmer om. Barnen har sina egna liv.

Livet som nykter har sina klara fördelar och jag har oftast ingen lust att dricka. Ibland kommer tanken över mig; Vad fint det hade varit med ett glas vin. Men självljugandets tid är slut nu. Jag har ju bestämt att vara nykter eller helt sonika dricka mig redlös. Det beslutet står fast, och jag tänker aldrig; Vad kul det skulle vara att sträckdricka en box vin!! Huruvida det ska bli någon alkohol framöver tar jag inte ens ställning till i nuläget.

Men, som jag skrev tidigare; Med nykterheten kom smärtan. Idag känns det så, men det kanske ger sig.

Man kan vara så praktisk att det nästan blir lite opraktiskt ibland. Men ändå blir rätt så bra och nyttigt på sitt sätt. Beroende på hur man ser på saken. Detta var tanken jag tänkte spontant som bara blixtrade förbi just i stunden när jag hade läst dina rätt tänkvärda ord @Andrahalvlek. Känner till att du är rätt schemalagd, med vettig tidsplanering och sånt. Har själv alltid väl varit lite mer spontan och tagit hand om prylar när orken har funnits. Det är lika när jag ska städa, det är oftast att det blir att man gör allt på en gång eller ingenting alls.

Men du har ju helt rätt i att man inte behöver slita så förskräckligt mycket på en gång, så att det blir alldeles onödigt för tungt på en vända alltså. Men samtidigt så får man ju gratis utan nåt gym även en hel del muskler på köpet av att bära lite mer än vad man egentligen måste och riktigt orkar med. För handlar man lite grann varje dag liksom, så kommer man ju precis som du säger utanför dörren av bara farten utan att man väl tänker på det hela så att säga...

Kanske därför som en del bara handlar en liter mjölk ena dan, och den andra en limpa och så vidare. Har alltid tyckt det verkat lite märkligt, men det har ju sina poänger. Ska nog tänka lite mer på vad du skrev tror jag. Daglig handling blir ju även lite av en social terapi. Ditt frö som du sådde var nog inte helt fel felplacerat. Minns även en bekant till min mor som väl var inne på lite liknande tankegångar för längesen när man var yngre.

Men tror att min mor också var sådär ibland och kanske ville få rätt mycket gjort på en gång kanske. Detta då damen ifråga som jag tänker på ställde en lite försynt och rätt klurig fråga som man då inte riktigt begrep sig på när det begav sig. – Hur många gånger går du till butiken och handlar i veckan, eller hur det hela lades fram...

Ha en fin dag kompis!

@Grävling Nu är månadsskiftet här, vi är verkligen duktiga! Jag tror att det är bara att ta en sak i taget. Socker är inte bra för kroppen, men det är definitivt mycket bättre än alkohol! Jag tänker på samma sätt med kaffet, så länge det inte går ut över sömnen dricker jag så mycket kaffe jag vill. När kroppen och knoppen har stabiliserat sig kan jag börja tänka på att återgå till normal konsumtion av koffein, men inte just nu.

Jag lämnade blodprovet för en timme sedan, nu återstår en nervös väntan på några veckor.

@Stora Loppan wow vilken härlig lista🤩bra jobbat!
O-ombedd tips från mig för sömnen - magnesium. Har du testat? Jag tycker mig se en skillnad (kanske placebo men vad tusan😂)
Heja heja dig/er.

@Stora Loppan wow vilken härlig lista🤩bra jobbat!
O-ombedd tips från mig för sömnen - magnesium. Har du testat? Jag tycker mig se en skillnad (kanske placebo men vad tusan😂)
Heja heja dig/er.

Hej fredde! Minns dig från min första tid här… om än du haft lång nykterhet innan så Grattis till tid! Och klokskap! / mt

Hej Adde!
Håller med fullständigt! Så ärligt, både smärtsamt och vackert på alla sätt och vis. När jag började gå på Al-Anon grät jag mig igenom en massa möten, utan att veta varför jag grät just där och då. Så otroligt skönt och befriande att bara få gråta utan att nån blev orolig, upprörd eller försökte trösta bort gråten. Sen kom jag plötsligt på att jag slutat…. Jag tänker att behövde det där, den där trygga platsen att få gråta ut. Läka inifrån. / mt

Dagarna går. Nya försäljningar nästan varje dag, ibland går det snabbt, ibland blir det jättestruligt och drar ut på tiden. Bär bort, både skräp och användbart. Så knasigt att det är bara två år sedan den senaste vändan. Jag har hela tiden lite stresspåslag, fast jag försöker ta det lugnt. Men det är så mycket, olika saker. Och så hela ovissheten. Vad kommer jag att få för lägenheten. Vad kommer jag att hitta för ny. Var kommer jag att bo. Folk erbjuder hjälp och vissa saker kan man hjälpa med, köra till tippen mm. Men det mesta inte. Det är bara drivor av papper, högar av grejer som jag måste bestämma om. Vill dela med mig av rolig bild som min bror läst nånstans om hur alkohol påverkar levern: det är som ett gäng högstadieelever som gör livet surt för den färska vikarien, så verkar alkohol. Förstör tillvaron helt för alla som försöker lära sig något. Tar över hela situationen. 🤓😉 Nå, nu har jag gnällt lite, så nu är det bara att fortsätta. En av gitarrerna är i fodral som är låst o jag hittar ingen nyckel. Ska kånka bort till en låssmed som lovat hjälpa. Igår var jag till en firma för att få råd om hur behandla missfärgad köksbänkskiva. Har flera grejer på blocket så det kanske händer ngt med det. Och så har jag ju skrivläxa mitt i allt. Ojojoj. Tappat två par glasögon i röran.