Senaste kommentarerna i forumet

Jag hade tänkt dra ner från två buljongdagar till en buljongdag per vecka från och med den här veckan. Men sen kände jag att -15 kg med buljongdagarna (under tre månader) är fullt tillräckligt. Inte en buljongdag till, kände jag.

Och eftersom jag alltid försöker välja det som känns mest positivt så är min nya målsättning att fortsätta laga bra mat till matlådor och logga allt jag äter i appen. Viktminskningen kommer att plana ut, och det är fullt rimligt. Jag måste välja det som känns hållbart i längden.

Och undantag är okej, i första hand när jag blir bjuden eller äter ute på restaurang. När jag är själv kan jag hålla mig till mina matlådor och nyttigare mellanmål. Planera inköpen, ta mig tiden att laga mat osv. Så som jag vill göra resten av livet. Lägga en bra grund. Det svåra är inte att gå ner i vikt, det svåra är att inte gå upp allt och lite till igen. Känns det igen?

Kram 🐘

@Amanda L @Sattva Tack fina forumvänner ❤️

@Flarran Godmorgon! Det låter oroväckande att du redan nu vill sluta med snuset! Jag slutade efter 15 månader av nykterhet och även då var jag orolig att abstinensen skulle få mig in på alkoholen igen! Det var totalt överjävligt att sluta! Jag blev deprimerad och hade bara mörka tankar under flera veckor! Jag var 100% stabil innan jag slutade så jag viste att det bara hade med snuset att göra och att det skulle gå över. Det finns en stor risk tror jag i att sluta med snuset efter tre månader som nykter. Bara du själv kan avgöra om du ska utsätta dig för detta, det kan innebära att du riskerar din nykterhet. Jag ville också sluta efter bara några månader som nykter men jag vågade inte ge mig på det, nykterheten var prio ett och kommer alltid vara❤️

Har haft nattvaka och det känns inte bra inför en väldigt lång dag 💤
Kikar in och önskar en godmorgon.
Det blir inga enheter för mig ikväll.

Kram på er 💕

Grattis till viktminskningen från mig också!!

@Andrahalvlek Grattis till minus femton kilo. Är imponerad!
Lycka till med nya kläderna, måste kännas kul med en belöning också! ❤️👍

@Vjlo Heja! Det är skönt att läsa om hur bra du trivs med nykterheten . Även om livet går upp eller ner så är alkohol inget alternativ längre, verkar det som. Känner igen mig.😀

@Nini Jag förstår att du känner dig ledsen att han inte bara kan avstå ett tag. Tror som flera andra att det är viktigt att du verkligen förklarar att du inte alls når bra av att dricka och behöver stöd och hjälp.
Jag tycker inte du behöver skämmas för det. Samhället och staten tillhandahåller en dryck som är beroende framkallande och en del blir beroende, andra inte.
Det är inget man kan styra över och ingen tänker väl på att det kan bli så illa från början. Sedan skapar alkoholen också ångest och skam.
Men den brukar försvinna rätt fort när man slutat dricka.
Ett annat tips ang fredagen kan vara att du köper hem någon god dryck och en påse goda nötter eller annat du gillar. Jag gillar Sweppes Indian Tonic zero med apelsinjos till och is…. Alternativet till öl behöver ju inte vara kranvatten..
Hoppas din man kan ge lite pepp nu. Min var också trög i början och verkade inte heller förstå mitt läge.
Men det har blivit bättre och även om det inte skapar något sug hos mig är jag ändå glad för hans skull när han dricker mer sällan..❤️🙏🏻

Hm. Nu när jag varit nykter i stort sett en månad har det hänt mycket. Framförallt känslomässigt. Man har gjort en resa som det så vackert heter.
Fördelarna har jag beskrivit många gånger.
En sak jag dock tycker mig märka är att jag har något kortare stubin än tidigare. Blir lättare arg helt enkelt. Lite mer irritabel tex när barnen krånglar och inte gör som jag säger. Det är som att jag inte har samma filter till ilskan som tidigare.
Någon som känner igen sig? Går det över? Är det hjärnan som ännu inte kommit i balans kanske? Eller är det min verkliga personlighet som nu framträder.

@Believer om tilliten är borta så tror jag det bara blir värre av att vara kvar. Tillit ä grundpelaren i en relation. Utan det hade jag sagt tack och hej, men vi är ju alla olika. Hur känner du? Är du villig att kompromissa och må dåligt för att eventuellt nå fram?

Hej! Bra beslut att som första steg sluta dricka. Allt blir inte perfekt för att man är nykter, men det blir mycket lättare att hitta balans och fatta kloka beslut tror jag. Känns det som att du vill sluta med hjälp av forumet, eller kan det vara bra med vårdstöd? Alkohollinjen finns om du vill prata i telefon med någon. Eller så tar du stöd av alla här, det finns många vägar. Och det går att sluta. Och ditt liv är verkligen inte slut, ge det en chans.

Tack för svaret

@Flarran Nikotinsuget är överjävligt, så plåga inte dig själv onödigt mycket. Att allt känns grått är klassiskt. Jag behåller snuset, har inga planer på att sluta.

Kram 🐘

Tre månader och en vecka som helt alkoholfri på detta eminenta forum såg jag just. Det kunde man väl aldrig tro skulle vara möjligt att klara av i början av oktober 2023 det förra året innan man började skriva här liksom. Men så har man fått mycket bra tips och sånt av forumkompisar också. Siktar nu på att ta mig alkoholfri in i månad februari som väl är inom räckhåll liksom. Tror det ska gå bra, men man ska väl inte ropa hej allt för tidigt. Det är lätt att börja springa innan man har lärt sig att gå. Sånt funkar aldrig har man väl hört i så många olika sammanhang. Aldrig ta den första ”oskyldiga” slurken med alkohol är det som alltid gäller. Förresten, @Andrahalvlek, kul att du tittade in. Har kört min enkla muskelträning, med hand och armstärkare och benträning idag också. Kanske blir det en liten promenad i morgon om man är på sånt humör.
Ha det fint kompis!

@stormiettvattenglas Välkommen hit! Här är du bland vänner, vi har alla snarlika erfarenheter.

Det är tusen gånger lättare att avstå helt än försöka dricka måttligt. Klicka på mitt namn så hittar du min första tråd. Den är full med tips på böcker, poddar och Youtube-klipp.

Kram 🐘

Hej! Det var ett tag sedan årsskiftet nu. Finns det någon uppdatering kring när programmen kan dra igång igen?

@has
Hej.
Annan situation förstås, men känner också igen triggern, ptsch, en burk som öppnas. Känner så igen mig! En gång öppnades en burk på en lekplats jag var på, och jag tänkte, "neej! inte här! helv ... #%¤¤%!!!, men hallå vänta nu ... " Sedan konstaterade jag att det var kompisens barn som öppnat en läskburk en bit ifrån. Men precis som dig slog allt igång.

Det är ju en jobbig situation du och sonen är i, men samtidigt är jag glad över att få läsa att du känner ett lugn.
Och ja, det blir ju nu enligt dina önskemål, något du kan kontrollera.
En dag i taget du.
Varma tankar.

Så bra att ni får stöd 🤗
Tyvärr tror jag att det är svårt att återfå lugnet om du stannar kvar i relationen.

Ny användare osv. Jag hittade just sidan och har läst i forumet sen dess. Jag tror att detta kanske kan hjälpa mig, så jag gör ett försök. Detta blir nån slags bikt. Ett försök att sätta ord på vad det är som händer i mig.

Jag mår dåligt psykiskt. Det har jag gjort hela mitt liv. Bitvis har jag känt att det hjälpt att ta till flaskan. Det blir liksom tyst. Lugnt. Jag kan stänga av hjärnan och känslorna och skjuta upp att ta tag i mina problem tills imorgon. Jag har tagit den sortens "pauser" i många år. Ett par gånger i veckan sådär, bara för att slippa må dåligt hela tiden. Alkohol är inte den enda strategin jag har för att stänga av hjärnan. Jag distraherar mig konstant. Poddar, serier, tv-spel. Allt för att slippa tänka och känna för jag vet inte hur jag ska hantera det som bubblar upp.
Jag får ingen hjälp med mitt mående av vården, förutom mediciner som ju också bara är symtomlindring. Ingen hjälp med att hantera saker på egen hand. Bli frisk.

Senaste året har mitt alkoholbruk ökat markant. Jag känner ett sug att dricka varje dag även om jag oftast låter bli. Det har blivit som ett virus i min hjärna. Det pockar på mig, flera gånger i minuten. "Drick... Drick..." Som den där tortyren när vatten droppas en droppe i taget i pannan på offret tills det känns som en slägga varje gång. Och jag kan säga nej 1000 gånger, men vika mig den 1001:a och då sitter jag där med en flaska vin. Och lika besviken varje gång. För det hjälper ju inte. När jag kommit till botten av flaskan börjar det igen... "Drick... Drick..." Ingenting är löst. Jag är bara lite fattigare och lite dummare.

Senaste tiden har jag märkt att jag isolerat mig. Det har pågått länge, men det blev så tydligt när jag och min tjej gjorde slut. Det finns ingen där. Alla andra har annat för sig, för jag har inte underhållit relationerna med dem - jag har ju suttit hemma och försökt låta bli att tänka och känna istället. Och under tiden rinner livet iväg, en vinflaska i taget. Ingenting blir löst. Jag åstadkommer ingenting. Ett sånt himla slöseri med tid. 38 år gammal. Jag äger inget boende, har inget sparkapital och har aldrig kunnat ha ett fast jobb särskilt länge. Hankar mig fram en månad i taget på nåt sätt, men det känns bara så fruktansvärt meningslöst. Och då kommer ju tanken... "Drick... Drick..." - Jag kan ju lika gärna dricka när jag inte duger till något annat. Det tar åtminstone udden av verkligheten tillfälligt.

Jag behöver ju ta kontrollen över mitt liv på något sätt, men det är svårt att veta var jag ska börja. Alla problem hänger ihop och jag orkar inte hantera allting på samma gång. Så jag kan lika gärna försöka göra mig av med alkoholen först. Kanske ger det mig mer tid och pengar till att hantera resten av livet. Jag försökte sluta vid årsskiftet, men det rann ut i sanden. Ska försöka på nytt vid månadsskiftet nu. Det känns viktigt att ha en tydlig startlinje. Wish me luck.

@Andrahalvlek Ja man får otroligt mycket gjort. Massor av saker.

@Himmelellerhelvette Hej! Det har spruckit igen, tyvärr. Jag klarade en dryg månad den här gången sen känner jag mig så uttråkad att jag dricker fast jag egentligen inte vill, på helgen. Vardagen är inga problem. Så nu är det bara att försöka igen. Jag vet ju att jag inte ska dricka, mår så mycket utan.Är väldigt besviken på mig själv men jag får väl se det positiva i att jag klarade 1vecka mer än förra gången. Jag ger inte upp. Dag 1 nu.Tack för att du bryr dig❤️

Har haft en fruktansvärd ångest i ungefär en vecka. Känns som att jag tappat fotfästet och ramlar ner i avgrunden. Ensamheten hemma har varit plågsamt närvarande. Jag hade en presentation på jobbet förra veckan och hela värden snurrade. Samma sak när jag var på ett köpcentrum i helgen. Problem med närminnet har jag också just nu. Har sjukskrivit mig idag. Sov inget i natt och känner mig totalt färdig. Jag har tack och lov inte tagit till flaskan och det känns mycket bra. Jag har tagit 4 korta promenader för att få luft men sen varit helt orkeslös.

@Åsa M verkligen 🙏🏼😊

@Samsung50 Ja, tack för att du säger det. Sonen är i övre tonåren och oftast på sitt rum, han säger att han inte märkt av det så mycket.

Eftersom jag var ensamstående rätt länge innan jag träffade min man och då hela tiden kände dåligt samvete för att familjen inte var ”hel”, att det fattades någon eller några, så har jag nästan haft dåligt samvete för att jag drog upp honom från ett sammanhang igen. Jag hör själv att det låter helt knäppt när jag läser det, eftersom miljön inte var sund. Men så har det varit.

Så det är gott att bli påmind om att det naturligtvis blir bättre för honom med❤️

Hejsan! Tänkte egentligen inte skriva något alls idag om vikten av att var dag vara helt nykter i sinnet och samt då någorlunda klarsynt. Detta då för att inte hamna i en situation där alkohol blir nummer ett och överskuggar allt annat liksom. Men idag kändes det som att orden var helt slut. Förstår nu lite bättre varför alltid helnyktra morsan slutade att skriva i sin dagbok efter några år.

Det var egentligen inte så konstigt. För man tröttnar väl till sist på det mesta om det blir för mycket av något liksom. När man till sist kanske har vridit och vänt på de flesta stenarna och analyserat det mesta både högt och lågt och insett att varandet i sig själv, nog bara är som det är, och inte så värst mycket att göra åt liksom. Om man då enligt konstens alla regler eller spontant kanske även har bett böner, till en högre makt som man kanske tror på, och fått de svar man kanske upplever sig ha fått.

Då hamnar man väl, kanske beroende av hälsa och personlighetstyp, i ett läge där en slags jämvikt eller balans, utan alltför störande inre tankar till sist förhoppningsvis råder. Så kan det nog bli om man orkar att ta sig igenom svår upplevelse, eller känsla av meningslös tillvaro utan bedövning av onaturliga substanser. Man har gjort sitt jobb, det är inget mer med det. Kan man göra något mer...

Hur mår jag i denna stund skulle jag kunna fråga mig själv. Jo, tackar som frågar, det får väl knalla på som det går. Mår som vanligt, har ingen ork och energi, känner mig mest allmänt tom, inte akut nedstämd eller panikartat deprimerad. Existerar och andas i mitt varande, i mitt livsöde. Det finns de som har det mycket värre, så sitter alkoholfri, nykter och nikotinfri utan att klaga. För vad är det för vits med sånt. Första dygnet utan snus i år.
Kanske därför det varit extra grått idag. Men kämpar ändå alkoholfri och nyktert vidare.

Ha en fin kväll!

@Ny dag Jag hade bilden av alkoholdjävulen som en äcklig, sliskig, ful djävul med lismande ögon och falsk leende. Som med mild röst, lismande ögon och gnuggande händer vädjar om endast ett litet, litet glas vin, inget mer så lovar han sen att försvinna. Så klart var det en lögn, för han skulle bara be om mer och mer tills han/jag slocknade. Jag ville göra bilden så läskig som möjligt för att kunna be honom fara åt helvete! Att mig lurar han inte! Han är genomskådad! Denna kraft av ilska fick djävulen att försvinna och lämna mig ifred. Nu finns han inte längre kvar hos mig, det är alldeles för torrt här😂